Ser båda sidorna
STRÖMMEN med massan <--------------> Individualitetens insprirerande FLOD
Det ena leder till "villkorlös kärlek" INOM villkoren -och massans upplösta "gemenskap",
det andra leder till INRE utmejslad kreativ livstörst, och sann VILJA inom mänsklighetens VÄRDEN
Jag finner trygghet i att uppvisa en vågad "integritet", som ett sant exempel, annars. Och jag är inte rädd -det är därför vaga sammanhang ger själva livet i mig dåligt värde och förstörd självkänsla, dualismens "ångest", osv. Eftersom jag skapar relationernas Mening för att "avsluta studien" -och transcendera de "linjer" av kronologiska icke-integrerade spår i den förfluten medvetenheten ..så är jag riktigt förvirrad om jag inte går RAKT IMOT den dolda meningen, och ställer "kravet" på kravlöshetens MÅL.
Det är också att "hitta" MIN EGEN LIVSVILJA som jag nästan alltid försummat, av nyfikenhet på bakgården. Annars väljs stationsbetydelserna ÅT MIG; i enighet med samma känsla av MOTREAKTIONÄR betydelselöshet, som min familj "är" och kastat i famnen på mig. Det är där den dominanta solen släcker mig -det är inte jag, utan någon annan -och mina VERKLIGA behov ser ut att inte ens existera.. de ÄR bara, vilket intensiferar avståndstagandet!
Det ena leder till "villkorlös kärlek" INOM villkoren -och massans upplösta "gemenskap",
det andra leder till INRE utmejslad kreativ livstörst, och sann VILJA inom mänsklighetens VÄRDEN
Jag finner trygghet i att uppvisa en vågad "integritet", som ett sant exempel, annars. Och jag är inte rädd -det är därför vaga sammanhang ger själva livet i mig dåligt värde och förstörd självkänsla, dualismens "ångest", osv. Eftersom jag skapar relationernas Mening för att "avsluta studien" -och transcendera de "linjer" av kronologiska icke-integrerade spår i den förfluten medvetenheten ..så är jag riktigt förvirrad om jag inte går RAKT IMOT den dolda meningen, och ställer "kravet" på kravlöshetens MÅL.
Det är också att "hitta" MIN EGEN LIVSVILJA som jag nästan alltid försummat, av nyfikenhet på bakgården. Annars väljs stationsbetydelserna ÅT MIG; i enighet med samma känsla av MOTREAKTIONÄR betydelselöshet, som min familj "är" och kastat i famnen på mig. Det är där den dominanta solen släcker mig -det är inte jag, utan någon annan -och mina VERKLIGA behov ser ut att inte ens existera.. de ÄR bara, vilket intensiferar avståndstagandet!
Kommentarer
Trackback
