Backstreet dream

Jag nådde min INRE NATUR ytligt men djupt, när jag efter begrundandets "löfte" uppmärksammade mina TANKARS "myt" -dvs. anledningen till att mina "ord till mig själv" ALDRIG "går in" -eftersom de just är uttryckta till den mottagande; det är en RUNDGÅNG; det är MIN PROJICERADE DÖD, och inget annat.. -Som alltså TRYCKER NER "Kvinnan" i mig, försöker ställa sig över mitt henne, i sin dumhet. Men; insåg att VETANDET är usprunget till tankarna -vilket FÖRDJUPADE "lugnet" i mig, och gjorde verkligheten mer rent solid, djup -GENOM mitt sinnes "vägledning".

Man "ställer sig längre bort" -och det renar verkligheten, och plockar fram nya värden i tillvaron, och tingen. Man blir mer medveten om vad man vill bevara och vad som är viktigt.


Det man kan uppmärksamma med detta, det är att man plötlisgt inser att den rituella identiteten är ett "bekräftelsetvång", man genomskådar alltså värdet i handlingarna -vilket leder till att man förstår sin gamla "feghet". Alla konster man lagt sig till med -typ meningen med att dricka en kopp te vid denna tidpunkt, ser "perverst" ut. (Det är som att ha försatt sig i en illusorisk låtsaskonverastion med sin döde make.)

Man kan se detta i människors SOCIALA värderingar, hur de rör sig förutsägbart och samtidigt är medvetna om sina inre sårs känsliga värdighet. Det är smärtsamt att inte kunna krossa något sånt -alla LÖGNER pulserar genom läckaget -och man vet hur manipulerad man kan låta sig bli.