Sista ordet [18 Maj 2008 15:40]
Människorna har TAPPAT sin VÄRDIGHET. Varför skulle vi annars vara "rädda om den"? Varför skulle annars kontrollbehovet existera! Kommentarer? Reflektioner?
"Hat" är samma sak som avundsjuka, som är samma sak som förlorat värde/"ta tillbaka" = attraktion. Vi; människan, älskar varandra.
Det är dags att MAGNETISERA TEMAT...
Vissa saker som skrivs här är fantastiskt löjliga. Som om det skulle vara någon skillnad att sparka varandra på smalbenen under en fotbollsmatch, som någon annan stans -vi FÖRSVARAR väl alla SANNINGEN. Det här är mer än överbevisat, mer än korkat -alla är delaktiga.
När vi DÖR -totalt- renar oss från allt det vi varit, kan vi totalt älska döden igen; förlusten/sorgens ständiga NÄRVARO = KÄRLEKEN.
Det är då vi "verkar utan att synas" -mitt uppe i konserten och estetiken. Varje människa har ett djupt behov av KONST. Vi har dött för varandra (eller behöver göra igen!)
Den första kärleken är JAGET; och DÄR dog vi! Vi såg något men glömde vad det var -det är det konst/estetik handlar om.
Men vi inser i vår isolerade kroniska sorg någongång att LIVET, Gud -allt det vi vidrör omkring oss -hela tiden känt SAMMA KÄNSLOR för oss i ett polariserat klimatförhållande. Chocken över detta är stor -vi kommer aldrig kunna TRÄFFA vår älskare! Sex är att BLI IDENTIFIERAD -men om konsten saknas i något av de andra livsområdena, om allting inte hänger ihop -finns bara dödslängtan och det dolda föraktet.
Minnet kommer komma tillbaka -vi kommer förstå närvaron i historian till varje enskild individ. Gud kommer BLI EGOT -och vi "dess barn". Våra själar kommer bli varande i kroppens perfekta individualistiska förverkligande. Såsmåningom kommer vi förstå att det är vi -mänskligheten, människan, som hela tiden VARIT GUD. Det rena, vänliga, ädla, ryska.
Ä n t l i g e n -kommer vi slippa identifiera oss med teckenarketyperna -egot är inte människan. Vi är något större.
Vi längtar efter att kylan och kontrasterna ska rinna i hjärtat.
Varje människa har en naturlig inre önskan om att BEFRIA sig från det biologiska förflutna -och bli en riktig människa. Samtidigt som vi alla har en längtan tillbaka till det -vilket är mänsklighetens möjlighet till "förökning"; ansvarstagande och värdigt. Det handlar inte om självprojicerad glaumorös dominans -med egoisiskt anspråk, utan om MÄNNISKOR! Ingen äger ingen.
Utvägen till befrielsen ligger i ärligheten. När vi av en "privat" outgrundlig anledningen inte "vill svara" -eftersom vi INTE vet VARFÖR vi vet -där ligger döden begravd. Och där är missbruket -förutsägbarheten. Den "heliga" kontrollen är pur lögn.
Världens största självbegräderi avklätt. När vi tillsammans erkänner modet, när vi erkänner att vi alla alltid varit en och samma.. När vi krossar MYTERNA och BLIR MÄNNISKOR -sätter ömsesidig vetskap -"jaget"- i första rummet; templet. Kärlek är känslan i vattnet, havet och musiken. Det är dags att BYTA ROLLER -och sluta fixera våldtäkten!
.
.
.
¤ Ville vi inte veta varför sa vi? . . . Var inte det själva löftet, kontraktet?
.
.
.
- Förståelse - Mänskligheten får på detta sätt ETT NYTT LIV, äntligen.
"Hat" är samma sak som avundsjuka, som är samma sak som förlorat värde/"ta tillbaka" = attraktion. Vi; människan, älskar varandra.
Det är dags att MAGNETISERA TEMAT...
Vissa saker som skrivs här är fantastiskt löjliga. Som om det skulle vara någon skillnad att sparka varandra på smalbenen under en fotbollsmatch, som någon annan stans -vi FÖRSVARAR väl alla SANNINGEN. Det här är mer än överbevisat, mer än korkat -alla är delaktiga.
När vi DÖR -totalt- renar oss från allt det vi varit, kan vi totalt älska döden igen; förlusten/sorgens ständiga NÄRVARO = KÄRLEKEN.
Det är då vi "verkar utan att synas" -mitt uppe i konserten och estetiken. Varje människa har ett djupt behov av KONST. Vi har dött för varandra (eller behöver göra igen!)
Den första kärleken är JAGET; och DÄR dog vi! Vi såg något men glömde vad det var -det är det konst/estetik handlar om.
Men vi inser i vår isolerade kroniska sorg någongång att LIVET, Gud -allt det vi vidrör omkring oss -hela tiden känt SAMMA KÄNSLOR för oss i ett polariserat klimatförhållande. Chocken över detta är stor -vi kommer aldrig kunna TRÄFFA vår älskare! Sex är att BLI IDENTIFIERAD -men om konsten saknas i något av de andra livsområdena, om allting inte hänger ihop -finns bara dödslängtan och det dolda föraktet.
Minnet kommer komma tillbaka -vi kommer förstå närvaron i historian till varje enskild individ. Gud kommer BLI EGOT -och vi "dess barn". Våra själar kommer bli varande i kroppens perfekta individualistiska förverkligande. Såsmåningom kommer vi förstå att det är vi -mänskligheten, människan, som hela tiden VARIT GUD. Det rena, vänliga, ädla, ryska.
Ä n t l i g e n -kommer vi slippa identifiera oss med teckenarketyperna -egot är inte människan. Vi är något större.
Vi längtar efter att kylan och kontrasterna ska rinna i hjärtat.
Varje människa har en naturlig inre önskan om att BEFRIA sig från det biologiska förflutna -och bli en riktig människa. Samtidigt som vi alla har en längtan tillbaka till det -vilket är mänsklighetens möjlighet till "förökning"; ansvarstagande och värdigt. Det handlar inte om självprojicerad glaumorös dominans -med egoisiskt anspråk, utan om MÄNNISKOR! Ingen äger ingen.
Utvägen till befrielsen ligger i ärligheten. När vi av en "privat" outgrundlig anledningen inte "vill svara" -eftersom vi INTE vet VARFÖR vi vet -där ligger döden begravd. Och där är missbruket -förutsägbarheten. Den "heliga" kontrollen är pur lögn.
Världens största självbegräderi avklätt. När vi tillsammans erkänner modet, när vi erkänner att vi alla alltid varit en och samma.. När vi krossar MYTERNA och BLIR MÄNNISKOR -sätter ömsesidig vetskap -"jaget"- i första rummet; templet. Kärlek är känslan i vattnet, havet och musiken. Det är dags att BYTA ROLLER -och sluta fixera våldtäkten!
.
.
.
¤ Ville vi inte veta varför sa vi? . . . Var inte det själva löftet, kontraktet?
.
.
.
- Förståelse - Mänskligheten får på detta sätt ETT NYTT LIV, äntligen.
Tidigare övergångar
Skrivet: 17 Maj 2008 22:36 Ämne: Re: Den vedervärdiga glädjen.
Upptäckte mig själv tänka på exakt detta på bussen ikväll, bemästrade det vidriga småleendet, och erinrade mig om denna tråd, som jag knappt läst. Har undvikit bussar förut eftersom det intensifierade min depressions komplexitet och bekräftade mitt utplånde personliga människovärde -bara av stilleståndet; och "fulheten" jag ofta sett omkring mig -det undertryckta kollektiva själv-hatet, osv. Men ja vadå? Där har vi "bubblan" -min projektion. (Kände att jag var tvungen att skriva ner detta, eftersom jag inser att det jag annars hela tiden gjort i sådana propotioner att man inte tror att det är sant -är att jag ständigt "dikterat min berättelse" -skapat ett slumpmässigt helvete, där allt verkar "hända" mig -samtidigt som jag ställer mig utanför allt oberörd, och mår jättedåligt av den ständiga ritualen -samtidigt som jag "ser sanningen" -kris.)
Du, det har blivit såhär eftersom du drogat bort egot, eller missförståelsen om -vilket är bra. Saken är bara att man fått en sån stor förståelse för det här med att SKÄMMA UT SIG -vilket gör att man kan alternera mellan de två ytterligheterna ganska labilt -och däri ligger den osanna glädjen.
Den objektivt maniska lyckan är en överdriven LIVSLUST som inte förstår hur att DÖ -den kroniska meningslösheten råder. Allting finns -men vem är egentligen då "jag"?
När jag varje dag "suttit" och larvat mig över "mitt" lidande -har jag tvångsmässigt ägnat mig åt den falska förälskelsen, -det absolut värsta jag vet. Alltså -inte personligt inriktat -utan till allt jag vidrör. Den urvattnade sceniska lyckan/ bisarra avstängdheten/distansen = EGO-PROJEKTIONEN. Det är det som finns kvar i anspråk av egen person när man fattat allt; men inte transcenderat "tiden". Därför rör jag mig alltid instiktivt bort från det patetiska -rädslan för den linjära storheten som det "går ut på" att förstå -vilket personligt mentaliserats som ett skämt -AV REN STOLTHET/egoism.
Exakt så.
Satt egentligen på bussen och tänkte på att skriva ett inlägg -eftersom jag ville ha hjälp, men vet ju själv att jag alltid har svaret färdigt på en armlängds frekvens. Glömmer bort det -och ser inte mitt eget orsakssammanhang. Ganska roligt egentligen.
Hur blir man då av med den hänsynslösa transparenta "stoltheten" -och inte bara blockeras?
Den "påtvingade" hänsynslösheten -att man måste "följa normerna" är den onödiga djupa blockeringen.
Andra sidan av detta; är att jag faktiskt hela tiden skulle kunnat dela ut kunskapen och och hjälpen -alltså rörande det individuella-personliga. Skulle kunnat sagt hur man slutar göra för att röka, osv. I klarspråk - sanningen om "TID OCH RUM"! (Cyklicitetens synkronicerade väsen -eller vad man ska kalla det.)
Gör detta någon gång sällan -men drar mig alltid tillbaka in i mig själv igen; och går på tomgångskörning -äter "frukost" fast jag inte är hungrig eller liknande -jag är överbevisad i mig själv sedan länge. Jag förstår vem jag är upplevelsemässigt, en aning, ibland -återerövrar min "sexualitet" -men det öär svårt att få en VARAKTIG självrelatering! Jag kan liksom genom meditativa filosofier/verklighetsassimileringar vakna som "urpsrunget till allt" -men inte "avskuret"/personligjorts -av skäl. Det är min "förvirring" -jag upplever att "inga säger" vad jag gjort, vem jag är -samtidigt som de pratar om min identitet, om vem jag tror att jag är osv, mina problem så som jag upplever dem (människor jag har ankytning till förstås -förutom i de naturvidriga smärtorna jag lett mig själv in i vid få korta tillfällen.)
Måste träna mig i att vara mig själv -det är svårt. Förstår inte att det är så lätt. Är fortfarande ofta mycket driven av illusioner -om de "andra" sagt är det "naturliga" -hur mycket man behöver sova eller äta och sådant.
Det absolut VÄRSTA med allt det här -är när vi människor tenderar att säga att "ingen vet", "inte ens vetenskapen förstår" etc. -och samtidigt att "bara kärlek behövs, kom med oss" -där är utanförskapet och självföraktet, och man "fattar inget" i projicerade alterneringar.
(17 Maj 2008 21:29)
Arketyperna finns utanför oss -men det betyder inte att vi är dockor. Vi är både den skyldige och den oskyldige, annars skulle vi inte kunna bevisa vår renhet. Det strukturerade kaosets isloering leder till begrägliga fingrar och perversioner -åter sorg.
Hatar att upprepa en intellektuell repertoar -eftersom jag snappar upp de "manipulativa" icke-målen så lätt när jag inte har ett djupare syfte, så jag citerar mig själv från tidigare idag -passagen debatt astrologi. Ni kan gärna blicka över de kollektiva "medvetandestrukturerna" utanför individualiteten där, för att förstå vår mentala smärta -jag vet att många här har sett igenom att allting är "samma saker" -det är jävligt jobbigt när "taket" försvarar sin identitet som "dold" sen begynnelsen.
Okej.
Det viktigaste är att tillsammans konfrontera köns-teatern inom oss själva och det kollektiva -vilket de flesta instinktivt VÄGRAR av "naturliga skäl". Kanske behövs det ett andra kritiskt genombrott för att FÖRSTÅ att urkristalliera identifikationen med den biologiska "rollen" -eftersom religionen/den förflutna tryggheten bygger på de feminina och maskulina patoset. Det som GÖR ONT INOM OSS -är mänsklighetens ägande-anspråk på den heterosexuella relationen, osv, osv. Jag MINNS att min identitet DOG INOM MIG som liten när släktingar osv, "bytte blöja" på mig, osv. Värsta var ju att födas av min mor förstås. Jag hade ofta "personliga paranoida halvpsykoser/misstankar" som typ 2-8;åring, där jag trodde/kände min mormor var en MAN, och så vidare. Såg igenom könsrollerna från början; vilket gav en mentalt-sexuell brådmogen isloering som typ 2åring -"makt".
(Grejen är att vi måste KROSSA sexualiten; _det förflutna_ -maktkontraktet mellan man/kvinna..) Då uppstår mänsklighetens SEXUELLA FRIHET -som kallas kärlek och kreativitet. Vi får göra vad vi vill. Vi kommer härifrån.
Alla som DÖR just nu väljer konstens perfektion för att VÄCKA OSS! Jag säger detta helt allvarligt. Öppna ögonen.
Är "mänsklighet" för er att bryta igenom och kunna "sörja med hela hjärtat" för "stackars barn"? . . .
Det värsta är när folk håller på och kallar några få utvalda för "konstnärsskäkar" t.ex.
I framtiden kommer vi uppleva VARANDRAS planet-tecken-placeringar genom ETT MINNE AV DET VI VAR; innan vi förstod att vilka vi var. Fattar ni inte det? Och förstår ni vad det innebär?
Vi kommer först inse att det bara finns en arketyp av varje..
Begrunda detta:
Jag fick en överväldigande uppenbarelse vid min tidigare vistelse på forumet -okej, alla kan studera mina texter närmare för bevismaterial och refernenser. Drar mig för att prata om mina upplevelser -eftersom jag lätt blir utmålad som det identifierade jag-begrägeriet/helgonfiguren när andra och jag själv känner sig avvisade -ingetdera ställer upp på, förstås. Men okej -jag kommer till det viktiga här..
Jag gjorde anspråk på mig själv -mitt JAG, som "urspunget" -vilket är sant förstås; grejen var bara att jag bara såg det "naturliga", vilket slutade i viss pinsamhet.
20: 35 Nu blir jag arg. Sitter på pappas jobb -hade ett ärende på denna dator. Satt just och tänkte på hur svår min personlighet har att passa in; eftersom jag slutar fungera när jag tvingas anpassa mig till kronologiska "uppgifter" efter ett samhällssystem. Förstod hur en bekant har det, som förföljt mig mycket, för att jag aktivt försökt hjälpa honom med hans kris med familjen och "psykoserna" i drygt 3 år -han har blivit diagnosiserad som Asperger. Okej -det som hände var att pappa som går runt nervöst -säger att jag lika gärna kunde skrivit "det här" hemma -jag mådde mentalt dåligt hemma, drog ner mig själv i gamla "missbruk" -så jag åkte till min fars jobb -eftersom jag ville ha mentalt space, tänkte skriva ut saker, eller dra till en kompis senare, nära härifrån osv. Berättade för honom att jag liksom fick en IDÉ här -min enda chans till nytt liv. Men det går inte att "överföra" -han attackerar mig genom känslorna bara med att jag är oplanerad -indirekt. Hatar detta. Precis såhär är det -TROR JAG (verklighetsbild!)
(Känner också nu äcklet -jag får syn på mig själv. Återkommer till detta -skrev ner en kort anteckning på bussen, som jag ville publicera som det oupplevda identitetsskapande det annars ständigt slutar med..)
Fortsättning:
Det är inte nödvändigt att gå in på detaljerna -men jag blir nedsövd, eftersom alla omkring mig blir "oroliga" över mitt "dramatiska" beteende -de tror alltså att de ÄGER mig ("-vi såg att du var en flicka som kanske skulle vilja göra dig själv illa".) <--- !
Vaknar upp och har "lost my mind" -jag har inget medvetande, "vet inte var jag är" -endast spår av KONTROLL "är jag" -känner extrem smärta över att separerats från gud/källan/mitt jag -fysiskt; allt jag är "är kroppen" <--- förlossningsmärtan; som är totalt missförstådd, ang "behoven". (Samma smärta upplever vi ju alla idag -fast inte lika koncentrerad, och djävulskt invecklad i komplikationer vi drar oss för att vidröra öppet totalt.)
Steg 2: Står inte ut med smärtan -detta var exsorism. VILL INTE våldtas av mitt FÖRFLUTNA. Jag har aldrig velat bli älskad av min mor på ett uppenbart sig, helt ärligt. Men jag somnar -och vaknar som "Kvinnan" -och förstår vilka oerhört primitiva spår vi/de tvingas underordna sig genom -eftersom vi inte penetrerat naturens väsens sanning. Detta är förstås den stora kränkningen när jag blir identifierad (Pluto) som en "tjej". Min mamma har dessutom berättat -hur hon "visat upp" mig för alla eftersom jag hade sådant speciellt hår, osv -som hon trodde att hon var upphovet till; eftersom hon hade ätit "Öljäst", osv.
(Vet precis hur detta är; hon går genom sina barn -är beroende av vårt MÖRKER -som "är" hon själv; för att försvara sin identitet -det extravaganta --eftersom hon kan kolla på TVn och se de "proffesorer" som hon träffat i VÅRT NAMN -som hon försökt sälja som "något speciellt" -för att inkassera sitt eget värde. Hon har under hela barndommen sökt för mig och mina syskon -dyslexiutredningar, myriader av diagnosictiska kontaker.) <-- Hell.
Okej -är ni med? Men eftersom jag är smart VÄGRAR jag underordna mig MASSANS HIERAKIER; utan gör med en stor mental kraftinsats mig själv till den jag "var innan" efter några timmar i förnedringens halvaccepterande; tvingar tillbaka mig själv i "lidandet" -drömmen jag levde i; hjärtats klassiska sorg över mänsklighetens ickeförstålse, osv.
Varför? Jo, för detta är min SJÄL! <-- Som är en VISION (påväg)
INTE en könsroll; "den ena eller den andre" (människans undermedvetna ilska/smärta/dysfunktion)
Jag har aldrig varit förvirrad angående min identitet tjej/kille -har sett mig mer som "ingenting" i identitetsproblematiken. Vet ju att allt bara är ett spel -har aldrig någonsin sett någon inre skillnad mellan det manliga och kvinnliga genom köttet -vilket inte är samma sak som att jag inte ser individualitet och det maskulina, feminina.
Först nu har jag börjat försöka få respekt för mig själv -som urvisionen innan skapelsen; MIN EGEN INDIVID -inte bara transcendensen och skönheten. Och jag är en kvinna -det är henne jag minns; vilket är självklart, jag är ju född som det.
Vi kan se "förlåtelsen"/tomheten -drömmen vi skapade, när vi öppnar upp för de VERKLIGA SVAREN -utvägen. Jag älskade mina föräldrar som liten -för berättelsen och staden. Det är skönheten jag ser när jag går tillbaka till pre-närvaron och de transcenderade tidslinjerna. Vad jag gör här.. även om jag inte har en aning. En balans mellan de polerna måste vi ta hand om -då kommer det meningsfulla djupa världarna tillbaka.
18 Maj 2008 13:08
Men vad gör vi då?
Jag vet lösningen -det är något vi inte ens känner till. Människan har aldrig fått chansen. Vi måste dö -förstår ni inte det? Jag ska skriva ner konkretiseringen kort lite senare. Egentligen är det väl inte bråttom -brukar tänka så, men det är lathet -en av mina förflutna betingleser. Motsägelsefullt eftersom jag kanske har ett av världens största frihetsbehov, men vad tror jag egentligen?
Fundera över detta: Vad är värdighet? (Kanske den största frågan.)
Uppriktigt är jag förvånad över hur lite många värnar om ansvarstagandet för minnet -så vi kan börja magnetisera temat. Vi sitter inne med sanningen -det är inte speciellt ädelt eller moraliskt. Vad sätter man i första hand? Familjen? (Flocken? Gammaldags evolutionen baserat på myten/vetandet om överlevandet?) Okej -what happened if livlinan är drömmen, visionerna, världarna, andra livet, vi aldrig kan nå tror vi?
Skrivet: 22 Maj 2008 01:18
Jag känner mig ungefär som världens sämsta människa -eftersom jag inte kan uppleva mig som en "bra människa" -jag är så avundsjuk på alla som lyckats med medmänsklig kärlek mer än jag.
Som jag sa: det där jag skrev om att kroppen är filtret för gud; att ljudupptagning harmoneras när man "öppnar hjärtat" -DET är ILLUSIONEN; och "elden" (usch) -VÄND INÅT i sig själv-till sig själv!!! Extremt illusoriskt (det man känner omkring sig är sin egen alternerande skugga/alternerande själv) -Vilket jag mötte kort i RÅFORM när jag konfronterade mina förflutna rädslor -genom attack utifrån som visade allt jag INTE är egentligen (stod inte ut med hela situationens extrema undertryckta existens-panik, och slutade äta/dricka/sova ett tag, osv.)
Det är inte ens en "person" jag älskar (eller "mig själv" i relationer, osv).. det är MÄNNISKAN -och den ständiga FRÅNVARO från den. Så känner jag. Det är mitt kärleksuttryck; mitt LIV!
Barndomsminnet av min far är bara hans VÄNSKAP brevid mig -i det stora havet av sanningen, filosofi, och gud -som är den första älskaren. Innehållet; mitt hjärta.
Jag tycker inte människorna är mänskliga -vi har inte BLIVIT människor ännu, den stora massan alltså. Men jag älskar individer -idéen om dem; när jag sett deras vackra värdiga inre värld -som jag blir "avundsjuk" på, eftersom jag skäms för mig själv, och mitt mänskliga förfalls rotade frånvarotillstånd. "Kärlek" bara intensiferar mitt självförakt egentligen.
MEN JAG ÄR JU TROTS ALLT SÅ JÄVLA HELTIDS-DESPERAT OCH INTENSIV -min rörelse har inte MANIFESTERATS ens! Pga. av mina vaga rädslor, vill inte visa upp skuggsidans självbild -barnet/den vuxnas -ickeupplevda ej transformerade syntes. (Men jag gör det nu -visar min totala OBRYDDHET och kärlekslöshet -i sina paradoxala extremer.)
Är så jävla distanserad för närvarande -förlorade mitt Jag när jag opererades som 13åring, och upplevde kort efter en mild kaotisk fragment-skälvade av kronologisk tiduppfattning (deep depression); detta skapade en KULTURELL (TIDSMÄSSIG!) ALIENERING av extremt mått -därefter.... Blev "egolös" utan att VETA OM DET -i ett helvete; distanserad och från-kopplad allt jag någonsin "ägt". Verkligen. Men det var ju bra; allt var dolt i djupa fysiskt bunda behov då -vilket ledde till "tumören" för det första..
Har långsamt, succesivt gått imot en fullständigt renande upplösning med alltet, enheten -OCH teatern. (Är inte där en, dock.) Alla OSYNLIGA traumatiska händelser/minnen/närvarande skeenden -ställs mot väggen.
Upptäckte mig själv tänka på exakt detta på bussen ikväll, bemästrade det vidriga småleendet, och erinrade mig om denna tråd, som jag knappt läst. Har undvikit bussar förut eftersom det intensifierade min depressions komplexitet och bekräftade mitt utplånde personliga människovärde -bara av stilleståndet; och "fulheten" jag ofta sett omkring mig -det undertryckta kollektiva själv-hatet, osv. Men ja vadå? Där har vi "bubblan" -min projektion. (Kände att jag var tvungen att skriva ner detta, eftersom jag inser att det jag annars hela tiden gjort i sådana propotioner att man inte tror att det är sant -är att jag ständigt "dikterat min berättelse" -skapat ett slumpmässigt helvete, där allt verkar "hända" mig -samtidigt som jag ställer mig utanför allt oberörd, och mår jättedåligt av den ständiga ritualen -samtidigt som jag "ser sanningen" -kris.)
Du, det har blivit såhär eftersom du drogat bort egot, eller missförståelsen om -vilket är bra. Saken är bara att man fått en sån stor förståelse för det här med att SKÄMMA UT SIG -vilket gör att man kan alternera mellan de två ytterligheterna ganska labilt -och däri ligger den osanna glädjen.
Den objektivt maniska lyckan är en överdriven LIVSLUST som inte förstår hur att DÖ -den kroniska meningslösheten råder. Allting finns -men vem är egentligen då "jag"?
När jag varje dag "suttit" och larvat mig över "mitt" lidande -har jag tvångsmässigt ägnat mig åt den falska förälskelsen, -det absolut värsta jag vet. Alltså -inte personligt inriktat -utan till allt jag vidrör. Den urvattnade sceniska lyckan/ bisarra avstängdheten/distansen = EGO-PROJEKTIONEN. Det är det som finns kvar i anspråk av egen person när man fattat allt; men inte transcenderat "tiden". Därför rör jag mig alltid instiktivt bort från det patetiska -rädslan för den linjära storheten som det "går ut på" att förstå -vilket personligt mentaliserats som ett skämt -AV REN STOLTHET/egoism.
Exakt så.
Satt egentligen på bussen och tänkte på att skriva ett inlägg -eftersom jag ville ha hjälp, men vet ju själv att jag alltid har svaret färdigt på en armlängds frekvens. Glömmer bort det -och ser inte mitt eget orsakssammanhang. Ganska roligt egentligen.
Hur blir man då av med den hänsynslösa transparenta "stoltheten" -och inte bara blockeras?
Den "påtvingade" hänsynslösheten -att man måste "följa normerna" är den onödiga djupa blockeringen.
Andra sidan av detta; är att jag faktiskt hela tiden skulle kunnat dela ut kunskapen och och hjälpen -alltså rörande det individuella-personliga. Skulle kunnat sagt hur man slutar göra för att röka, osv. I klarspråk - sanningen om "TID OCH RUM"! (Cyklicitetens synkronicerade väsen -eller vad man ska kalla det.)
Gör detta någon gång sällan -men drar mig alltid tillbaka in i mig själv igen; och går på tomgångskörning -äter "frukost" fast jag inte är hungrig eller liknande -jag är överbevisad i mig själv sedan länge. Jag förstår vem jag är upplevelsemässigt, en aning, ibland -återerövrar min "sexualitet" -men det öär svårt att få en VARAKTIG självrelatering! Jag kan liksom genom meditativa filosofier/verklighetsassimileringar vakna som "urpsrunget till allt" -men inte "avskuret"/personligjorts -av skäl. Det är min "förvirring" -jag upplever att "inga säger" vad jag gjort, vem jag är -samtidigt som de pratar om min identitet, om vem jag tror att jag är osv, mina problem så som jag upplever dem (människor jag har ankytning till förstås -förutom i de naturvidriga smärtorna jag lett mig själv in i vid få korta tillfällen.)
Måste träna mig i att vara mig själv -det är svårt. Förstår inte att det är så lätt. Är fortfarande ofta mycket driven av illusioner -om de "andra" sagt är det "naturliga" -hur mycket man behöver sova eller äta och sådant.
Det absolut VÄRSTA med allt det här -är när vi människor tenderar att säga att "ingen vet", "inte ens vetenskapen förstår" etc. -och samtidigt att "bara kärlek behövs, kom med oss" -där är utanförskapet och självföraktet, och man "fattar inget" i projicerade alterneringar.
(17 Maj 2008 21:29)
Arketyperna finns utanför oss -men det betyder inte att vi är dockor. Vi är både den skyldige och den oskyldige, annars skulle vi inte kunna bevisa vår renhet. Det strukturerade kaosets isloering leder till begrägliga fingrar och perversioner -åter sorg.
Hatar att upprepa en intellektuell repertoar -eftersom jag snappar upp de "manipulativa" icke-målen så lätt när jag inte har ett djupare syfte, så jag citerar mig själv från tidigare idag -passagen debatt astrologi. Ni kan gärna blicka över de kollektiva "medvetandestrukturerna" utanför individualiteten där, för att förstå vår mentala smärta -jag vet att många här har sett igenom att allting är "samma saker" -det är jävligt jobbigt när "taket" försvarar sin identitet som "dold" sen begynnelsen.
Okej.
Det viktigaste är att tillsammans konfrontera köns-teatern inom oss själva och det kollektiva -vilket de flesta instinktivt VÄGRAR av "naturliga skäl". Kanske behövs det ett andra kritiskt genombrott för att FÖRSTÅ att urkristalliera identifikationen med den biologiska "rollen" -eftersom religionen/den förflutna tryggheten bygger på de feminina och maskulina patoset. Det som GÖR ONT INOM OSS -är mänsklighetens ägande-anspråk på den heterosexuella relationen, osv, osv. Jag MINNS att min identitet DOG INOM MIG som liten när släktingar osv, "bytte blöja" på mig, osv. Värsta var ju att födas av min mor förstås. Jag hade ofta "personliga paranoida halvpsykoser/misstankar" som typ 2-8;åring, där jag trodde/kände min mormor var en MAN, och så vidare. Såg igenom könsrollerna från början; vilket gav en mentalt-sexuell brådmogen isloering som typ 2åring -"makt".
(Grejen är att vi måste KROSSA sexualiten; _det förflutna_ -maktkontraktet mellan man/kvinna..) Då uppstår mänsklighetens SEXUELLA FRIHET -som kallas kärlek och kreativitet. Vi får göra vad vi vill. Vi kommer härifrån.
Alla som DÖR just nu väljer konstens perfektion för att VÄCKA OSS! Jag säger detta helt allvarligt. Öppna ögonen.
Är "mänsklighet" för er att bryta igenom och kunna "sörja med hela hjärtat" för "stackars barn"? . . .
Det värsta är när folk håller på och kallar några få utvalda för "konstnärsskäkar" t.ex.
I framtiden kommer vi uppleva VARANDRAS planet-tecken-placeringar genom ETT MINNE AV DET VI VAR; innan vi förstod att vilka vi var. Fattar ni inte det? Och förstår ni vad det innebär?
Vi kommer först inse att det bara finns en arketyp av varje..
Begrunda detta:
Jag fick en överväldigande uppenbarelse vid min tidigare vistelse på forumet -okej, alla kan studera mina texter närmare för bevismaterial och refernenser. Drar mig för att prata om mina upplevelser -eftersom jag lätt blir utmålad som det identifierade jag-begrägeriet/helgonfiguren när andra och jag själv känner sig avvisade -ingetdera ställer upp på, förstås. Men okej -jag kommer till det viktiga här..
Jag gjorde anspråk på mig själv -mitt JAG, som "urspunget" -vilket är sant förstås; grejen var bara att jag bara såg det "naturliga", vilket slutade i viss pinsamhet.
20: 35 Nu blir jag arg. Sitter på pappas jobb -hade ett ärende på denna dator. Satt just och tänkte på hur svår min personlighet har att passa in; eftersom jag slutar fungera när jag tvingas anpassa mig till kronologiska "uppgifter" efter ett samhällssystem. Förstod hur en bekant har det, som förföljt mig mycket, för att jag aktivt försökt hjälpa honom med hans kris med familjen och "psykoserna" i drygt 3 år -han har blivit diagnosiserad som Asperger. Okej -det som hände var att pappa som går runt nervöst -säger att jag lika gärna kunde skrivit "det här" hemma -jag mådde mentalt dåligt hemma, drog ner mig själv i gamla "missbruk" -så jag åkte till min fars jobb -eftersom jag ville ha mentalt space, tänkte skriva ut saker, eller dra till en kompis senare, nära härifrån osv. Berättade för honom att jag liksom fick en IDÉ här -min enda chans till nytt liv. Men det går inte att "överföra" -han attackerar mig genom känslorna bara med att jag är oplanerad -indirekt. Hatar detta. Precis såhär är det -TROR JAG (verklighetsbild!)
(Känner också nu äcklet -jag får syn på mig själv. Återkommer till detta -skrev ner en kort anteckning på bussen, som jag ville publicera som det oupplevda identitetsskapande det annars ständigt slutar med..)
Fortsättning:
Det är inte nödvändigt att gå in på detaljerna -men jag blir nedsövd, eftersom alla omkring mig blir "oroliga" över mitt "dramatiska" beteende -de tror alltså att de ÄGER mig ("-vi såg att du var en flicka som kanske skulle vilja göra dig själv illa".) <--- !
Vaknar upp och har "lost my mind" -jag har inget medvetande, "vet inte var jag är" -endast spår av KONTROLL "är jag" -känner extrem smärta över att separerats från gud/källan/mitt jag -fysiskt; allt jag är "är kroppen" <--- förlossningsmärtan; som är totalt missförstådd, ang "behoven". (Samma smärta upplever vi ju alla idag -fast inte lika koncentrerad, och djävulskt invecklad i komplikationer vi drar oss för att vidröra öppet totalt.)
Steg 2: Står inte ut med smärtan -detta var exsorism. VILL INTE våldtas av mitt FÖRFLUTNA. Jag har aldrig velat bli älskad av min mor på ett uppenbart sig, helt ärligt. Men jag somnar -och vaknar som "Kvinnan" -och förstår vilka oerhört primitiva spår vi/de tvingas underordna sig genom -eftersom vi inte penetrerat naturens väsens sanning. Detta är förstås den stora kränkningen när jag blir identifierad (Pluto) som en "tjej". Min mamma har dessutom berättat -hur hon "visat upp" mig för alla eftersom jag hade sådant speciellt hår, osv -som hon trodde att hon var upphovet till; eftersom hon hade ätit "Öljäst", osv.
(Vet precis hur detta är; hon går genom sina barn -är beroende av vårt MÖRKER -som "är" hon själv; för att försvara sin identitet -det extravaganta --eftersom hon kan kolla på TVn och se de "proffesorer" som hon träffat i VÅRT NAMN -som hon försökt sälja som "något speciellt" -för att inkassera sitt eget värde. Hon har under hela barndommen sökt för mig och mina syskon -dyslexiutredningar, myriader av diagnosictiska kontaker.) <-- Hell.
Okej -är ni med? Men eftersom jag är smart VÄGRAR jag underordna mig MASSANS HIERAKIER; utan gör med en stor mental kraftinsats mig själv till den jag "var innan" efter några timmar i förnedringens halvaccepterande; tvingar tillbaka mig själv i "lidandet" -drömmen jag levde i; hjärtats klassiska sorg över mänsklighetens ickeförstålse, osv.
Varför? Jo, för detta är min SJÄL! <-- Som är en VISION (påväg)
INTE en könsroll; "den ena eller den andre" (människans undermedvetna ilska/smärta/dysfunktion)
Jag har aldrig varit förvirrad angående min identitet tjej/kille -har sett mig mer som "ingenting" i identitetsproblematiken. Vet ju att allt bara är ett spel -har aldrig någonsin sett någon inre skillnad mellan det manliga och kvinnliga genom köttet -vilket inte är samma sak som att jag inte ser individualitet och det maskulina, feminina.
Först nu har jag börjat försöka få respekt för mig själv -som urvisionen innan skapelsen; MIN EGEN INDIVID -inte bara transcendensen och skönheten. Och jag är en kvinna -det är henne jag minns; vilket är självklart, jag är ju född som det.
Vi kan se "förlåtelsen"/tomheten -drömmen vi skapade, när vi öppnar upp för de VERKLIGA SVAREN -utvägen. Jag älskade mina föräldrar som liten -för berättelsen och staden. Det är skönheten jag ser när jag går tillbaka till pre-närvaron och de transcenderade tidslinjerna. Vad jag gör här.. även om jag inte har en aning. En balans mellan de polerna måste vi ta hand om -då kommer det meningsfulla djupa världarna tillbaka.
18 Maj 2008 13:08
Men vad gör vi då?
Jag vet lösningen -det är något vi inte ens känner till. Människan har aldrig fått chansen. Vi måste dö -förstår ni inte det? Jag ska skriva ner konkretiseringen kort lite senare. Egentligen är det väl inte bråttom -brukar tänka så, men det är lathet -en av mina förflutna betingleser. Motsägelsefullt eftersom jag kanske har ett av världens största frihetsbehov, men vad tror jag egentligen?
Fundera över detta: Vad är värdighet? (Kanske den största frågan.)
Uppriktigt är jag förvånad över hur lite många värnar om ansvarstagandet för minnet -så vi kan börja magnetisera temat. Vi sitter inne med sanningen -det är inte speciellt ädelt eller moraliskt. Vad sätter man i första hand? Familjen? (Flocken? Gammaldags evolutionen baserat på myten/vetandet om överlevandet?) Okej -what happened if livlinan är drömmen, visionerna, världarna, andra livet, vi aldrig kan nå tror vi?
Skrivet: 22 Maj 2008 01:18
Jag känner mig ungefär som världens sämsta människa -eftersom jag inte kan uppleva mig som en "bra människa" -jag är så avundsjuk på alla som lyckats med medmänsklig kärlek mer än jag.
Som jag sa: det där jag skrev om att kroppen är filtret för gud; att ljudupptagning harmoneras när man "öppnar hjärtat" -DET är ILLUSIONEN; och "elden" (usch) -VÄND INÅT i sig själv-till sig själv!!! Extremt illusoriskt (det man känner omkring sig är sin egen alternerande skugga/alternerande själv) -Vilket jag mötte kort i RÅFORM när jag konfronterade mina förflutna rädslor -genom attack utifrån som visade allt jag INTE är egentligen (stod inte ut med hela situationens extrema undertryckta existens-panik, och slutade äta/dricka/sova ett tag, osv.)
Det är inte ens en "person" jag älskar (eller "mig själv" i relationer, osv).. det är MÄNNISKAN -och den ständiga FRÅNVARO från den. Så känner jag. Det är mitt kärleksuttryck; mitt LIV!
Barndomsminnet av min far är bara hans VÄNSKAP brevid mig -i det stora havet av sanningen, filosofi, och gud -som är den första älskaren. Innehållet; mitt hjärta.
Jag tycker inte människorna är mänskliga -vi har inte BLIVIT människor ännu, den stora massan alltså. Men jag älskar individer -idéen om dem; när jag sett deras vackra värdiga inre värld -som jag blir "avundsjuk" på, eftersom jag skäms för mig själv, och mitt mänskliga förfalls rotade frånvarotillstånd. "Kärlek" bara intensiferar mitt självförakt egentligen.
MEN JAG ÄR JU TROTS ALLT SÅ JÄVLA HELTIDS-DESPERAT OCH INTENSIV -min rörelse har inte MANIFESTERATS ens! Pga. av mina vaga rädslor, vill inte visa upp skuggsidans självbild -barnet/den vuxnas -ickeupplevda ej transformerade syntes. (Men jag gör det nu -visar min totala OBRYDDHET och kärlekslöshet -i sina paradoxala extremer.)
Är så jävla distanserad för närvarande -förlorade mitt Jag när jag opererades som 13åring, och upplevde kort efter en mild kaotisk fragment-skälvade av kronologisk tiduppfattning (deep depression); detta skapade en KULTURELL (TIDSMÄSSIG!) ALIENERING av extremt mått -därefter.... Blev "egolös" utan att VETA OM DET -i ett helvete; distanserad och från-kopplad allt jag någonsin "ägt". Verkligen. Men det var ju bra; allt var dolt i djupa fysiskt bunda behov då -vilket ledde till "tumören" för det första..
Har långsamt, succesivt gått imot en fullständigt renande upplösning med alltet, enheten -OCH teatern. (Är inte där en, dock.) Alla OSYNLIGA traumatiska händelser/minnen/närvarande skeenden -ställs mot väggen.
18:17
| Jag nådde min INRE NATUR ytligt men djupt, när jag efter begrundandets "löfte" uppmärksammade mina TANKARS "myt" -dvs. anledningen till att mina "ord till mig själv" ALDRIG "går in" -eftersom de just är uttryckta till den mottagande; det är en RUNDGÅNG; det är MIN PROJICERADE DÖD, och inget annat.. -Som alltså TRYCKER NER "Kvinnan" i mig, försöker ställa sig över mitt henne, i sin dumhet. Men; insåg att VETANDET är usprunget till tankarna -vilket FÖRDJUPADE "lugnet" i mig, och gjorde verkligheten mer rent solid, djup -GENOM mitt sinnes "vägledning". |
Man "ställer sig längre bort" -och det renar verkligheten, och plockar fram nya värden i tillvaron, och tingen. Man blir mer medveten om vad man vill bevara och vad som är viktigt.
Det man kan uppmärksamma med detta, det är att man plötlisgt inser att den rituella identiteten är ett "bekräftelsetvång", man genomskådar alltså värdet i handlingarna -vilket leder till att man förstår sin gamla "feghet". Alla konster man lagt sig till med -typ meningen med att dricka en kopp te vid denna tidpunkt, ser "perverst" ut. (Det är som att ha försatt sig i en illusorisk låtsaskonverastion med sin döde make.)
Man kan se detta i människors SOCIALA värderingar, hur de rör sig förutsägbart och samtidigt är medvetna om sina inre sårs känsliga värdighet. Det är smärtsamt att inte kunna krossa något sånt -alla LÖGNER pulserar genom läckaget -och man vet hur manipulerad man kan låta sig bli.
Virgin suicide
BAKRUND/träskmarker -Text av mig ifrån den 20.e maj:
Identitetskris:
Jag kan inte uttrycka MIG SJÄLV (-och söker bara identifierade SPÅR "utanför" mig själv/boxen..)
Jag har "ingen aning" om vad som "sker här", aldrig -och är därför ALLTID "uppkopplad"; direktuppkopplad -försöker hålla framtiden "i schack".
Jag vet inte vad jag "SKA SVARA". Var finns mina känslor?
Jag kan inte UT-TRYCKA mig själv; eftersom jag är D Ö D.
Jag vet inte VARFÖR jag VET -Vem Jag Är. Är det här något jag förstår?
"Sanningen", osv -bara kommer till mig.
(Men jag VILL INTE initiera mig själv i vulgariteten; det fula -människans "självständighet"/uteslutande -eller är det detta jag undertryckt?)
Kan jag TROTS det, VARA MÄNNISKA -och inte ying/yang-old school.
Jag vill DÖ FRÅN ALLT -jag vill dö från döden.
JAG VISSTE SANNINGEN -mänsklighetens INRE ideals uppfyllelse!
Jag "vägrar" -vill INTE ....... BLI en biologi-människa. Jag SER IGENOM det; jag vill inte bli ett relations-organ.
Denna vedervärdiga "attraktion"/"frånstötelse" (den falska förälskelsen) -det är inte JAG; det är någon annan.
Känslorna är inte UYBYTET -känslorna är NÄRVARON I DRAMATIKEN.
Kan kontrollera "allt" -tappar inte kontroll. Det är ju DÖDEN. Jag.
Jag har alltså SETT ALLT. Tagit in alla! Vad är det jag suttit och "stirrat mig blind på" de senaste åren?
Jag har VELAT FÖRSTÅ MITT EGET IDENTITETS-MYSTERIUM!
(Tänk alla horoskops-hjulspår jag identifierat/studerat av "intresset" -enorma mängder.) Jag är SVARTSJUK PÅ ALLTING -jag SER det INTE ENS. (........!) Det är såhär. "Min egen" ultimate truth.
Känslomässigt "KAN" jag inte ens "ge mig" föränn "ALLA ERKÄNNER" -payback time
-men alla har gjort sig till GUDAR (med illusionen om självständig "valfrihet") .. och inte MÄNNISKOR.
Alltså -det är en omöjlighet för mig att kunna göra det. Allvarligt.
DET ÄR MIN NÄRVARO:
Jag "lever" INOM det. Det är en känslomässig STILLBILD -konstant händelse i tiden.
(Vad är mitt "felslut"?)
Det jag "alltid tänker på" -besatt; är SANNINGEN.
Vill HITTA uttrycket för den; vill manifestera den. (Detta har jag ju redan sagt.)
Tänker hela tiden "vad gör vi? vad gör vi..", "vad är det bästa draget" - extremt explosivt.
För; SJÄLVKLART har "alla ljugit". Det är ju uppenbart! Det VET vi ju ALLA.
BILDEN ÄR FEL. Jag försöker ju vara "bevismaterial" -jag kan erkänna allting, osv.
(VI är: och vi vet vad som är FEL; vi vet vad som måste BRINNA. Som sagt.)
Allt vi ser; världsproblematiken, det uppspelade dramat, tvskiten, naturens patologi..
---> Det är inte vi. Allting är GUD -UPPSPELAT/SKAPAT av Människor som ÄR Gud utan att veta om det -och tror att "de måste"!
Vi skulle inte göra så. Vi skulle inte skämma ut oss; förnedra oss, göra något onödigt eller felinriktat, ologiskt eller smärtsamt, kränkande. Det är dags att vi tar avstånd från det -från "EGOTS kallelse"; och står upp för vår VÄRDIGHET och FRIA VILJA. Då kan vi se vad alltet MENAR -det är meningen.
Och då kan VI -vara Människor; hur länge vi vill.
Andlig stabilisering
Vi behöver tänka om och omdefiniera tidigare definitioner. Annars förstår vi inte att vi "finns", eftersom alla sagt till oss att vi inte "finns" -de vet inte vilka vi är. Att prata om "Gud" som något intressant, är en identitetsfixerad hybris och dödsrädsla -vi får ingen kontakt med varandra. Om man kommuinicerar med någon som tappar förståelsen för motpartens vilja -alltså inte längre ser människan, för att denne "går i Gud" -då är det riktiga problem. Erfor detta nyligen med en kille som jag råkade uppgivla till det religiösa, jag tror jag hotade hans självvärde på något sätt -vilket ledde till att själva meningen med vår dialog dog -det är väldigt känsligt för det patetiska. (Precis som det sabboterar potential med att försöka prata med människor som har en blind, enkel "Guds-förnekan". Men vi tenderar att lyckas med detta bättre, eftersom det bekräftar någon slags vetskap om vårt värde, förnuft.)
Samtidigt så skulle vi alla naturligt "tro" på Gud om vi fortfarande hade barnets medvetenhet om naturen. Vi separerar oss från närvarons påtagliga fullständighet -genom vårt intellekts uppväxts omvända hantering av subjektivism; det "konkreta". Sen börjar några av oss då söka ..efter "Gud", den förlorade tilliten i tryggheten. "Icke-identiteten". Jag bröt mirakulöst igenom en depression genom att höja mig över min begreppsidentitets absurditets dysfunktion i naturlig cyklicitet för 1 ½ år sen. Jag transcenderade drömmen/sömnen -mindes livets skapelse, och denna nyskapande identitet -jag var odödlig. Och? Jo, eftersom jag hade levt i en kombination av konkretiserad teoretisk självuppfattning, krossat kaosarat hjärta och fullständig blockering i förmågan att ta in nya perspektiv, så ledde denna befrielse till att jag förstod vad Gud var (eller var Gud fanns), förstås. Men om jag skulle hamna i samma tillstånd idag låt oss säga, -då skulle jag kanske förstå att Gud INTE finns -just eftersom det jag trodde att jag var inte stämde. Men föreställ er uppvaknandet efter den stora fysiska döden -kommer vi här landa i förståelsen för Guds ickeexistens? Nej jag tror knappast det. Men samtidigt kan vi inte göra oss feta på våra nuvarande gränslösa tillhörigheter av livets repertoar i sin icke-spontana verklighet, eftersom det skulle göra oss bisarra.
En hel del människor har en nästan tvångsmässig tendens att försöka "hjälpa" individen/massan, från deras "andliga missuppfattning" -"befria" dem från "tvånget" -men detta är en bumerang, kollektivet/helheten blir inte av med fixeringen, så länge vi inte förstår Gud -det är A-kurs, och en slags osäker omogenhet i mänsklighetens hjärta. Idealt är en ..värld, där vi förstått Gud -och därför inte behöver bevara, tro, etc. -eftersom vi vet att Gud inte finns. Människan som har tagit sitt ansvar -som livets upplevelse. Samtidigt skulle vi spontant kunna upptäcka Gud i filosofins ärlighet t.ex, men det gör ingenting eftersom vi inte är rädda för det längre -som vi faktiskt har varit i vårt sökande efter kaos-eliminering. Allt "själs-snack" är alltid lite av en förolämpling av människan, men hon måste på något sätt förstå SIG SJÄLV, och återfå sin frihet. Jag ser ingen "resurs" i att bevara "Guds begrepp". Mitt MÅL är att KUNNA förstå filosofin, det konstnärliga, etiska, osv. Men eftersom jag är i min utveckling så BÖRJAR jag likt många andra "som Gud" -eftersom jag är uttråkad och omotiverad annars. Vi måste på något sätt känna till säkerheten i vårt löfte om livet.
Men att kasta de andliga orden bara för att fördjupa en filosofisk mognad, går jag inte med på. Testar att helt glömma allt jag någonsin sett i mina existensiella utforskningar, och det återger en tillvaro av samma "förträngda sorg" i den stora begränsningen av att "inte förstå". En känsla av ett "tak"/instängdhet -samma ramverk som jag med intensitet drog efter mig hösten 06, vilket kollapsade allting (vilket inte är något helt dåligt -men det är inte sanningen heller.) En allvarlig känsla av något djupt osant penetrerar mig när jag börjar gå in i detta tekniska, faktiskt. Livet känns som ett självförstorat helvete -och filosofierna och teorierna blir oseriösa i sin projicerade trotsiga meningslöshet.
Jag hade som sagt extremt svårt att begripa livets natur under min sena barndom, vilket inte är något udda med tanke på budskapen i min kulturella/familjära uppväxt. Jag försökte förstå Gud -men det blev som "en Gud", vilket ÄR just den upplevelse av det andliga, som depressionsromantiska medvetandefilter skapar i sin bearbetade subjektivism. Jag studerade för 2 år sen enkom min "begrepps-värld" och dess förmågor utifrån barndommens minnen -vilket skapande en bild av "medvetandes" verktyg. Detta var ju oerhört blockerande, för mig från att se livet. Det hindrade mig från att uppleva "filosofi".. Saken är att man tenderar att "erkänna" mentala strukturer (själv-acceptans av transformatoriska upprepande "hinder"/villkor) -i den fas av "förfall" man befinner sig.
Nu har jag studerat Gud -så nu vet jag att detta finns, att detta är livet -så jag kan bjuda in, bjuda hem, mina oskyldiga metafysiska naturupplevelser, och åter förena mig med mina värden -vilket är grunden till nytt liv och social fördjupning och växande. Jag har inte sett någon "storhet", någon "konst" i ordets begripning av det existensiella gudomliga, utan jag är ambitiös och skyndar mig för att få det avklarat. Det vi lär oss är ju möjligheterna till möjligheter -annars har vi blivit förvirrade av det vi kallade Gud.
Tänkte precis på det där med upplevelsen av att man vet att man måste dö för att förenas med det nya -vidrörandet av det rena, verkliga i min natur. Det är det som många ohela människor med rädslor och utan jagrespekt sett som att hitta "den goda kraften", och där börjar glaumoriseringen och den estetiska uppskattningen av styrkan i all sorts SVAGHET.
Samtidigt så skulle vi alla naturligt "tro" på Gud om vi fortfarande hade barnets medvetenhet om naturen. Vi separerar oss från närvarons påtagliga fullständighet -genom vårt intellekts uppväxts omvända hantering av subjektivism; det "konkreta". Sen börjar några av oss då söka ..efter "Gud", den förlorade tilliten i tryggheten. "Icke-identiteten". Jag bröt mirakulöst igenom en depression genom att höja mig över min begreppsidentitets absurditets dysfunktion i naturlig cyklicitet för 1 ½ år sen. Jag transcenderade drömmen/sömnen -mindes livets skapelse, och denna nyskapande identitet -jag var odödlig. Och? Jo, eftersom jag hade levt i en kombination av konkretiserad teoretisk självuppfattning, krossat kaosarat hjärta och fullständig blockering i förmågan att ta in nya perspektiv, så ledde denna befrielse till att jag förstod vad Gud var (eller var Gud fanns), förstås. Men om jag skulle hamna i samma tillstånd idag låt oss säga, -då skulle jag kanske förstå att Gud INTE finns -just eftersom det jag trodde att jag var inte stämde. Men föreställ er uppvaknandet efter den stora fysiska döden -kommer vi här landa i förståelsen för Guds ickeexistens? Nej jag tror knappast det. Men samtidigt kan vi inte göra oss feta på våra nuvarande gränslösa tillhörigheter av livets repertoar i sin icke-spontana verklighet, eftersom det skulle göra oss bisarra.
En hel del människor har en nästan tvångsmässig tendens att försöka "hjälpa" individen/massan, från deras "andliga missuppfattning" -"befria" dem från "tvånget" -men detta är en bumerang, kollektivet/helheten blir inte av med fixeringen, så länge vi inte förstår Gud -det är A-kurs, och en slags osäker omogenhet i mänsklighetens hjärta. Idealt är en ..värld, där vi förstått Gud -och därför inte behöver bevara, tro, etc. -eftersom vi vet att Gud inte finns. Människan som har tagit sitt ansvar -som livets upplevelse. Samtidigt skulle vi spontant kunna upptäcka Gud i filosofins ärlighet t.ex, men det gör ingenting eftersom vi inte är rädda för det längre -som vi faktiskt har varit i vårt sökande efter kaos-eliminering. Allt "själs-snack" är alltid lite av en förolämpling av människan, men hon måste på något sätt förstå SIG SJÄLV, och återfå sin frihet. Jag ser ingen "resurs" i att bevara "Guds begrepp". Mitt MÅL är att KUNNA förstå filosofin, det konstnärliga, etiska, osv. Men eftersom jag är i min utveckling så BÖRJAR jag likt många andra "som Gud" -eftersom jag är uttråkad och omotiverad annars. Vi måste på något sätt känna till säkerheten i vårt löfte om livet.
Men att kasta de andliga orden bara för att fördjupa en filosofisk mognad, går jag inte med på. Testar att helt glömma allt jag någonsin sett i mina existensiella utforskningar, och det återger en tillvaro av samma "förträngda sorg" i den stora begränsningen av att "inte förstå". En känsla av ett "tak"/instängdhet -samma ramverk som jag med intensitet drog efter mig hösten 06, vilket kollapsade allting (vilket inte är något helt dåligt -men det är inte sanningen heller.) En allvarlig känsla av något djupt osant penetrerar mig när jag börjar gå in i detta tekniska, faktiskt. Livet känns som ett självförstorat helvete -och filosofierna och teorierna blir oseriösa i sin projicerade trotsiga meningslöshet.
Jag hade som sagt extremt svårt att begripa livets natur under min sena barndom, vilket inte är något udda med tanke på budskapen i min kulturella/familjära uppväxt. Jag försökte förstå Gud -men det blev som "en Gud", vilket ÄR just den upplevelse av det andliga, som depressionsromantiska medvetandefilter skapar i sin bearbetade subjektivism. Jag studerade för 2 år sen enkom min "begrepps-värld" och dess förmågor utifrån barndommens minnen -vilket skapande en bild av "medvetandes" verktyg. Detta var ju oerhört blockerande, för mig från att se livet. Det hindrade mig från att uppleva "filosofi".. Saken är att man tenderar att "erkänna" mentala strukturer (själv-acceptans av transformatoriska upprepande "hinder"/villkor) -i den fas av "förfall" man befinner sig.
Nu har jag studerat Gud -så nu vet jag att detta finns, att detta är livet -så jag kan bjuda in, bjuda hem, mina oskyldiga metafysiska naturupplevelser, och åter förena mig med mina värden -vilket är grunden till nytt liv och social fördjupning och växande. Jag har inte sett någon "storhet", någon "konst" i ordets begripning av det existensiella gudomliga, utan jag är ambitiös och skyndar mig för att få det avklarat. Det vi lär oss är ju möjligheterna till möjligheter -annars har vi blivit förvirrade av det vi kallade Gud.
Tänkte precis på det där med upplevelsen av att man vet att man måste dö för att förenas med det nya -vidrörandet av det rena, verkliga i min natur. Det är det som många ohela människor med rädslor och utan jagrespekt sett som att hitta "den goda kraften", och där börjar glaumoriseringen och den estetiska uppskattningen av styrkan i all sorts SVAGHET.
Skönhet
Att vara eller inte vara -handlar om PERSPEKTIV.
När jag ser de vanliga STRUKTURERNA i livets konst -så ser jag SKUGGAN; och därför råder "plattheten".
När jag ser med öppet ÄRLIGT hjärta -så ser jag in i väsendet BORTOM -genom minnet av TIDEN /evigheten -i framtid (alltså strukturen -ren).
När jag ser de vanliga STRUKTURERNA i livets konst -så ser jag SKUGGAN; och därför råder "plattheten".
När jag ser med öppet ÄRLIGT hjärta -så ser jag in i väsendet BORTOM -genom minnet av TIDEN /evigheten -i framtid (alltså strukturen -ren).
02:16
Så vad ÄR då den kreativa isoleringens själv-persivitet? En förstorad "mognad" som alienerat sig till ett ensamt "överlevande"? SJÄLVA SKADAN i sig? (Men vad är då det icke-infriade, den "pockande" utvägen från illusionen?)
Det här är en verklig fråga.
Det här är en verklig fråga.
Självrespekten (klart missbruksbeteende)
Det är sådan jag känner mig. Jag hatar det här, men vad skulle annars reslutet bli,
med dessa skills:
Överlägset tålamod och avstängd vilja / konstant otillfredställelse
Manisk koncentration och berabeting av strukturer / ständig seriös utflippad jagkomisk gränsöverskridande försummelse
Fragmenterad opersonlighet / kollektiv isolerad sentimental lättstötthet av mentala värden
Det finns bara EN sanning. Detta är den RENA lögnen. Gåta: Var hittar vi skillnanden?
Jag känner mig precis som en av de största missbrukarna. Mina bedrägerier faller till och med inom gränsen för intet! Mitt strukturtänkande självuppfattade domianta Jag koncentrerar döden och låses i ett TROTS av TIDS-LINJERNA. Vad ska jag göra egentligen? Det har gått för långt.
Obskyr gatukonst -bara att visa hur dum i huvudet jag är. (Vem skriver jag ens detta till?) Exakt, exakt, exakt. Det HÄR är inte jag -det är den jag VAR. Eller spelar-jag-död? Jag spelar upp reaktioner för mig själv -vafan, säg till mig. Jag har förbrukat verkligheten av självrelatering inom DETTA. Men det VISSTE jag kanske inte.. DÄRFÖR rasslar dramat vidare.
Det här är så oseriöst så det är inte beskrivbart. Jag förstår ju allting; vad är det? Shit alltså. Bara för att jag VILL att någon SKA FÖRSTÅ PRECIS. Till vilken anledning? Vad skulle uppenbaras förutom vulgariteten i gudomligehetens patos?
med dessa skills:
Överlägset tålamod och avstängd vilja / konstant otillfredställelse
Manisk koncentration och berabeting av strukturer / ständig seriös utflippad jagkomisk gränsöverskridande försummelse
Fragmenterad opersonlighet / kollektiv isolerad sentimental lättstötthet av mentala värden
Det finns bara EN sanning. Detta är den RENA lögnen. Gåta: Var hittar vi skillnanden?
Jag känner mig precis som en av de största missbrukarna. Mina bedrägerier faller till och med inom gränsen för intet! Mitt strukturtänkande självuppfattade domianta Jag koncentrerar döden och låses i ett TROTS av TIDS-LINJERNA. Vad ska jag göra egentligen? Det har gått för långt.
Obskyr gatukonst -bara att visa hur dum i huvudet jag är. (Vem skriver jag ens detta till?) Exakt, exakt, exakt. Det HÄR är inte jag -det är den jag VAR. Eller spelar-jag-död? Jag spelar upp reaktioner för mig själv -vafan, säg till mig. Jag har förbrukat verkligheten av självrelatering inom DETTA. Men det VISSTE jag kanske inte.. DÄRFÖR rasslar dramat vidare.
Det här är så oseriöst så det är inte beskrivbart. Jag förstår ju allting; vad är det? Shit alltså. Bara för att jag VILL att någon SKA FÖRSTÅ PRECIS. Till vilken anledning? Vad skulle uppenbaras förutom vulgariteten i gudomligehetens patos?
..utvägen..
PISCES 5 (north node)
A CHURCH BAZAAR
A CHURCH BAZAAR
This is a time for group cooperation to benefit others. You may find that you are able to donate some of your time, energy or possessions for benevolent ends. This will bring some type of tangible reward. Old fashioned values can be brought to the community through commerce and the warmth of sharing.
|
(23: 52: VILJANS förverkligande???)
| 23:14 |
11.34 aquarius [natal venus] - 11.34 leo [transited mars]
---> ascendent: galactic center [entré]
beginning .. http://childintime.blogg.se/2007/october/the-sculptur-s-vision-is-slowly-but-surley-taking-.html ..
end .. http://gatublomma.blogspot.com/2007/10/sabian-5.html ..
---> ascendent: galactic center [entré]
beginning .. http://childintime.blogg.se/2007/october/the-sculptur-s-vision-is-slowly-but-surley-taking-.html ..
end .. http://gatublomma.blogspot.com/2007/10/sabian-5.html ..
Ooops... an unsealed letter?
LEO 30
AN UNSEALED LETTER HAS VITAL AND CONFIDENTIAL INFORMATION
There is a message that you wish to spread and you will be able to do so if you put the message into reality either by writing it down or speaking it. However you transmit it, it needs to be done from the heart and with integrity.. When this is done the right people can see it and benefit from it. Communicating in a trusting, carefree, easy way. Or, are your ideas, thoughts and emotions feeling exposed because you have been too trusting?
|
Jag har fått upp just denna gradsymbolik flera gånger under några få "svar" (apropå..) Gick in och "plockade" denna -denna av gång av REN VILJA, för just därför!
(Markerat stycke överensstämmer med den helare bild av min kreativa naturs struktur/blockering -jag precis nyligen insåg.)
15:40
Det var denna bild jag av en händelse kort studerade igår, och fick en inre "uppslysning"... (om människans renande kapitualtion.)
Jag har börjar känna en personlig HOLISTISK INTUITION när jag "ser in" i bilder..
Ganska tyst
Skrev ner anteckningen i en bok för en och en halv timma sen:
Det gör jävligt ont. Det är som min riktiga invid -människan, kvinnan -är en sann NATUR; utanför mig någonstans, UTANFÖR kroppen. Jag ser vem hon är, mitt RIKTIGA JAG -bortom existensiell begrepps-religositet. Lugn, helt FRI, serisiöst vänskaplig, runt 25 år emotionellt. Kan inte föreställa mig henne personifierad i min fysiska identitet. Sårande, förnedrande. Känner långt innifrån min verkliga inre natur, den verkliga mognaden, toleransen och känsligheten. Men alla tvångsmässigt "relaterande" existensiella strukturer TAR ÖVER (-det är det jag måste dö ifrån -det är min icke-levande fragmentertiska jag-tillvaro.)
Är orolig. För att jag är kroniskt skadad -eller t.o.m att oron skapar helvetet, nästan omöjliga cirklar.
Varför är jag så besatt av "framgången" i intellektuella resultat? (Egentligen är det bara för att hävda min gemenskap i en grupps förståelse för att inte bli felaktigt avvisad -"ambitionen" driver mig genom min mentala mogna identitet.) Men man behöver inte vara så snobbig som jag är. Det finns inget syfte i det.
Det jag fattar är att ALLT detta söndertrasade identitetstvång är OSANT och blockerande. Förgiftar hela mitt väsen. Det är -just detta, som är lögnen. Det kluriga blir att tryggheten ligger i det man ser som "sanningen" -de existensiella utgrävningarna -allt DET är "allt det som inte är" livet. Den EGODÖD, ruin av mig -jag oupphörligen använder som material att PROJICERA på den andre som ett själv utan mening. Eftersom jag tappat kontakten med min känslonaturs autencitet, och i depressionen tvingat mig själv på -hypnotiserat den andre, för att få en identitet.
Även i relation till andra människor kan jag återuppleva stagnationens bitterhet/överskuggade rädsla. Ser gamla "spår" av det "vulgära", perspekivlösheten, det BARNSLIGA, förlugna, klämda. Det gör mig lite rädd. Var representerar jag och yttre parter, det nya?
Det är det här mitt DESPERATA KONTAKTSÖKANDE med Gud, viljan att överbevisa livet själv för att vara säker, handlar om. Dvs. frånvaron av min egen kvinnliga sida, som istället agerat en undertryckt omedveten trotsig girighet. Jag är förstås inte en "man" heller, men jag återskapar (och upprepar) genom jagets vetande -yang.
Min bortkopplade hälft kan inte självrelateras till i det traditionella jordiska alls (längre.) Det är ett stort väsen i relationens ärliga upplevelse -men hon är jag. Mitt lugn och personliggörande helhet, syfte och spontantitet. Min sanna feminina identitetspol ligger bakom den maskulina naiva påstridigeheten.
En annan sak jag tänkte på, förstod att det är viktigt att begripa:
Mitt problem/själväckel, med den objektiva känslomässiga självbilden. --> Egentligen handlar det som att jag REFLEKTERAR ett emotionellt "minne"/ett "hem" -utifrån min uppfattning av MÄNNISKAN!
"Hatar" jag mig själv (för att jag känner igen mig i mina föräldrar, vilket krossar realitetens värde av sanning, vilket ger en stor känsla av ovärdighet) -då "hatar" jag människorna som grupp/individ-idé, eftersom VÄRDET dog!
Det gör jävligt ont. Det är som min riktiga invid -människan, kvinnan -är en sann NATUR; utanför mig någonstans, UTANFÖR kroppen. Jag ser vem hon är, mitt RIKTIGA JAG -bortom existensiell begrepps-religositet. Lugn, helt FRI, serisiöst vänskaplig, runt 25 år emotionellt. Kan inte föreställa mig henne personifierad i min fysiska identitet. Sårande, förnedrande. Känner långt innifrån min verkliga inre natur, den verkliga mognaden, toleransen och känsligheten. Men alla tvångsmässigt "relaterande" existensiella strukturer TAR ÖVER (-det är det jag måste dö ifrån -det är min icke-levande fragmentertiska jag-tillvaro.)
Är orolig. För att jag är kroniskt skadad -eller t.o.m att oron skapar helvetet, nästan omöjliga cirklar.
Varför är jag så besatt av "framgången" i intellektuella resultat? (Egentligen är det bara för att hävda min gemenskap i en grupps förståelse för att inte bli felaktigt avvisad -"ambitionen" driver mig genom min mentala mogna identitet.) Men man behöver inte vara så snobbig som jag är. Det finns inget syfte i det.
Det jag fattar är att ALLT detta söndertrasade identitetstvång är OSANT och blockerande. Förgiftar hela mitt väsen. Det är -just detta, som är lögnen. Det kluriga blir att tryggheten ligger i det man ser som "sanningen" -de existensiella utgrävningarna -allt DET är "allt det som inte är" livet. Den EGODÖD, ruin av mig -jag oupphörligen använder som material att PROJICERA på den andre som ett själv utan mening. Eftersom jag tappat kontakten med min känslonaturs autencitet, och i depressionen tvingat mig själv på -hypnotiserat den andre, för att få en identitet.
Även i relation till andra människor kan jag återuppleva stagnationens bitterhet/överskuggade rädsla. Ser gamla "spår" av det "vulgära", perspekivlösheten, det BARNSLIGA, förlugna, klämda. Det gör mig lite rädd. Var representerar jag och yttre parter, det nya?
Det är det här mitt DESPERATA KONTAKTSÖKANDE med Gud, viljan att överbevisa livet själv för att vara säker, handlar om. Dvs. frånvaron av min egen kvinnliga sida, som istället agerat en undertryckt omedveten trotsig girighet. Jag är förstås inte en "man" heller, men jag återskapar (och upprepar) genom jagets vetande -yang.
Min bortkopplade hälft kan inte självrelateras till i det traditionella jordiska alls (längre.) Det är ett stort väsen i relationens ärliga upplevelse -men hon är jag. Mitt lugn och personliggörande helhet, syfte och spontantitet. Min sanna feminina identitetspol ligger bakom den maskulina naiva påstridigeheten.
En annan sak jag tänkte på, förstod att det är viktigt att begripa:
Mitt problem/själväckel, med den objektiva känslomässiga självbilden. --> Egentligen handlar det som att jag REFLEKTERAR ett emotionellt "minne"/ett "hem" -utifrån min uppfattning av MÄNNISKAN!
"Hatar" jag mig själv (för att jag känner igen mig i mina föräldrar, vilket krossar realitetens värde av sanning, vilket ger en stor känsla av ovärdighet) -då "hatar" jag människorna som grupp/individ-idé, eftersom VÄRDET dog!
Helping myself
Jag har alltså VARIT allting samtidigt, i en besatthet av att BLI: den yttersta sorgfloden nästan inte medveten om sig själv! Alltså -det är svårt att FÖRSTÅ. Jag har gått igenom -allting jag tror på. Varför skulle jag inte kunna återvända till min egen natur? Om jag skulle vilja minnas mina förlusters förflutna brådmogenhet. Men det är ju så att det NYA ligger just i obegripligeheten. Mirakler har hänt MIG förut.
Peace and pain have been here. I stora skalor. Mycket stort.
Jag har alltid VETAT allt det här, allting jag behövt och mer. Att man kan vara så förblindad av sitt eget självs neurotiska oro om sin egen visions överlevnad. Gillar man inte -eller avskyr man det vulgära och inskränkta är det bara att SEPARERA SIG IFRÅN DET.
Jag har (eller är) förälskad i livets upprinnelse till kärlek, så pass domiant upplöst och gränslöst, att mina känslors utbud varit rent hyperaktivt. Jag har bara blivit hemmablind av VANAN, och besatt försökt försäkra mig om det jag ser. Jag är så intensivt intresserad av betydelsens TOTALITET att jag i detta PRIVATA experiment gett allt. Hjärtat chockerar mig aldrig någonsin. Jag är klarvaken och mentalt överaktiv, och vet alltid vad det handlar om. Jag är alltid halvt kär i flera människor på samma gång -bara för att jag kan, och har velat ha det på den nivån bara för det egna nöjet att dramatisera min existensiella svårtydlighet. Det är därför jag drar till mig den mest desperata perfektionen hela tiden.
Jag hade vädligt fint tolkade kontreta sanningar om denna uppbyggnads lösning för ett tag sen. Jag kan ta vara på det när som helst, bara min passiviserade rädsla för jagets avslut "hindrar" mig. Men det spelar ingen roll. Kärleken transformerar into det bästa och renaste -i viljans närvaro. Det är mycket enkelt. Vi blir de bra människorna.
Men ordet är inte vackert -det är innebördens storhet i en helad HISTORIANS mystik och uppriktighet som är det.
Peace and pain have been here. I stora skalor. Mycket stort.
Jag har alltid VETAT allt det här, allting jag behövt och mer. Att man kan vara så förblindad av sitt eget självs neurotiska oro om sin egen visions överlevnad. Gillar man inte -eller avskyr man det vulgära och inskränkta är det bara att SEPARERA SIG IFRÅN DET.
Jag har (eller är) förälskad i livets upprinnelse till kärlek, så pass domiant upplöst och gränslöst, att mina känslors utbud varit rent hyperaktivt. Jag har bara blivit hemmablind av VANAN, och besatt försökt försäkra mig om det jag ser. Jag är så intensivt intresserad av betydelsens TOTALITET att jag i detta PRIVATA experiment gett allt. Hjärtat chockerar mig aldrig någonsin. Jag är klarvaken och mentalt överaktiv, och vet alltid vad det handlar om. Jag är alltid halvt kär i flera människor på samma gång -bara för att jag kan, och har velat ha det på den nivån bara för det egna nöjet att dramatisera min existensiella svårtydlighet. Det är därför jag drar till mig den mest desperata perfektionen hela tiden.
Jag hade vädligt fint tolkade kontreta sanningar om denna uppbyggnads lösning för ett tag sen. Jag kan ta vara på det när som helst, bara min passiviserade rädsla för jagets avslut "hindrar" mig. Men det spelar ingen roll. Kärleken transformerar into det bästa och renaste -i viljans närvaro. Det är mycket enkelt. Vi blir de bra människorna.
Men ordet är inte vackert -det är innebördens storhet i en helad HISTORIANS mystik och uppriktighet som är det.
Jag fattade allt nu (01:51)
Vem min verkliga natur är. Hur medmänsklig värme känns. Tolerans, stor transcenderad världsbild/kulturell betingelse. Verklig tillhörighet, och summan av KÄRLEK. Verkligheten efter lidandet. Healandet och kunskapen. Befrielsen från överdrifter, girighet och brist på perspektiv. Valfrihet och djup gemenskap på en kollektiv ickepersonlig nivå, inom hela den djupa personliga öppenheten. Sanningen. Friheten. Den RIKTIGA människan, utan vulgäritet och ytliga neuroser. Den inre stabiliteten och renheten från all religiös fanatism eller andra falska grupptvång. Transcendental världsskönhet och lugn, kreativitetens obehindrade utrymme för den upphöjda RENA intentisiten i levnadskonsten, evigt bortom begreppens bojjor. Att "inte behöva".
Det här en en VERKLIG religiös upplevelse. Så som livet verkligen är. Allt annat var sorgens och frustrationens egna påhitt. Jag känner en stor vilja att lära och lära mig det osjälviska -bortom all patetisk natur och alienerad galenskap. Att ge på riktigt utifrån en inre förståelse för människans inre värdighet och behov. Vill se världen med rena ögon och det stora ljuset från konsten. Det är verkligen meningen nu. Jag begriper hur jag hatat mig själv så stort under mitt liv, och hur enormt djupt det sitter begravt. Jag måste hitta en länk att bryta upp det och hitta ärligheten med det liv jag fått.
Pre-upplösning
Det räcker verkligen nu.
Förstår jag detta själv? Jag står för nära. Jag vet precis vad det innebär för dig.
Förstår jag detta själv? Jag står för nära. Jag vet precis vad det innebär för dig.
Brytning
"-Det är som det är", som min moster brukade säga innan hon dog.
Nej. Det håller inte längre. Så låt oss prata om DET SOM ÄR. Låt oss se vad som kommer fram. Olika typer av ljus. Fan, blir nästan äcklad nu.
Jag har sett allting. Sa jag det? Nej. Fan. Eller? Hur var jag när jag inte visste att jag fortfarande levde?
Nej. Det håller inte längre. Så låt oss prata om DET SOM ÄR. Låt oss se vad som kommer fram. Olika typer av ljus. Fan, blir nästan äcklad nu.
Jag har sett allting. Sa jag det? Nej. Fan. Eller? Hur var jag när jag inte visste att jag fortfarande levde?
Vem Är Jag?
DET VILL SÄGA:
Vad/Vem är JAGET? Delarna av denna bubbla. Drömmen -vakenheten.
Svar: . .
Vad/Vem är JAGET? Delarna av denna bubbla. Drömmen -vakenheten.
Svar: . .
18.e - 29.e maj 08
Inlägg från helgon.net -kan lika gärna uppdatera mig själv om mina jag-missbrukande cirkelrörelser, för att se om det ens existerar någon mognad eller mening ..här. Ett välbehövligt "herrejävlar, nu BRYTER VI" känns angeläget. I klarspråk: Jag tänker inte FLY från MIG SJÄLV LÄNGRE. Eftersom jag alltid vet vad jag gör -existerar en djup linje här. Oftast bortom min egen vetskap om dess eget liv. Strukturerna möjliggör FULLSÄNDIG GRÄNSLÖSHET; vilket skvallrar om resultatet ..viljan. Mitt liv. Ska se vad detta handlar om.
Vad är vi ute efter? Är du den första att ställas mot väggen när revolutionen kommer? Jag med.
Glöm inte att Livet är ett polariserat värmeförhållande till dig själv. Egolös närvaro är passé när inte vetandets-vetande kommer fram i ljuset och avslöjar sig själv -vå måste; det är över nu. När man inte har något svar; av heliga skäl -det är då, där, man måste STANNA och erbjuda sig till livet.
Allting du känner -reflekteras till/av allt det du blir kontaktad av. Kärleken/Livet är en gestalt av dig själv UTANFÖR dig själv; som inte går att våldta (då känner man inte känslorna; men spelar upp ett drama om att man gör!)
SE estetiken. Bryt ner teatern. We all want the same face.
Men, jag vet att kontrollen alltid är säkrad, oavsett. Självbild är samma sak som HEM; alltså en "spelplan" för den familjära minnes-reflexionen i avbild, inget annat.
Kan skapa jävligt underliga "resultat" -om man kör dualistiskt. Jag är extremt ambitiös -men dolt trygghetssökande -inom väldigt udda ramverk.
Jag gick hem iförrgår -åt mat, drack kaffe -helvetet. Sover jättelänge och sen är -allt som vanligt igen; jag har identifierat mig med mina föräldrars status quo -"gentiska" betingelse.
Detta är en ekvation. Urskilj det evolutionära feslutet i fullständigt utvecklande.
Drömde en speciell dröm inatt -jag får inte glömma den. Del 1 och del 2. (Första finns på papper i nattduksbordet.)
Drömde att jag träffade den där brunhåriga prostituerade kvinnan. (Jag vet att hon vet att jag vet, och att hon hyser dold dunkel vänskaplig förståelse för allt som är nu.) Hon VAR uteliggare och den blonda flickan var hennes dödskompis som "älskade att hämnas". Hon visade mig en planering av vad som stod på tur; hon hade köpt sprit till kompisen och skulle gå på någon sorts teater på söder, vilket jag inte skulle avslöja. Någon sorts känsla av sent 1800-tal.
Jag "bodde" i någon sorts bil -påväg, träffade någon och allt "uppenbarade sig" -transcendentalt, jag löstes upp i stadens rinnande puls, den förflutna vulgariteten blev döden inom VÄRDET.
Taking over with a deceptive and neurotic performance -IGEN.
Det här är ..
något som ..inte stämmer.. alls, egentligen. Råkontrollens självreflekterade intellektuella onani.
Ickebehovens SJÄLV-underkastelse
SE IGENOM MIG.
Vad säger DETTA om mig?
Jaha, vad tycker du då? Du tryckte ju här, eller tryckte.. vad säger man. Jo men -det var du som ville fundera över detta just nu. (Vad TROR du egentligen?) Finns inget utanför detta. Utan manipulationer -rakt av. Jag tror inte ens du vet vem du är.
Vi skulle kunna experimentera med tiden. Lägga upp en plan. Skärpa rumslig karaktär -eller vad säger man, hur formulerar man sig där?
Futurum + Bortom, [inkl. renad NÄRVARANDE vetskap.] Något helt nytt! Jag har nästan glömt friheten. Nästan obegripligt.
Mitt tålamod är verkligt, men jag vet inte om konsten någonsin vartit det. Inte för mig i alla fall -för jag gjorde aldrig ansoråk på det. Jag visste alltid att det handlade om människan. Förolämpa inte min tid.
| Mänsklighetens långsamma död. Pre-erkännandet | |
| Daterat: Söndagen den 18:e maj 2008 kl 14:50 | |
Vad är vi ute efter? Är du den första att ställas mot väggen när revolutionen kommer? Jag med.
Glöm inte att Livet är ett polariserat värmeförhållande till dig själv. Egolös närvaro är passé när inte vetandets-vetande kommer fram i ljuset och avslöjar sig själv -vå måste; det är över nu. När man inte har något svar; av heliga skäl -det är då, där, man måste STANNA och erbjuda sig till livet.
Allting du känner -reflekteras till/av allt det du blir kontaktad av. Kärleken/Livet är en gestalt av dig själv UTANFÖR dig själv; som inte går att våldta (då känner man inte känslorna; men spelar upp ett drama om att man gör!)
SE estetiken. Bryt ner teatern. We all want the same face.
| Återfall | |
| Daterat: Måndagen den 19:e maj 2008 kl 17:10 | |
Men, jag vet att kontrollen alltid är säkrad, oavsett. Självbild är samma sak som HEM; alltså en "spelplan" för den familjära minnes-reflexionen i avbild, inget annat.
Kan skapa jävligt underliga "resultat" -om man kör dualistiskt. Jag är extremt ambitiös -men dolt trygghetssökande -inom väldigt udda ramverk.
Jag gick hem iförrgår -åt mat, drack kaffe -helvetet. Sover jättelänge och sen är -allt som vanligt igen; jag har identifierat mig med mina föräldrars status quo -"gentiska" betingelse.
Detta är en ekvation. Urskilj det evolutionära feslutet i fullständigt utvecklande.
Drömde en speciell dröm inatt -jag får inte glömma den. Del 1 och del 2. (Första finns på papper i nattduksbordet.)
| Förrgår -dröm | |
| Daterat: Fredagen den 23:e maj 2008 kl 18:41 | |
Drömde att jag träffade den där brunhåriga prostituerade kvinnan. (Jag vet att hon vet att jag vet, och att hon hyser dold dunkel vänskaplig förståelse för allt som är nu.) Hon VAR uteliggare och den blonda flickan var hennes dödskompis som "älskade att hämnas". Hon visade mig en planering av vad som stod på tur; hon hade köpt sprit till kompisen och skulle gå på någon sorts teater på söder, vilket jag inte skulle avslöja. Någon sorts känsla av sent 1800-tal.
Jag "bodde" i någon sorts bil -påväg, träffade någon och allt "uppenbarade sig" -transcendentalt, jag löstes upp i stadens rinnande puls, den förflutna vulgariteten blev döden inom VÄRDET.
| Projektioner existerar inte | |
| Daterat: Lördagen den 24:e maj 2008 kl 21:44 | |
Taking over with a deceptive and neurotic performance -IGEN.
Det här är ..
något som ..inte stämmer.. alls, egentligen. Råkontrollens självreflekterade intellektuella onani.
Ickebehovens SJÄLV-underkastelse
SE IGENOM MIG.
| ..so you DID ... | |
| Daterat: Måndagen den 26:e maj 2008 kl 19:59 | |
Vad säger DETTA om mig?
| Saker som händer eller inte händer | |
| Daterat: Idag kl 21:05 | |
Jaha, vad tycker du då? Du tryckte ju här, eller tryckte.. vad säger man. Jo men -det var du som ville fundera över detta just nu. (Vad TROR du egentligen?) Finns inget utanför detta. Utan manipulationer -rakt av. Jag tror inte ens du vet vem du är.
Vi skulle kunna experimentera med tiden. Lägga upp en plan. Skärpa rumslig karaktär -eller vad säger man, hur formulerar man sig där?
Futurum + Bortom, [inkl. renad NÄRVARANDE vetskap.] Något helt nytt! Jag har nästan glömt friheten. Nästan obegripligt.
Mitt tålamod är verkligt, men jag vet inte om konsten någonsin vartit det. Inte för mig i alla fall -för jag gjorde aldrig ansoråk på det. Jag visste alltid att det handlade om människan. Förolämpa inte min tid.
Min verkliga stil: Dold androgyn kärlek till den yttersta frihetschocken
VIRGO 17
|
Romantik
Jag har förlolämpat både mental sundhet och psykisk sjuklighet, genom att överbevisa båda världar som omsorgsfull omvänd snobbism. Jag kan inte längre bli förvirrad, eftersom jag inte är rädd för det. Jag är bokstavligen IMUN mot "psykoser", eftersom jag bygger mitt jag på de adopterade strukturer, som familjekontextens ständiga konflikt och logiska kollaps efterlämnat i ambitöst arv -min kreativitet är inget annat än osynligheten som innehåller verklighetens linjer. Mina avsikter bygger på att avsluta studien. och gå vidare med summeringens testresultat. Bortom insikten om ev. livslång absolut förstörelse, så är den enda risken att jag skulle tappa tidsuppfattningen (strukturen/ultimat potential till självklar VERKLIGHET) -och få hybris (bara för att den tragiska helheten är det enda som återstår), vilket skulle göra mig patetisk/obegriplig, speciellt eftersom jag säkert skulle försvara distansen, i undantryckt kreativ förlust/sorg.
På något sätt måste jag återigen ta tag i om-defineringen av de intellektuella modellerna av mina existensvillkor, det finns ingen annan utväg. Jag begriper detta när jag förstår att jag genom min död, blivit ett levande filter för verklighetens strukturs "logik" -ett vidöppet system som omöjligt kan rubbas i sin upphöjdhet. Detta kommer annars leda till den verkliga psykiska alieneringens "galenskap". Ibland nästan misstänker jag mig själv för att längta tillbaka till första facinationen med de oförstådda världarnas allvar. Har insett att de riktiga "psykfall" jag försökt erbjuda min förståelse till under mina tonår -speglat en egen hemlig önskan om att fullfölja den isloerade kärleksförklaringens dyrkan till mänskligheten -att ta ner my underground på jorden och spontanparta i den rannsakade stolthetens eviga moralshow. Jag har bara alltid vetat vad det handlar om, i min prydhet. Men jag är galen med stil, och det är egentligen ingen som verkligen känner till detta. Antagligen kommer det avslöjas såsmåningom. Någon sorts centrerad UR-tillhörighet, och efterlängtad självrespekt -av friheten.
På något sätt måste jag återigen ta tag i om-defineringen av de intellektuella modellerna av mina existensvillkor, det finns ingen annan utväg. Jag begriper detta när jag förstår att jag genom min död, blivit ett levande filter för verklighetens strukturs "logik" -ett vidöppet system som omöjligt kan rubbas i sin upphöjdhet. Detta kommer annars leda till den verkliga psykiska alieneringens "galenskap". Ibland nästan misstänker jag mig själv för att längta tillbaka till första facinationen med de oförstådda världarnas allvar. Har insett att de riktiga "psykfall" jag försökt erbjuda min förståelse till under mina tonår -speglat en egen hemlig önskan om att fullfölja den isloerade kärleksförklaringens dyrkan till mänskligheten -att ta ner my underground på jorden och spontanparta i den rannsakade stolthetens eviga moralshow. Jag har bara alltid vetat vad det handlar om, i min prydhet. Men jag är galen med stil, och det är egentligen ingen som verkligen känner till detta. Antagligen kommer det avslöjas såsmåningom. Någon sorts centrerad UR-tillhörighet, och efterlängtad självrespekt -av friheten.
Perverterad nätuppkoppling på distans
Mitt personliga liv: Satt ute i solen, fick redan fräknar i ansiktet. Anita ringde, trots hennes brist på de riktigt stora perspektiven, är jag osjälviskt förlåtande och accepterande inför de villkor hon som mammas väninna (tyvärr) skapade. Det gäller att ha distans; byter vinkelförhållande. Förstår meningslöshetens glorifierade nostagliska mening hos mänsklighetens uppväxt, inget konstigt -men ingenting att söka sig till. Tänk tanken på något helt nytt. Insöp den tomma seriositetens cyniska medvetenhet imorse, och konfrontaterande insikt om ev. livslång absolut förstörelse, med tanke på den dominanta medvetenheten i de kvarstående "skador"; dvs. strukturerna man BLIVIT genom att distansera sig till en utmärkt komplex tomhetscentrerad självständighet, ifrån den ständiga konflikt i hemmets absurditet som lagt grunden för dessa systems utmaningar och effekter/resultat. Jag har ändå alltid möjligheten till ett nytt liv.
Hanna vakande, hon trodde mamma var hemma, hon är inte i skolan. Fick en inre vision/självfantiserad helhetsöversättning, om läkaren i Norrtälje som jag söker säkerhet i form av förståelse/stöd, när situationen med St. Göran skadat mig, med sina bakomliggande riktigt förvrängda analyser. Mig själv öppet sårbar -i det sanna uttryck som är mitt verkliga jag, själv omedveten om det förstås -men att denna djupa komplexitet existerar som min egen kreativa flodvåg. Meningen med detta var att jag annars -utan min desperations avslöjande, går i omedvetna självbedrägerier -upphållandes av intellektuella arketypiseringar, som endast är utanförkroppsliga analytiska fält, bortom all verklig integrering.
Jag slog i nederbenet och fick ett rejält blåmärke/utgjutning, när jag skulle svara i telefonen för en halvtimma sen. Det intressanta med detta tema av fysisk oförutsägbar dramatik, är att jag aldrig riktigt ens reagerar. Vilket sedan får mig att förbryllas, det sunda förnuftet börjar väcka min UPPMÄRKSAMHET -vilket sakta kickar igång min identitets spårprogram, inuti dess eget sinne.
Hanna vakande, hon trodde mamma var hemma, hon är inte i skolan. Fick en inre vision/självfantiserad helhetsöversättning, om läkaren i Norrtälje som jag söker säkerhet i form av förståelse/stöd, när situationen med St. Göran skadat mig, med sina bakomliggande riktigt förvrängda analyser. Mig själv öppet sårbar -i det sanna uttryck som är mitt verkliga jag, själv omedveten om det förstås -men att denna djupa komplexitet existerar som min egen kreativa flodvåg. Meningen med detta var att jag annars -utan min desperations avslöjande, går i omedvetna självbedrägerier -upphållandes av intellektuella arketypiseringar, som endast är utanförkroppsliga analytiska fält, bortom all verklig integrering.
Jag slog i nederbenet och fick ett rejält blåmärke/utgjutning, när jag skulle svara i telefonen för en halvtimma sen. Det intressanta med detta tema av fysisk oförutsägbar dramatik, är att jag aldrig riktigt ens reagerar. Vilket sedan får mig att förbryllas, det sunda förnuftet börjar väcka min UPPMÄRKSAMHET -vilket sakta kickar igång min identitets spårprogram, inuti dess eget sinne.
REHAB
Har INTE ALLS aktivt arbetat på ett tag, även om jag inbillat mig det. Men jag har bara fuzzat omkring i eviga cirklar av ingenting. Jag ska verkligen börja hantera menings-strukturens KREATIVA POTENTIAL -det var (är) ju det allt detta handlade om! Börja OM-strukturera "sanningens" väsen, dvs. "vad som är vad" i min livsrörelses INRE CENTRUM. Mina föräldras adopterade dualism/pålagda illusioner, och dolda "förbud" -vilket speglar ALLT DET som INTE är MIN INDIVIDUALITET; inom vilket självföraktade (och jagmanipulerade) BUR [livets strukturers genomskinliga "jag", i "verkligheten"/och dess "omöjlighet" = KOLLAPS!] -jag fastnat allvarligt i; dvs. en kronisk intentsägande "depression" -"omöjlig" inom de förflutna INTELLEKTUELLA MODELLERNA; som måste "förflyttas".
Återgå till där jag började.. [seriös själv-hypnos] -Ganska facinerade att jag undanhållit MITT verkliga ansvar under en så lång period. (Dock måste arketyp-föreställningarna urkristallieras och DÖ -för att NÅ människan. Jätteviktigt.)
Återgå till där jag började.. [seriös själv-hypnos] -Ganska facinerade att jag undanhållit MITT verkliga ansvar under en så lång period. (Dock måste arketyp-föreställningarna urkristallieras och DÖ -för att NÅ människan. Jätteviktigt.)
Sm-a. r.t
"Vägledning" i nuets/tillvarons upplösning, är att känna en "tråd".. -och detta är att värdera/försvara KONSTEN, dvs. Jagets andliga "sanna" punkt/avbild. Att ha KONTAKT med hjärtat i den kreativa kaosets strukturer. En vilja att välja sitt liv.
Individualitet
Ge upp tron på bilden, och se ANLEDNINGEN bakom motivet,
transcenderar det "avskiljda syftet"...
Autentisk tonart: avkläddhet
Närvarons mening - eftersökta innebörd,
bygger på hur väl man "erkänner" sina behov, hur väl man är i kontakt med "löftet" -i nuet.
Att "öppna" sitt emotionella fönster (och bli av med det falska filtret) -eftersom känslornas entrenummer (närvaro) -skapar ett existensiellt värde, själva verkligheten, som lokaliserar (här & nu) beröring med livet (döden)
bygger på hur väl man "erkänner" sina behov, hur väl man är i kontakt med "löftet" -i nuet.
Att "öppna" sitt emotionella fönster (och bli av med det falska filtret) -eftersom känslornas entrenummer (närvaro) -skapar ett existensiellt värde, själva verkligheten, som lokaliserar (här & nu) beröring med livet (döden)
Det sura äpplet.
Jag har förstått mig själv så bra att jag blivit en actor i mitt eget liv. Jag har tagit över centrumet för min kreativitet. Meningen med mitt liv har blivit mitt självuttryck av identitetens avancerade tankesystem. Skulle man kunna tro. Meningen är penetrerad i sin frånkopplade kaskad. Syftet är sanningens ritual. Jag älskade hela tiden, jag bara klädde in vinkelrummet i skuggljus, för att ändamålet helgande medlen. Någonstans i gryningen kommer jag avslöja allt, och då kommer ingen hitta mig.
Kortform -"av den inre potentialen"
Att förstå har för idag blivit att "inte förstå"; och bygga en TEORI om det, som gör att man är "mentalt isloerad" i en intensiv stagnation. Familjekontextens ENORMT komplexa ständiga KONFLIKT har "hypnotiserat"/berusat mig.. Såg lillaysters och mammas konflikthantering; bägge två som helt LOGISKA. Båda sidor (av MIG! -men i "frågan" existerar inget som är SANT); ett OMÖJLIGT "KOMPLEX".. Personligheternas "absoluta" reaktioner/egoförsvar är "varken eller".. Jag har blivit för "ren"; finns inte -SETT IGENOM "verkligheten"; och står därför UTRANFÖR den, samtidigt som jag underordnar mig den -och ÄGER tolkningen (som min personliga meningskapande ambition).. Just för att att "förstå", för att ha en förankring..
Detta är mitt FILTER -och DOLDA/osynliga enorma AMBITIONS-NATUR/struktur -konkreta rörelse; som "inser" sig själv..
Att "rehabliteras av gud" (byta plats/från icke-identitet till LIV):
Att bli "KONTAKTAD" och FÖRSTÅ "budskapet" som sin egen kreativa källa -till det indivudella SVARET (människans UNIKA profil: "svar" -ut-vecklande/budbärande av svaret/LIVSVILJAN)
Att "fånga" SANNINGEN. Alltså se SIG SJÄLV -bortom! Våldsam inre inspiration: valfri total FRIHET. Den logiska kollapsens "inre virvel"/hemlighet -det som FINNS i det "som inte finns" (livets illusoriska verklighet).. Detta är "svaret" på ens SITT LIV.
Att fatta att det är man själv som "väljer"/skapar -men utan att "äga" verktyget -utan istället SE det.
Detta är mitt FILTER -och DOLDA/osynliga enorma AMBITIONS-NATUR/struktur -konkreta rörelse; som "inser" sig själv..
Att "rehabliteras av gud" (byta plats/från icke-identitet till LIV):
Att bli "KONTAKTAD" och FÖRSTÅ "budskapet" som sin egen kreativa källa -till det indivudella SVARET (människans UNIKA profil: "svar" -ut-vecklande/budbärande av svaret/LIVSVILJAN)
Att "fånga" SANNINGEN. Alltså se SIG SJÄLV -bortom! Våldsam inre inspiration: valfri total FRIHET. Den logiska kollapsens "inre virvel"/hemlighet -det som FINNS i det "som inte finns" (livets illusoriska verklighet).. Detta är "svaret" på ens SITT LIV.
Att fatta att det är man själv som "väljer"/skapar -men utan att "äga" verktyget -utan istället SE det.
Feminin resp. maskulin sexualitet
Bortom attraktionen, vad som skapar estetiken, och biologisk/psykisk drift.)
Vår delaktighet i tillvarons innebörd handlar om att bli frågad "vem är du?" Ursprungligt är identifikation och själ ren/neutral.
Skillnanden mellan mannens och kvinnans sexualitet handlar om minnet av att "bli identifierad" av de andra vid förlossningen. Detta innebär alltså ett TRAUMA; att både bli "blottad", och ägd -av hela MASSAN.
Mannen blev upptäckt som "pojken", genom identifiering av könet. Mannens minne bygger alltså på den som "har något"/"hade något". Kvinnans minne är att vara delen i ett underordnat "tålamod".
Mannen: är han som "håller i värdet"; makt -> Mannens sexualitet handlar om att FÅ "värdet"; att BLI "potentialen"/Mannen, som kvinnan ger honom.
Kvinnan: är hon som "döljer makten" genom hennes; resurs -> Kvinnans sexualitet handlar om att BLI värderad [OBJEKT-ifierad], för att få inflytande/tillgång till -självkänslan/självvärdet; att vara ett med kroppen/Kvinnan.
Resurser är att vara beroende av makten, för att identifiera värdet. Makten innehåller alltid en "myt", därför är det samma sak -smärtan är att inte "veta om det"; det är att vara "separerad"...
Att vara rotad är att vara beroende av "det som identifierar".. Att vara passionerad är att vara beroende av "det som ger"..
Även om förlossnings-traumat på detta sätt innebär smärta/förnedring; så skulle man liksom bebisen "dö ut" -om man "passiviserade sitt vetande", och därför har människan sin sexualitet.
Sex handlar alltså om att dö/befrias från tidigare "spår"...
--> Att hindras från att "spåras" (dö ut/förlora kraft!) Kunna regenerera största möjliga emotionella trygghet, så att man SJÄLV tillslut är ett med källan; återfödd.
.
.
.
Menar att den sexuella NATUREN alltid bygger på "myten/historien" man fick när man BLEV "någon" (föddes.) Blev man t.ex. "glorifierad" som "ett perfekt barn"/efterlängtat -så skapar det denna individs BEHOV i/av självuppfattningsens värde (inre potential)..
Födelsen bestämmer alltså HUR MAN GÖR ENTRÉ: vilket är "INTEGRITETEN"/behovet av tydlig NÄRVARO (inre "budskap"/cyklisk information..)
Vår delaktighet i tillvarons innebörd handlar om att bli frågad "vem är du?" Ursprungligt är identifikation och själ ren/neutral.
Skillnanden mellan mannens och kvinnans sexualitet handlar om minnet av att "bli identifierad" av de andra vid förlossningen. Detta innebär alltså ett TRAUMA; att både bli "blottad", och ägd -av hela MASSAN.
Mannen blev upptäckt som "pojken", genom identifiering av könet. Mannens minne bygger alltså på den som "har något"/"hade något". Kvinnans minne är att vara delen i ett underordnat "tålamod".
Mannen: är han som "håller i värdet"; makt -> Mannens sexualitet handlar om att FÅ "värdet"; att BLI "potentialen"/Mannen, som kvinnan ger honom.
Kvinnan: är hon som "döljer makten" genom hennes; resurs -> Kvinnans sexualitet handlar om att BLI värderad [OBJEKT-ifierad], för att få inflytande/tillgång till -självkänslan/självvärdet; att vara ett med kroppen/Kvinnan.
Resurser är att vara beroende av makten, för att identifiera värdet. Makten innehåller alltid en "myt", därför är det samma sak -smärtan är att inte "veta om det"; det är att vara "separerad"...
Att vara rotad är att vara beroende av "det som identifierar".. Att vara passionerad är att vara beroende av "det som ger"..
Även om förlossnings-traumat på detta sätt innebär smärta/förnedring; så skulle man liksom bebisen "dö ut" -om man "passiviserade sitt vetande", och därför har människan sin sexualitet.
Sex handlar alltså om att dö/befrias från tidigare "spår"...
--> Att hindras från att "spåras" (dö ut/förlora kraft!) Kunna regenerera största möjliga emotionella trygghet, så att man SJÄLV tillslut är ett med källan; återfödd.
.
.
.
Menar att den sexuella NATUREN alltid bygger på "myten/historien" man fick när man BLEV "någon" (föddes.) Blev man t.ex. "glorifierad" som "ett perfekt barn"/efterlängtat -så skapar det denna individs BEHOV i/av självuppfattningsens värde (inre potential)..
Födelsen bestämmer alltså HUR MAN GÖR ENTRÉ: vilket är "INTEGRITETEN"/behovet av tydlig NÄRVARO (inre "budskap"/cyklisk information..)
.. .. ..
Men inget av detta har någonsin varit verkligt. Detta är det råa syftet; konkretiserat som individen själv.
Detta är kuliss, detta är meningens symbolik, detta är det förflutna, detta är inget annat.
Detta är kuliss, detta är meningens symbolik, detta är det förflutna, detta är inget annat.
Hur Ger man kärlek -BORTOM viljan själv?
LEO 9
GLASS BLOWERS SHAPE BEAUTIFUL FORMS WITH THEIR CONTROLLED BREATHING
GLASS BLOWERS SHAPE BEAUTIFUL FORMS WITH THEIR CONTROLLED BREATHING
Your inner spiritual energies can shape the situation into something worthwhile. It is only with the controlled use of these energies that you will be able to craft the situation correctly. Care needs to be taken; the work needs to be done with precision in order to have your creative ventures take shape and be pleasing to you and others.
|
All denna undermening är det jag nu tänkt på nu senast.
Prana: Släppa behovet av mat.. eftrersom jag har "nött ut" de kulturella/naturliga "behoven".
Samt HITTA min kreativitet genom GUD (livet) -som ÄR guds kommunikation med mig; min osynliga källa -bortom strukturen; men inte ännu TRANSCENDERAD utan upplöst/vag.. Själva SVARET som ingen annan vet.. BRYTA UPP JÄRNBUREN.
Ser båda sidorna
STRÖMMEN med massan <--------------> Individualitetens insprirerande FLOD
Det ena leder till "villkorlös kärlek" INOM villkoren -och massans upplösta "gemenskap",
det andra leder till INRE utmejslad kreativ livstörst, och sann VILJA inom mänsklighetens VÄRDEN
Jag finner trygghet i att uppvisa en vågad "integritet", som ett sant exempel, annars. Och jag är inte rädd -det är därför vaga sammanhang ger själva livet i mig dåligt värde och förstörd självkänsla, dualismens "ångest", osv. Eftersom jag skapar relationernas Mening för att "avsluta studien" -och transcendera de "linjer" av kronologiska icke-integrerade spår i den förfluten medvetenheten ..så är jag riktigt förvirrad om jag inte går RAKT IMOT den dolda meningen, och ställer "kravet" på kravlöshetens MÅL.
Det är också att "hitta" MIN EGEN LIVSVILJA som jag nästan alltid försummat, av nyfikenhet på bakgården. Annars väljs stationsbetydelserna ÅT MIG; i enighet med samma känsla av MOTREAKTIONÄR betydelselöshet, som min familj "är" och kastat i famnen på mig. Det är där den dominanta solen släcker mig -det är inte jag, utan någon annan -och mina VERKLIGA behov ser ut att inte ens existera.. de ÄR bara, vilket intensiferar avståndstagandet!
Det ena leder till "villkorlös kärlek" INOM villkoren -och massans upplösta "gemenskap",
det andra leder till INRE utmejslad kreativ livstörst, och sann VILJA inom mänsklighetens VÄRDEN
Jag finner trygghet i att uppvisa en vågad "integritet", som ett sant exempel, annars. Och jag är inte rädd -det är därför vaga sammanhang ger själva livet i mig dåligt värde och förstörd självkänsla, dualismens "ångest", osv. Eftersom jag skapar relationernas Mening för att "avsluta studien" -och transcendera de "linjer" av kronologiska icke-integrerade spår i den förfluten medvetenheten ..så är jag riktigt förvirrad om jag inte går RAKT IMOT den dolda meningen, och ställer "kravet" på kravlöshetens MÅL.
Det är också att "hitta" MIN EGEN LIVSVILJA som jag nästan alltid försummat, av nyfikenhet på bakgården. Annars väljs stationsbetydelserna ÅT MIG; i enighet med samma känsla av MOTREAKTIONÄR betydelselöshet, som min familj "är" och kastat i famnen på mig. Det är där den dominanta solen släcker mig -det är inte jag, utan någon annan -och mina VERKLIGA behov ser ut att inte ens existera.. de ÄR bara, vilket intensiferar avståndstagandet!
Vad vill jag säga mig själv?
Börjar blossa upp ettt gammalt tema; min tendens att gå rakt den motsatta vägen inom relationer till grupper. Fångas sedan själv upp av individer som utstrålar en vag klängighet, som jag har svårt att hantera. Vad är jag ute efter?
Eller är det t o m mindre "medvetet" än så..?
Brutal uppriktighet -är en av mina sidor; men i kombination med total bakomliggande UPPLÖSHET..?
Jag kommer reformera denna grund, genom att jag själv markerar mina behov av genuin fördjupad "humanism". Vilket är den "jag är"..
Eller är det t o m mindre "medvetet" än så..?
Brutal uppriktighet -är en av mina sidor; men i kombination med total bakomliggande UPPLÖSHET..?
Jag kommer reformera denna grund, genom att jag själv markerar mina behov av genuin fördjupad "humanism". Vilket är den "jag är"..
Long way home
Min trögflytande vana att "veta vad det handlar om" i känslomässiga översättningsproblem; och fastna i kontexten pga. av det..
Det är inte bra.
Jag ska inte fortsätta berabeta/älta de analytiska medvetandestrukturer som jag redan "fastlagt" -aldrig mer, helst. Jag har ju redan fullföljt teorin! Jag kan inte ens "uppleva" det.
Det har ingenting med de VERKLIGA SVAREN att göra. Okej. Jag kan nu erkänna -att jag är "färdig". Jag har penetrerat skapelseprocesserna i STRUKTURENS råform ..Det djupt problematiska i porten till ..kärlek, det är att MENINGEN är upplöst/gränslös, BAKOM alla strukturer -vilka jag SKAPAR kontexten med; och har sen svårt att kliva ner från -eftersom ansvaret då ÄR "svaret" -jag har inget SYFTE med mina egna intentioner.
(Jag måste förstå att jag "har varit" en MÄNNISKA -i hackens statiska sammanslutning... Och sen veckla ut den SERIÖSA varaktiga naturen.. Det som faktiskt var "verklighetens mål". Här kommer "ansvaret" för MIG SJÄLV; planeringen och den RIKTIGA ..meningen.) Det är ju mer än självklart; jag har ju INTE på NÅGOT PLAN -känt min VERKLIGA historias inre tråd..
Internet/datorer -perverterar min tillvaro, väldigt lätt. Väcker mitt FRAGMENTERADE förflutna personliga bekräftelsetvång.
Det är inte bra.
Jag ska inte fortsätta berabeta/älta de analytiska medvetandestrukturer som jag redan "fastlagt" -aldrig mer, helst. Jag har ju redan fullföljt teorin! Jag kan inte ens "uppleva" det.
Det har ingenting med de VERKLIGA SVAREN att göra. Okej. Jag kan nu erkänna -att jag är "färdig". Jag har penetrerat skapelseprocesserna i STRUKTURENS råform ..Det djupt problematiska i porten till ..kärlek, det är att MENINGEN är upplöst/gränslös, BAKOM alla strukturer -vilka jag SKAPAR kontexten med; och har sen svårt att kliva ner från -eftersom ansvaret då ÄR "svaret" -jag har inget SYFTE med mina egna intentioner.
(Jag måste förstå att jag "har varit" en MÄNNISKA -i hackens statiska sammanslutning... Och sen veckla ut den SERIÖSA varaktiga naturen.. Det som faktiskt var "verklighetens mål". Här kommer "ansvaret" för MIG SJÄLV; planeringen och den RIKTIGA ..meningen.) Det är ju mer än självklart; jag har ju INTE på NÅGOT PLAN -känt min VERKLIGA historias inre tråd..
Internet/datorer -perverterar min tillvaro, väldigt lätt. Väcker mitt FRAGMENTERADE förflutna personliga bekräftelsetvång.
Ärligt
Kanske är jag lite passiv-aggressiv, subjektiv eller primitivt förutsägbar nu men..
För första gången på många år ..börjar jag känna mig själv som mänsklig in the flesh.
Allt det SJÄLVHAT jag under tidens gång vävt in i ytterligare ritualmystik (intellektuellt) -allt rinner från en och samma inre (förträngda) DÖD; dvs. frustrationen och FÖRLUSTEN över att tvingas underordna sig den biologiska ILLUSIONEN (genom den konventionella "verklighetsbilden") -att man måste "hantera" sin familj genom värdegrunder, om inte "älska" den.. Jag tänker inte förfula Kärleken, det kan jag inte ens -inom sig vet man ju vad det handlar om, och det kan ingen ta ifrån en. Men det är väl därför jag varit så besviken på mig själv. (Det finns nämligen också något i alla människors "föreställningsvärld" som kan kännas vid som "något annat".. )
...
Det dolda självhatet är -Rädslan; för att ingenting kan frigöra en från den "naturliga" .."identiteten" som en avkomma. Det är en verklig sårad stolthet -över att inte kunna "få" LEVA upp till det inre idealet om den KOLLEKTIVA FRIHTEN; sann INDIVIDualitet utan hämningar..
Alla bortkopplade kollektiva fragment, alla transsexuella, alla adopterade, alla odefinerade JAG
-jag har stått på er sida, sorry I didn't tell
För första gången på många år ..börjar jag känna mig själv som mänsklig in the flesh.
Allt det SJÄLVHAT jag under tidens gång vävt in i ytterligare ritualmystik (intellektuellt) -allt rinner från en och samma inre (förträngda) DÖD; dvs. frustrationen och FÖRLUSTEN över att tvingas underordna sig den biologiska ILLUSIONEN (genom den konventionella "verklighetsbilden") -att man måste "hantera" sin familj genom värdegrunder, om inte "älska" den.. Jag tänker inte förfula Kärleken, det kan jag inte ens -inom sig vet man ju vad det handlar om, och det kan ingen ta ifrån en. Men det är väl därför jag varit så besviken på mig själv. (Det finns nämligen också något i alla människors "föreställningsvärld" som kan kännas vid som "något annat".. )
...
Det dolda självhatet är -Rädslan; för att ingenting kan frigöra en från den "naturliga" .."identiteten" som en avkomma. Det är en verklig sårad stolthet -över att inte kunna "få" LEVA upp till det inre idealet om den KOLLEKTIVA FRIHTEN; sann INDIVIDualitet utan hämningar..
Alla bortkopplade kollektiva fragment, alla transsexuella, alla adopterade, alla odefinerade JAG
-jag har stått på er sida, sorry I didn't tell
Locked door
Citerar mig själv -tidigare foruminlägg:
"Det är ju trots allt ingen annan som skapar tillvaron är vi..
Förmodligen är upplevelsen av ovärdighet mänsklighetens djupaste slag mot sig själv.
På tal om vårt "ansvar" (historisk möjlighet) -så kan jag ju påminna er om tillfredställelsen med att planera framtiden -för gruppen, tillsammans. Vi tittar upp på de vibrerande stjärnvägarna i himlen. Vi behöver inte ens lära & disciplinera oss själva, det räcker med att begagna sig av VILJAN. Sanningen är vår bilogi. Men vad väljer vi?
Det vi alltid ska göra i ärenden utav filosofiska frågor; det är att UTGÅ ifrån svaret! På så sätt ser vi VAR "någon" ligger i sin evolutionära process, och kan befria andra från sin förflutet betingade "skuld" till verkligheten."
"Föreställer mig (eller rent av minns) hur psykiatrin, och övriga språkrör för samhällets omhändetagande självvärde, påstår/hävdar att det handlar om typ "stressrelaterade förståliga kollapser", när någon av oss "går in i väggen" (bara för att äckla er lite, och intensifiera kollektivets machosism)...
Det jag syftar på är när typ "Hillary" i den amerikanska såpan blir tagen på sängen med 16 år bakom sig av "kreativ bokföring" och djupa emotionella dubbelliv och självbedrägerier..
Vad är det som faktiskt händer när vi säger att "vi kommer bli galna"? Vad handlar pressen om? Jo, vi försöker "komma undan", dvs. fortsätta manipulationen, verklighetsförfalskningen. Men finns det någon utväg, kommer vi "undan"? Nej, just det. Sanningen ÄR sanningen, och allt annat existerar inte -där återstår bara ett SYSTEMFEL. Det går inte, det vet vi ju."
Den stora BLUFFEN!
Univerums formula/knep för att bevara sin barndom i helighet -i andra änden. Men idag? Släpp oss FRIA!
Framtidens lösning: klinisk AV-hypnotisering? Förslag?
"Jag har i "hela mitt liv" LEVT I MISSTÄNKSAMHETEN. Jag har en mycket "sentimental" anda i allt, men det är transpersonellt/kollektivt/andligt; så jag har inte haft "någon annan" att skylla på förutom mig själv. Jag har utvecklat ett djupt, djupt subjektivt förhållningsätt till den totalt objektiva bilden; för att kunna älska så "mycket" som möjligt. Jag har liksom parkerat mig I den statiska observationen av en förfluten framtid, för att VARA HELT FÄRDIG med TIDEN -innan utvecklande av jaget; hållt stenhårt på min ambition/framgång -och ENVIST krävt sanningen; som belöning, -först!!!
Jag accepterar inte, klarar inte av att riskera att bli "bluffad" av livet. Jag måste vara säker på att jag kan LITA PÅ gud, i känslor rörande personliga, intensiva spörsmål. Misstänkte för några dagar sen gud för att "utnyttja" människan som sin egen SKUGGA (icke-jag), sitt eget självreflekterande verktyg, för att alltid kunna uppleva sig själv som så ren energi som möjligt."
----> Med naturlighet, syftar jag på att prata om/belysa de mentala struktuterna i sig -så som de verkligen är! (Istället för att strukturera sin "reality" genom den "kunskap" som samhället/kulturen, etc. tappat efter sig. Det är att vara del i ett system som inte längre existerar, och det är ett icke-skapande; det är det "snäva perspektivet"; cynismen.) När vi öppnar upp porten för oss att samlas i verkligheten -kan vi "börja planera"..
Detta är den kronologiska rumsuppfattningen; den "eviga evigheten" (varaktighet - resultat.) Det är den sanna "påtagliga" verkligheten -naturens riktiga STRUKTUR = att göra drömmen verklig!
"Det är ju trots allt ingen annan som skapar tillvaron är vi..
Förmodligen är upplevelsen av ovärdighet mänsklighetens djupaste slag mot sig själv.
På tal om vårt "ansvar" (historisk möjlighet) -så kan jag ju påminna er om tillfredställelsen med att planera framtiden -för gruppen, tillsammans. Vi tittar upp på de vibrerande stjärnvägarna i himlen. Vi behöver inte ens lära & disciplinera oss själva, det räcker med att begagna sig av VILJAN. Sanningen är vår bilogi. Men vad väljer vi?
Det vi alltid ska göra i ärenden utav filosofiska frågor; det är att UTGÅ ifrån svaret! På så sätt ser vi VAR "någon" ligger i sin evolutionära process, och kan befria andra från sin förflutet betingade "skuld" till verkligheten."
"Föreställer mig (eller rent av minns) hur psykiatrin, och övriga språkrör för samhällets omhändetagande självvärde, påstår/hävdar att det handlar om typ "stressrelaterade förståliga kollapser", när någon av oss "går in i väggen" (bara för att äckla er lite, och intensifiera kollektivets machosism)...
Det jag syftar på är när typ "Hillary" i den amerikanska såpan blir tagen på sängen med 16 år bakom sig av "kreativ bokföring" och djupa emotionella dubbelliv och självbedrägerier..
Vad är det som faktiskt händer när vi säger att "vi kommer bli galna"? Vad handlar pressen om? Jo, vi försöker "komma undan", dvs. fortsätta manipulationen, verklighetsförfalskningen. Men finns det någon utväg, kommer vi "undan"? Nej, just det. Sanningen ÄR sanningen, och allt annat existerar inte -där återstår bara ett SYSTEMFEL. Det går inte, det vet vi ju."
| "TRON" på kronologin måste vara oerhört fysiskt föråldrande, tänk lite djupare på varför. (Holistisk fantasi [expansion/helande] och konkretisering/struktur ["resultat"] går inte att förena riktigt, vilket alla "religioner" skvallrar om..) Därför är verkligheten som de flesta känner till den ett SKÄMT! |
Den stora BLUFFEN!
Univerums formula/knep för att bevara sin barndom i helighet -i andra änden. Men idag? Släpp oss FRIA!
Framtidens lösning: klinisk AV-hypnotisering? Förslag?
"Jag har i "hela mitt liv" LEVT I MISSTÄNKSAMHETEN. Jag har en mycket "sentimental" anda i allt, men det är transpersonellt/kollektivt/andligt; så jag har inte haft "någon annan" att skylla på förutom mig själv. Jag har utvecklat ett djupt, djupt subjektivt förhållningsätt till den totalt objektiva bilden; för att kunna älska så "mycket" som möjligt. Jag har liksom parkerat mig I den statiska observationen av en förfluten framtid, för att VARA HELT FÄRDIG med TIDEN -innan utvecklande av jaget; hållt stenhårt på min ambition/framgång -och ENVIST krävt sanningen; som belöning, -först!!!
Jag accepterar inte, klarar inte av att riskera att bli "bluffad" av livet. Jag måste vara säker på att jag kan LITA PÅ gud, i känslor rörande personliga, intensiva spörsmål. Misstänkte för några dagar sen gud för att "utnyttja" människan som sin egen SKUGGA (icke-jag), sitt eget självreflekterande verktyg, för att alltid kunna uppleva sig själv som så ren energi som möjligt."
Gud: -det är min TID. Vi är ömsesidiga på det sättet. Mina tider -alla människor jag ömsesidigt drar till mig; skapar händelserna [religion!] som ger MÖJLIGHETEN till synkroniseringen -att ta ner potentialen (odödligheten) på jorden..
----> Med naturlighet, syftar jag på att prata om/belysa de mentala struktuterna i sig -så som de verkligen är! (Istället för att strukturera sin "reality" genom den "kunskap" som samhället/kulturen, etc. tappat efter sig. Det är att vara del i ett system som inte längre existerar, och det är ett icke-skapande; det är det "snäva perspektivet"; cynismen.) När vi öppnar upp porten för oss att samlas i verkligheten -kan vi "börja planera"..
Detta är den kronologiska rumsuppfattningen; den "eviga evigheten" (varaktighet - resultat.) Det är den sanna "påtagliga" verkligheten -naturens riktiga STRUKTUR = att göra drömmen verklig!
Det jag menar är att all platthet, och tragiskt "misslyckande" -ALLTID bygger på något "osant" i försöket. Att försöka "försäkra" sig om ett specifikt resultat (hur det "ska" kännas..) Livet är så känsligt inför att våldföras på detta sätt. Vi kommer aldrig få "det" vi vill ha -om vi får det bevisar det vår sanna uppmärksamhet. Transformation måste komma från en vilja att -ge kärlek; släppa taget om de ritualer vi tidigare identifierat som vårt "jag". Vi gör detta när när allvaret är på allvar.
Storm coming - Storm going
Memory Is TRUE Passionate FREE Security & Needing
Take everything
Annan typ av disciplin
Har TILLBAKADRAGIT mig -i si så sådär en dryg vecka nu; in i den familjära utsprårade "identifiaktionen" med allt det som VAR; dvs. INTE var; ..avsaknanden av Jagets sanna förening med det övertygade spontana LIVSSYFTET.
Det håller inte längre. Jag döljer detta allt... ..för mig själv och väntar på "lämplig nådestöt", instiktivt medveten om min egen envishet, och oerhörda EMOTIONELLA GIRIGHET [inom "filosofin"/möjligheterna/expansion..] (-inte lika genomskådad.)
Varför går budskapet aldrig in? Det kanske är självklart ..jag menar. För säkerhets skull. Men "dåså" liksom.
Nödvändig överträdelse blir REN isolering från de domiant kaos-strukturerade intrycken; för att kunna assimilera detta drama i mitt själv och göra det bästa av situationen. The truth and the other one.
Det håller inte längre. Jag döljer detta allt... ..för mig själv och väntar på "lämplig nådestöt", instiktivt medveten om min egen envishet, och oerhörda EMOTIONELLA GIRIGHET [inom "filosofin"/möjligheterna/expansion..] (-inte lika genomskådad.)
Varför går budskapet aldrig in? Det kanske är självklart ..jag menar. För säkerhets skull. Men "dåså" liksom.
Nödvändig överträdelse blir REN isolering från de domiant kaos-strukturerade intrycken; för att kunna assimilera detta drama i mitt själv och göra det bästa av situationen. The truth and the other one.
Trying to correct ..myself.. ..in the collective inner purpose
Aldrig ska jag mer begagna mig av det förflutna bildspelens representiva "språk". . .
Jag har hittat det innersta rotsyftet ,sett icke-individuellt.
Börjar känna ..pulsen ..i livet.. och samtidigt påminner jag mig själv om att idealet alltid varit det som fanns det frånbörjan. VI VISSTE ALLTING.. och ingenting annat!!! Mänsklighetens ut-vecklande frihetsuttryck -det är verkligt, verkligare än allt annat.
Detta FÖRENAR det personliga och opersonliga i hjärtats viljecentrala individualitet! Och det är det som renar mig från ett tragiskt "inspärrande" i mitt inre center -där "syftet" blir syftet i sig, pga. av den förstålse som alienationen skapat, innan själva ANLEDNINGEN till detta fångats av SJÄLEN......
Jag har hittat det innersta rotsyftet ,sett icke-individuellt.
Börjar känna ..pulsen ..i livet.. och samtidigt påminner jag mig själv om att idealet alltid varit det som fanns det frånbörjan. VI VISSTE ALLTING.. och ingenting annat!!! Mänsklighetens ut-vecklande frihetsuttryck -det är verkligt, verkligare än allt annat.
Detta FÖRENAR det personliga och opersonliga i hjärtats viljecentrala individualitet! Och det är det som renar mig från ett tragiskt "inspärrande" i mitt inre center -där "syftet" blir syftet i sig, pga. av den förstålse som alienationen skapat, innan själva ANLEDNINGEN till detta fångats av SJÄLEN......
Healing
--> Släppa identifikationen/SPÅREN -med det "bortkopplade"/det avskiljda [tron/verklighetsuppfattningens dolda strukturmässiga filter, kopplat till förflutna "omdefineringar"]
..och HITTA den sanna, verkliga NÄRVARANDE tråden i dialogen och reflektionen, floden. Det är återskapande/omskapande.. -som är SVAREN; dvs. anledningarna till "frågans tomhet", och livets nedvärdering (seperaration) av sig självt; vårt medvetandegörande av "passionen" -dess syfte! INDIVIDUALITETENS rena kraftresurs som en del av ett upphöjt sammanhang.
Att fråga sig varför -igen, samtidigt som det inte är ett "fastställande" (att INTE förstå) -utan en sann dialog, och ..säkerhet. "Det ska vara såhär". Free at last.
..och HITTA den sanna, verkliga NÄRVARANDE tråden i dialogen och reflektionen, floden. Det är återskapande/omskapande.. -som är SVAREN; dvs. anledningarna till "frågans tomhet", och livets nedvärdering (seperaration) av sig självt; vårt medvetandegörande av "passionen" -dess syfte! INDIVIDUALITETENS rena kraftresurs som en del av ett upphöjt sammanhang.
Att fråga sig varför -igen, samtidigt som det inte är ett "fastställande" (att INTE förstå) -utan en sann dialog, och ..säkerhet. "Det ska vara såhär". Free at last.
Mittuppslaget
Jag såg. Okej. Jag gjorde det.
Jag erkänner! Mina STORA KÄNSLOR -has a secret life, bortom min egen identifikation -hittils. Hyffsat bra story alltså.
Jag erkänner! Mina STORA KÄNSLOR -has a secret life, bortom min egen identifikation -hittils. Hyffsat bra story alltså.
Vad håller jag på med?
Jag hatar "detta" mig själv, jag gör verkligen det. Jag är ledsen över att jag inte stigit ner från my oneness-destruktion med min egen ritualiserade FRAMTID i kroniskt lustmördande av naturlig spontantitet.
Jag försöker ta kontroll över skapandeprocesser bara för att jag insett handlingens ytliga esoterism.
Om jag kunde säga till mig själv..
Misstänker MIG SJÄLV, går bakom MIN EGEN rygg -bara för att se om jag hade rätt.
Men jag är inte utan urskiljning. Vi börjar om nu. Vad handlar detta om? Jag ska lyssna.
I see you
Jag har aldrig fått uttrycka min frihet, eller min integritets behov av snarare. Man spelar ju inte upp något för sakens skull.
Det är väldigt förstörande för jaget -att något annat/någon annan ÄGER ens RÖRELSE. Att bli "tvingad" TILLBAKA -helt utan logik. Då är det ju inget konstigt att man börjar se igenom människans omedvetenhet och identitets-försvarande genom primitivitet..
Fattar ni inte att VI är MÄNNISKOR? Vad ger vi oss för rättigheter? Vem har bestämd detta? Det finns ju bara en av oss.
Skulle t.ex. vilja gå och hälla ut massa vatten på min mamma som sitter i soffan, helt befriande autentisk i min konktreta moral som jag är -för att slitgiltigt bli av med förflutet PÅTVINGAT BEROENDE genom kulturella skuldbetingade dömmandemodeller..
Jag tycker sådant vore helt normalt -allt är ju ÖVERSPELAT. Tiden går..........
Vi omringar ett självhat i oss själva -tillsammans. Det kan inte fortsätta så. Kärlek är kärlek, och behöver inte utredas. Frihet är frihet, och behöver inte defineras.
Det är väldigt förstörande för jaget -att något annat/någon annan ÄGER ens RÖRELSE. Att bli "tvingad" TILLBAKA -helt utan logik. Då är det ju inget konstigt att man börjar se igenom människans omedvetenhet och identitets-försvarande genom primitivitet..
Fattar ni inte att VI är MÄNNISKOR? Vad ger vi oss för rättigheter? Vem har bestämd detta? Det finns ju bara en av oss.
Skulle t.ex. vilja gå och hälla ut massa vatten på min mamma som sitter i soffan, helt befriande autentisk i min konktreta moral som jag är -för att slitgiltigt bli av med förflutet PÅTVINGAT BEROENDE genom kulturella skuldbetingade dömmandemodeller..
Jag tycker sådant vore helt normalt -allt är ju ÖVERSPELAT. Tiden går..........
Vi omringar ett självhat i oss själva -tillsammans. Det kan inte fortsätta så. Kärlek är kärlek, och behöver inte utredas. Frihet är frihet, och behöver inte defineras.
Observation
..sista löning, innan sann kapitulering.
För att inte ljuga för mig själv vill jag ju direkt avslöja och framföra denna överlevnadsdyrkande KONST i LIDANDET, som det faktiskt är!
Hur kan ni tycka att jagreflekterande precision INOM "självständigehetens ägande", är "skönt"?
En av anledningarna till min besatthet och OPERSONLIGA själsväg i verklighetsfilosofi -är den djupa avsmaken till mitt ego -bakom detta döljs samtidigt förstås en allmän tändning till existensens träskmarker, en sjuk lust till den 100%-iga bottentörsten i djupt komplex destruktion, förfall.
Vad är NI/DU UTE EFTER? (Jag kan räkna mig som ömsesidig -i ett förflutet perspektiv här.)
Det viktiga vi måste ERKÄNNA, det är att INGEN ANNAN monopoliserar världen förutom vi själva i vår kollektiva dans. Individen kommer först -förstås, men det är inte det jag menar..
Det är en befriande känsla att nu, äntligen, -förstå att jag har och har haft alla svaren, personligt avskärmad som jag var. Detta öppnar portarna till vår existensiella etik. Det är en djup inskränkthet och underminering av helhets-utbyte, att inte "kunna" tillåta sig att ha sin egen MENTALA FRIHET . . .
-att inte kunna "få" känna den oskuldsfulla mystiken i FRÅGAN -samtidigt- som lugnet i vårt inte väsens fullständiga VETANDE
. . . som är sant skapande, utan omvända paranoida lekar.
(Nej, det är ett SKÄMT alltihop -så som vi känner till ...."detta". Se det från den andra sidan -sidornas baksida.)
Det är ett lugn, att kunna öppna upp sig helt, för den transcendentala sanningen -där saker kan vara "både och" -utan att något trängs undan eller knäpps igen. Den rena, naturliga KOMMUNIKATIONEN -MED allvar på allvar.
Mänskligheten har endast "accepterat" det primitiva (subjektiv fasthet -i kris) som "sanningen". Det säger oss något. Vad finns förutom vi själva? Vad handlar detta om?
Behov är inte det kulturen GIVIT oss; behov är FRÅGANDET efter våra löften.. Anledningen till att vi "söker" -genom filosofin, osv. Är inte det för att de verkliga känslorna är den UPPHÖJDA KONSTEN...?
Varför skulle inte du veta vad logik är? Är det något fel på oss? Varför skulle inte du känna till moralen? Varför skulle vi kunna förstå varandra? VEM har sagt detta till oss?
För att inte ljuga för mig själv vill jag ju direkt avslöja och framföra denna överlevnadsdyrkande KONST i LIDANDET, som det faktiskt är!
Hur kan ni tycka att jagreflekterande precision INOM "självständigehetens ägande", är "skönt"?
En av anledningarna till min besatthet och OPERSONLIGA själsväg i verklighetsfilosofi -är den djupa avsmaken till mitt ego -bakom detta döljs samtidigt förstås en allmän tändning till existensens träskmarker, en sjuk lust till den 100%-iga bottentörsten i djupt komplex destruktion, förfall.
Vad är NI/DU UTE EFTER? (Jag kan räkna mig som ömsesidig -i ett förflutet perspektiv här.)
Det viktiga vi måste ERKÄNNA, det är att INGEN ANNAN monopoliserar världen förutom vi själva i vår kollektiva dans. Individen kommer först -förstås, men det är inte det jag menar..
Det är en befriande känsla att nu, äntligen, -förstå att jag har och har haft alla svaren, personligt avskärmad som jag var. Detta öppnar portarna till vår existensiella etik. Det är en djup inskränkthet och underminering av helhets-utbyte, att inte "kunna" tillåta sig att ha sin egen MENTALA FRIHET . . .
-att inte kunna "få" känna den oskuldsfulla mystiken i FRÅGAN -samtidigt- som lugnet i vårt inte väsens fullständiga VETANDE
. . . som är sant skapande, utan omvända paranoida lekar.
(Nej, det är ett SKÄMT alltihop -så som vi känner till ...."detta". Se det från den andra sidan -sidornas baksida.)
Det är ett lugn, att kunna öppna upp sig helt, för den transcendentala sanningen -där saker kan vara "både och" -utan att något trängs undan eller knäpps igen. Den rena, naturliga KOMMUNIKATIONEN -MED allvar på allvar.
Mänskligheten har endast "accepterat" det primitiva (subjektiv fasthet -i kris) som "sanningen". Det säger oss något. Vad finns förutom vi själva? Vad handlar detta om?
Behov är inte det kulturen GIVIT oss; behov är FRÅGANDET efter våra löften.. Anledningen till att vi "söker" -genom filosofin, osv. Är inte det för att de verkliga känslorna är den UPPHÖJDA KONSTEN...?
Varför skulle inte du veta vad logik är? Är det något fel på oss? Varför skulle inte du känna till moralen? Varför skulle vi kunna förstå varandra? VEM har sagt detta till oss?
Flyttar snart
Människor VILL må dåligt. Synd att jag "måste" identifiera mig med massans kollektiva ytliga-dolda självvärde, för att förstå OSS.
Allt handlar om värden.. Belonging -det är egentligen att INTE TILLHÖRA detta; men mänskligheten är för sjuk för att återförena idealet med sig självt ..ännu. Samtidigt separerar vi oss PÅ GRUND AV denna omedvetna närvarande ORO.
Är inte lika struktur-vetenskaplig längre. Men det blockerar inte sanningen -att detta ÄR en kaskad av omvänd/bakvänd HOLISM. Allting som finns -är bortom (för att kunna SE..)
Allt handlar om värden.. Belonging -det är egentligen att INTE TILLHÖRA detta; men mänskligheten är för sjuk för att återförena idealet med sig självt ..ännu. Samtidigt separerar vi oss PÅ GRUND AV denna omedvetna närvarande ORO.
Är inte lika struktur-vetenskaplig längre. Men det blockerar inte sanningen -att detta ÄR en kaskad av omvänd/bakvänd HOLISM. Allting som finns -är bortom (för att kunna SE..)
The REAL heart
Varande. En önskan om att tala sanningen.
Dagens fråga
Vad är värdighet?
Och existerar "skillnad" mellan sanning och lögn? Eller kan en tredje part transcendera "begreppen"?
Är allt vi säger ett metafysiskt ordningssökande?
Och existerar "skillnad" mellan sanning och lögn? Eller kan en tredje part transcendera "begreppen"?
Är allt vi säger ett metafysiskt ordningssökande?
Annars. . .
Har ju de senaste nätternas handling transcenderats.
Jag har inget behov av att vidröra det gamla längre -inte som personlig symbolik i alla fall; snarare motpolarisering. Allt som befäster EGOTs lösaktiga och inbitna projektioner vill jag aldrig mer se. Inget.
Allt detta -för att jag ska kunna återsöka de sanna svaren. Men inte ens så kan jag säga: det finns inget sådant därför.
Det helt äkta -bortom jagperservitetens so called syften. Ett utömmande av den fria viljan är det egentligen. Det är så lätt -speciellt i dag (motäsgelsefullt) att luras; dras med i en vulgär utsaga om vad som är verkligt, och intellektuellt växande för själen.
Det måste ju bli såhär; jag är glad över att den inre våldtäkten är i upplösningstillstånd, i tid..
Projektet GUD är överstökat. (Identitetskrisens inkörsport -go!)
Jag har inget behov av att vidröra det gamla längre -inte som personlig symbolik i alla fall; snarare motpolarisering. Allt som befäster EGOTs lösaktiga och inbitna projektioner vill jag aldrig mer se. Inget.
Allt detta -för att jag ska kunna återsöka de sanna svaren. Men inte ens så kan jag säga: det finns inget sådant därför.
Det helt äkta -bortom jagperservitetens so called syften. Ett utömmande av den fria viljan är det egentligen. Det är så lätt -speciellt i dag (motäsgelsefullt) att luras; dras med i en vulgär utsaga om vad som är verkligt, och intellektuellt växande för själen.
Det måste ju bli såhär; jag är glad över att den inre våldtäkten är i upplösningstillstånd, i tid..
Projektet GUD är överstökat. (Identitetskrisens inkörsport -go!)
Krossa spegeln.
05:55
Satt en stund och läste igenom en del av den massa av anteckningsböcker och lösa papper som jag förvarat i väskan under sängen. Höstens och vinterns djupa stagnation och sökande UTANFÖR mig själv -den ovärdiga överlevnaden på den inre dolda relationens omärkbara avkläddhet/tecken. Man kan undra hur det har sett ut på det andra hållet. Den enorma religiositen och perversa lust att ingå egen pakt -visar framför allt den ODÖDLIGA röda tråden . . .
Känner mig lätt förhäxad och mentalt utsuddad av mitt förflutna jags sentimentala esoteriska upphöjdhet. Obehagligt -men här lär jag mig något; vikten av att VERKLIGEN låta det gamla begrava sig själv i lämplig jord.
Sanningen om illusionen
Jag uttryckte det: "den genuina värme jag känt i mitt hjärta.." -det hemska "elden"/illusionen -NÄRVARON vänd inåt i sig själv..
Jag förstod att de faktiskt hade förståt. Men -det var JAG som älskade DEM -det var "skapandet"; mitt liv..
Konfrontationen -och mitt förflutna verkliga beteende, tvångmässigheterna och jag-övergreppet.
Framtidens flod kommer göra allt klart igen . . värre har det ju inte kunna varit. Håll er jävligt lång borta från er självprojektionens inre budskap -utifrån; om ni inte medvetet vill gå igenom det.
Ser utanför mig själv; bortom -och förstår mitt sanna KONKRETA rena hem -jag tillhör inte något av det här.
Jag förstod att de faktiskt hade förståt. Men -det var JAG som älskade DEM -det var "skapandet"; mitt liv..
Konfrontationen -och mitt förflutna verkliga beteende, tvångmässigheterna och jag-övergreppet.
Framtidens flod kommer göra allt klart igen . . värre har det ju inte kunna varit. Håll er jävligt lång borta från er självprojektionens inre budskap -utifrån; om ni inte medvetet vill gå igenom det.
Ser utanför mig själv; bortom -och förstår mitt sanna KONKRETA rena hem -jag tillhör inte något av det här.
Hur känns överlevnad?
Vad är jag ute efter? "Egentligen".
Enda tanken som lyfter upp mig från allt det överbevisade, är förståelsen/inspirationen för att jag faktiskt KOMMER DÖ -jag går mot renhetens ohämmade kreativitet, och misslyckas därför inte.
Allt är ju verkligt egentligen. Är för besatt -går på SVAREN; förustägbarhetens själsiga anspråk -det första jag gör; och STANNAR där! Har ju avsikten I MIG egentigen.
Måste "släppa" metodikerna som min närvaro-identitet; de arkiveras i mitt intellekt som skapar flexibla utbyten hur som helst. Göra detta utan att hålla på att "förena" mig (illusoriskt) med GAMLA självvärde-aktioner, med psykologispråkets intiver, osv.
Enda tanken som lyfter upp mig från allt det överbevisade, är förståelsen/inspirationen för att jag faktiskt KOMMER DÖ -jag går mot renhetens ohämmade kreativitet, och misslyckas därför inte.
Allt är ju verkligt egentligen. Är för besatt -går på SVAREN; förustägbarhetens själsiga anspråk -det första jag gör; och STANNAR där! Har ju avsikten I MIG egentigen.
Måste "släppa" metodikerna som min närvaro-identitet; de arkiveras i mitt intellekt som skapar flexibla utbyten hur som helst. Göra detta utan att hålla på att "förena" mig (illusoriskt) med GAMLA självvärde-aktioner, med psykologispråkets intiver, osv.
* Återgång till JAGETs enhet -- och därefter LIVETS receptiva väsens återupplivning *
Anna Sara!
TALA MED JAGET -till l-i-v-e-t.
Jaget. Det är VI, denna monologiska helvetiska dialog -DÖ!
Återerövrar JAGET -innersta kärnan, påväg mot rening.
Var ärlig. Vem ska annars säga det till dig, mig?
comprende, comprende, 1, 2 -fatta! hallå? JAGET.. miss you -LIFE
Återerövrar JAGET -innersta kärnan, påväg mot rening.
Var ärlig. Vem ska annars säga det till dig, mig?
comprende, comprende, 1, 2 -fatta! hallå? JAGET.. miss you -LIFE
Exakt
PISCES 28
A FERTILE GARDEN UNDER THE FULL MOON
A FERTILE GARDEN UNDER THE FULL MOON
There's a sense that one has all that's needed, and emotions are running high. The 'fertile garden' signifies that you have things at your disposal. Enjoy the moment and try to keep a sense of equilibrium, though, as soon the energy will be on the wane and you'll have to get back to more practical, everyday tasks.
|
VISIONEN -lyste igenom i höstas/vintras. Koncentration och sann motivation -utan någon som helst manipulation.
www.sabiansymbols.com
Intensivare synkronisering; Gud och jag delar tankar
LEO 14
CHERUB-LIKE, A HUMAN SOUL WHISPERS INTO EVERY RECEPTIVE EAR, SEEKING TO MANIFEST
CHERUB-LIKE, A HUMAN SOUL WHISPERS INTO EVERY RECEPTIVE EAR, SEEKING TO MANIFEST
There is a deep realization that may transform your life. The time is possibly not yet right to make any changes, but it is coming soon. Listening to one's inner voice and heeding its messages can lead you on to the next level of life. Spirit is descending, wishing to make itself known - spiritual messages are wanting to come through into conscious expression. New realizations of one's inner being, new impulses. Seeking to have one's voice heard. Channeling information. Messages from the other side. Whispering. Passing on news and information. Speaking and hearing. The Caution: Confusing the inner voice with signs of instability or madness. Being concerned that if you don't make yourself heard, you will miss out. A need to be noticed. |
(Angående "oron" över det som finns kvar; över dess faktiska verkliga/riktiga budskap -i försvar för rädsla/desillusion; och antagna löften..)
Slutet på drömmen del 1; i den ANDRA formen -och dess mål
ARIES 22
THE GATE OPENS TO THE GARDEN OF ALL FULFILLED DESIRES
THE GATE OPENS TO THE GARDEN OF ALL FULFILLED DESIRES
You have brought yourself right to the point of what you want, but there is still one more obstacle. You must make the deliberate action of opening the gate, admitting that this is what you want. Perhaps you may need to knock first (showing your intention of wanting in). It has come time for the gate to open. Maybe you need to realize that you have everything that you need, look around.
Be an opener of doors. ~ Ralph Waldo Emerson |
!OK!
Reorientation of selfhood. The necessity of learning new languages or customs in order to fit in. Passing tests (or not).
Allting. Får skärpa mig helt enkelt.
Anledningen till min nuvarande, temporära vardagliga dysfunktion, tristess och missgynsamma ömsesidiga relationsmisstankar -är den dubbel-medvetena "omedvetenhet" som skapas när jag underordnar mig den ofrivillliga viljan -gårdagens döda behov; upprepning.
Men jag har ju gått extremt i detta ärende av jag.
Men vad vill jag?
Tränga mig in i Jaget; och veckla renheten utåt.
MINA VERKLIGA BEHOV är FRIHETEN manifesterad.
Detta är
behov av självständig experimentiell förståelse för min identitet, och inte mer än så. Finito nu.
Vad skulle JAG gjort?
Prata om säker säkerhet.
Spränger bort detta ICKE.
Allting. Får skärpa mig helt enkelt.
Anledningen till min nuvarande, temporära vardagliga dysfunktion, tristess och missgynsamma ömsesidiga relationsmisstankar -är den dubbel-medvetena "omedvetenhet" som skapas när jag underordnar mig den ofrivillliga viljan -gårdagens döda behov; upprepning.
Men jag har ju gått extremt i detta ärende av jag.
Men vad vill jag?
Tränga mig in i Jaget; och veckla renheten utåt.
MINA VERKLIGA BEHOV är FRIHETEN manifesterad.
Detta är
behov av självständig experimentiell förståelse för min identitet, och inte mer än så. Finito nu.
Vad skulle JAG gjort?
Prata om säker säkerhet.
Spränger bort detta ICKE.
Sanningen
De vill dö. De VILL köra sista valsen på deras tragikromantiska historias långsamma uppluckring. Vi respekterar det med tålamod och "vördnad" -det är deras val. Tackar för tiden. Alla vet.
ÖVER-GÅNG detta är
Identiteten. Bakom ryggen -vem jag är, vem VET? Och hur skadar det mig? Jag blev TAGEN ifrån MIG SJÄLV.
Att bli kollektivt ÄGD som en MYT man inte är?
Visst -man kan bara rinna också i någon urvattnad experimentiell flod av mixtrade kurser i gammal värmetålighet, men det är inte sann kärlek.
På allvar börjar jag se spåren i hur DE som gjort ANSPRÅK på deras projicerade LÖFTEN som MINA -kommer sjunka! Deep och dark.
De lyssnade inte. De ljög. Att inte VÅGA vara ÄRLIG med sin KOLLEKTIVA INDIVIDUELLA INRE VISIONS TOTALA ÖVERTYGELSE! Det gör ont i alla alla alla.
Maybe they dont understand -på riktigt. Men jag vet vad det handlar om; och vad kontraktets inre cirkels äkta frekvens är. Vi ses.
Lögner
Undersökningen på St. Göran härmar sin förflutna maktfullkomlighet till skuggans attacker -i vanlig ordning. Funderar på vad jag ska göra. Det är ju så oerhört.
Och VEM som skulle orka sätta sig in i hela min bild -ingen som någonsin rört sig i den riktningen någonsin. Men jag måste också vara direkt med vad jag förväntar mig -och vem JAG är.
Jobbigt -men det återskapar ÄRLIGHETEN -finns inget annat val. Jag är ingen slösare -egentligen.
Människan är perfekt. Hur lång tid ska det ta att acceptera den naturliga kritiken, och reformera assistans-tvånget; till VERKLIG TEKNISK EFFEKTIVITET i givandet!?
Det är självklart att vi får problem med paradoxala livsinställningar; när vi inte får uttrycka vår INRE NATUR autentiskt. SÅ mycket skit, så jävla mycket skit vännen.
Och VEM som skulle orka sätta sig in i hela min bild -ingen som någonsin rört sig i den riktningen någonsin. Men jag måste också vara direkt med vad jag förväntar mig -och vem JAG är.
Jobbigt -men det återskapar ÄRLIGHETEN -finns inget annat val. Jag är ingen slösare -egentligen.
Människan är perfekt. Hur lång tid ska det ta att acceptera den naturliga kritiken, och reformera assistans-tvånget; till VERKLIG TEKNISK EFFEKTIVITET i givandet!?
Det är självklart att vi får problem med paradoxala livsinställningar; när vi inte får uttrycka vår INRE NATUR autentiskt. SÅ mycket skit, så jävla mycket skit vännen.
Skrev
"svar" till astrologen, efter negativt barnsligt beteende från dennes sida -som nästan skadade mig totalt:
"Astrologins.." ? Vadå astrologins?
Det här är ju någon som suttit och kopierat mitt horoskop -genom sitt eget anspråk på "evolutionen". Kan inte bli värre än så. Precis i enighet med den familjära förutsägbarheten -ett machosistiskt behagande av min egen hjärna. Eller vad ska jag skylla på? Det kanske är DENNA jag "är"? Jag vet inte.
Jag kanske ska "återgå" till mina "förträngda TRYGGHETS-BEHOV av kollektiv/personlig-VÄRDEPROFILERING genom "mogen" ansvars-seperation av den STOLTA barndommssorgens SJÄLVSTÄNDIGA in-veckling av förståelsen för DRAMATS Bergmanska komplexitet"!!!?
Värdigt. Verkligen. UTESLUTA MASSAN -igen, alltså. Och tro att JAG är mogen.
Ö.V.E.R.L.E.V.A -genom att börja "LYSSNA"på/sälja sig till "DE ANDRA" som VÄRNAR om KULTUR-ARVET --samtidigt-- som de SAKNAR FÖRSTÅELSE FÖR _T I D E N S_ relativa väsen!!!
VÅLDFÖRA MIG PÅ MIG SJÄLV -för att KÖPA den konventionella hallucinationen och PERSONLIGT VÄRDE -anta ett EGO!
Vad det detta du menade? Vem tror du att jag är? Var kommer jag ifrån?
Okej -Goldenflower. Vet du vad som är den röda tråden genom hela din närvaro?
Du hyser ett överväldigande HAT till DÖDEN. Det är sanningen -och det är det alla här ser. Det spegals i Din BILD av "människans" biologiska/psykologiska sökande efter BALANS. Du har en glaumoriserad bild av överlevandet -vi ser det; men jag vet att det är nästintill omöjligt för att själv se detta i vitögat, eftersom det verkar vara din enda fria zon från påminnelsen av självhat, i alternerandet mellan orgietillvaro i alternativ kultur -och dualismens andra sida; av evighetsstor ENSAMHET. Du beter dig som en förvuxen bebis -och verkar VILJA det, men jag tror inte att det är sant -känns som du bär på ett kroniskt sökande; du förstår INTE vad ETIKENS filosofiska uppsluppenhet beror på -din själsliga kurs. Jag vet inte vad det är som har hänt dig egentligen, men jag hoppas att du befrias ifrån det -så att du slipper skada andra i onödan.
Lycka till.
"Astrologins.." ? Vadå astrologins?
Det här är ju någon som suttit och kopierat mitt horoskop -genom sitt eget anspråk på "evolutionen". Kan inte bli värre än så. Precis i enighet med den familjära förutsägbarheten -ett machosistiskt behagande av min egen hjärna. Eller vad ska jag skylla på? Det kanske är DENNA jag "är"? Jag vet inte.
Jag kanske ska "återgå" till mina "förträngda TRYGGHETS-BEHOV av kollektiv/personlig-VÄRDEPROFILERING genom "mogen" ansvars-seperation av den STOLTA barndommssorgens SJÄLVSTÄNDIGA in-veckling av förståelsen för DRAMATS Bergmanska komplexitet"!!!?
Värdigt. Verkligen. UTESLUTA MASSAN -igen, alltså. Och tro att JAG är mogen.
Ö.V.E.R.L.E.V.A -genom att börja "LYSSNA"på/sälja sig till "DE ANDRA" som VÄRNAR om KULTUR-ARVET --samtidigt-- som de SAKNAR FÖRSTÅELSE FÖR _T I D E N S_ relativa väsen!!!
VÅLDFÖRA MIG PÅ MIG SJÄLV -för att KÖPA den konventionella hallucinationen och PERSONLIGT VÄRDE -anta ett EGO!
Vad det detta du menade? Vem tror du att jag är? Var kommer jag ifrån?
Okej -Goldenflower. Vet du vad som är den röda tråden genom hela din närvaro?
Du hyser ett överväldigande HAT till DÖDEN. Det är sanningen -och det är det alla här ser. Det spegals i Din BILD av "människans" biologiska/psykologiska sökande efter BALANS. Du har en glaumoriserad bild av överlevandet -vi ser det; men jag vet att det är nästintill omöjligt för att själv se detta i vitögat, eftersom det verkar vara din enda fria zon från påminnelsen av självhat, i alternerandet mellan orgietillvaro i alternativ kultur -och dualismens andra sida; av evighetsstor ENSAMHET. Du beter dig som en förvuxen bebis -och verkar VILJA det, men jag tror inte att det är sant -känns som du bär på ett kroniskt sökande; du förstår INTE vad ETIKENS filosofiska uppsluppenhet beror på -din själsliga kurs. Jag vet inte vad det är som har hänt dig egentligen, men jag hoppas att du befrias ifrån det -så att du slipper skada andra i onödan.
Lycka till.
Konfrontationen.
Från de verkliga problemen till de Verkliga orsakssammanhangen, till de verkliga igen. Perfektionens sökande efter sig själv i en förljugen värld av dualistiska självbedrägerier och oheliga madonnor. I manifest -där verkligheten identifieras som ett tragsiskt JAG -och frustrationen över skadegörelsen.
Under våren och nu: Intrånget -"konfrontationen" av det jag VERKLIGEN HÖLL PÅ MED. Jag Är Horan. Det bränner i mitt ursprungliga kyliga, fredliga, RENA hjärta!
-Och DET MÅSTE utraderas! Jag måste REGENERERA MIN FRIHET och TRANSCENDENTALA PRIVATA SJÄLVSTÄNDIGHET! Min mänsklighet -som människa.
Konfrontationen; det vill säga: Tvångsmässigt förförande av basic nature -genom den mentala kanaliseringen. Sökte BEKRÄFTELSE -av mina KÄNSLOR genom ständig ANALYS av min egen NÄRVAROS "uppkoppling" och identitetesmetodiker..
Kanske räddade det mitt liv -det fick mig att känna det jag minst av ALLT ville känna -baksidan av mig själv; -och genom det, påminnelsen om det sanna SYFTET -mitt individuella SVAR på livet; -visionen och FRIHETEN; mänsklighetens upplysning -min förklaring av mig själv, av livets uttryck. DET är kärlek -inte "kärleken" i sin egen biologiska statiska "helt valfria" ICKE-EVOLUTION; som den kristina mjukisklubben trott på.
Återberättar lite av händelsen/temat 02: Tumöroperationerna -det gjordes intrång BAKOM MIN RYGG -den TOTALA kränkningen. Att bli brutalt och patetiskt "avidentifierad" -och ÄGD; bortkopplad från sin värdighet. Gick utför sen -slumpmässigt tvångsskapande av största möjliga Sanning.
Jag behöver prata med någon idag förmiddag -innan jag antas komma till St. Göran.
Öppet tal till Mig Själv
Pga. av andra människors uppenbart "ologiska"/handikappade livsplaneringar -med yrken osv, som gravt förolämpar sanningen, och filosofins essens -har jag blivit överkänsligt avstängd, blockerad, osv.
Alla måste FÖRKLARA för mig "varför" -hela bilden -om alla de förfulade "ointelligenta" felslut, lågt utvecklade VAL som sabboterar vår förverkligade perfektion. Omotiverade studier -t.ex. Jag måste kunna respektera deras djupa AVVISANDE av vårt promise -mänsklighetens ideal. Jag måste förstå att det också kan vara "sanningen" -och se estetiken. Vi kan därför inte hålla på och "hålla det för oss själva" -det ser fruktansvärt ut, och massan lämnas frågande vad de gjort för fel -de ser ju igenom allt!
Jag behöver ÅTERFÖRENAS med min inre känslonatur: Såret/förlusten av sanningen; ett ständigt "fel" -är sorgens återskapande kärlek. För att kunna UPPSKATTA Verkligheten igen -Livet jag skapar utifrån estetiska VAL.
I mänskligheten får "sexualiteten"/"kärleken" INTE bli "driften" -det måste vara en "naturlig handling" BEVARAT i DÖDEN, alltså varandet -av hemligheten! Det är värdigheten vi saknat.
LIVET ska alltid vara VILJAN. Med liv menar jag: LIV (Kärlekens UPPENBARELSE!)
Den rena ärligheten.
Livets och dödens formula -bakom vulgariteten/övernaturligheten
[ ="Freden mellan män & kvinnor" -samtidigt som Kontraktet -8.e huset (att vi skulle FÖRSTÅ -9.e insikten) -är Total Frihet, valfrihet -INOM Behovet -som är Konsten. ]
Head in the clouds -is this a selfmanipulation?
Smärtan -den outtalade frustrationen... -"sexualiteten" -som inte är en identitet; utan själva kroppen/livsrörelsen-i-uttrycken. Har inget med sex att göra -vi var så omogna som trodde det förut. Freud är ute ur leken.
Individualitetens undertryckta FRIHET -smärtan över att inte kunna UTTRYCKA SIG; bedövar SINNENA -hämmar LIVETS BUDSKAP. Ger ett tryck i öronen; sveda i ögonen, smärta i halsen. Stuck in a moment -så att säga. Det är alltså en FYSISK smärta över SJÄLENS "oidentifierade varande".
Vi alla är samma -individen är inspärrad. Tala nu om detta för "mig". Mig! Inget av detta stämmer -i upplevelseväg.
JAG VILL DEFINTIVT DÖ IFRÅN DETTA NU. -Klarar inte av dubbeltydigheten; vad ska jag TRO? Det inmobaliserar mig och gravsätter jaget.
Cleaning kvadrant.
Alturistisk oro?!
-bekräftar sig självt. Det personliga och det opersonliga -var börjar jag?
Den riktiga, ädla människan måste resas i mig själv först. Börjar med att tränga igenom verklighetens strukturer -för att istället se den TIDSMÄSSIGA relation-sammanhanget; genom transcedensen. I kollekitvtrafiken -krossa PROJEKTIONEN; se individens emotionella rörelse -bjuda in sig själv i vetskapen, och gå vidare..
Människor älskar varandra.
Slänger ut ett rep till klarvattnet
AQUARIUS 5
|
Hittar just nu ingen styrka i långdistansvisionen. Men jag misstänker nattens dröm, del 1 -och det verkar ju vara så. När jag besannar mig själv. Ska studera detta närmare -var annars ska jag tränga förbi spegeln?
Det är viktigt att redogöra för mig själv vad mitt liv handlar om; och inte bara kretsar kring. Vad kretsar det kring? Saker står för nära -jag ser inte. Dubbel-dialogens vakuum måste DÖ -inget värde att få ut där.
Äktheten är stor -därför vågar man inte begagna sig av den; den verkar i det dolda hela tiden.
Det är ganska illa med mig -jag har det jävligt hårt. Men det blir bättre nu -måste förstå ATT JAG KUNNAT GÖRA ALLT -allt jag vill och önskar -VARJE DAG. Aldrig förglömma detta faktum.
Okej. Jag ska undersöka detta nu. Sen gör jag något nödvändigt.
Det är viktigt att redogöra för mig själv vad mitt liv handlar om; och inte bara kretsar kring. Vad kretsar det kring? Saker står för nära -jag ser inte. Dubbel-dialogens vakuum måste DÖ -inget värde att få ut där.
Äktheten är stor -därför vågar man inte begagna sig av den; den verkar i det dolda hela tiden.
Det är ganska illa med mig -jag har det jävligt hårt. Men det blir bättre nu -måste förstå ATT JAG KUNNAT GÖRA ALLT -allt jag vill och önskar -VARJE DAG. Aldrig förglömma detta faktum.
Okej. Jag ska undersöka detta nu. Sen gör jag något nödvändigt.
Status quo/återfall
Mitt missbruk är mitt hem -min självbild; en REFLEXION innifrån-utåt, genom den familjära minnesbanken; genetikens identifikation -som dramatiseras cirkulärt.
Detta skadar mig oerhört. Utraderar allt som var -så starkt som det är måste jag ge upp ALLT, utan att "ge upp" -visst kan jag långsamt avancera mina ideals inflytande; men det gör mig till en opålitlig människa, och självrespekten förvrids, vägen till uppmjukat kaos lockar lätt med sina illusoriska förbund.
VAR mobaliserar jag min själs ROT-rörelse?
Maten och sömnen förslappar -eftersom man hamnar på två NIVÅER samtidigt; och skapar en omedveten tvångsmässig "dialog" mellan medveten och omedveten rörelse. Därför verkar den dagliga strukturen omöjlig ur sant alturistisk och REN önskan -men "fungerande" i den förgångna samhällshiearkin.
Skapandet blir OMEDVETET-trassligt. Allting är redan registrerat -men inte penetrerat; och leder till farliga resultat; och djupa ILLUSIONER om "sund förnuft", osv.
Vad sätter jag först? Sanningen -men vad är det då? Inte metodikens vanespår/skugga.
Hur ska jag göra? Egentligen är ingenting "farligt" -ingen väg är destruktiv, om man inte oroar sig för att man går imot sig själv. Måste av-identifiera mig med astrologins referenspunkter som mitt "jag".
Hitta -återförenas med de VERKLIGA SVAREN. Byta miljö och tala till mig själv! Det handlar om mig -INOM oss; VI är alla här och gör samma saker -tryggheten är att det inte spelar någon roll, var vi vaknar upp -sålänge det är INOM vårt verkliga HEM; minnena -av vårt transpersonella MÖTE med konsten. Till att börja med -första steget. Förlorar nog aldrig kunskapen -det är nog inte möjligt; rädslan är att jag måste gå och "bära" på den, för att vara beredd mot existensens utmaningar; men genom det utesluter jag mig själv -och missförstår, glömmer den faktiska ANLEDNINGEN bakom mina "SVAR" -därinom ligger mina känslors grundkällor -inspirationen och tolkningen rena frekvenser.
En mer raffinerad verklighet -där vi inte behöver "rida på vågen" -utan har en meningsfull transcendental TILLGÅNG till allt det vi varit ("-du och jag var samma")! Föreningen och AVSLUTANDET av den första DIALOGEN; våra tiders lärares återuppstående hundraprocentiga inte. Det är alltså mänskligheten -på ANDRA SIDAN; -förverkligandet. Att "återupptäcka" varje kausal visdom varje dag i HEL val-frihet! Det nya handlar om Ljusets musikalitet... När förstår vi?
Måste besvara, ut-veckla mina verkliga, autentiska BEHOV. Inte de "fysiska" ritualbetingade -utan den FRIA VILJANS visioner -och experimentiella önskningar och självständiga villkor -livets salar.
Detta skadar mig oerhört. Utraderar allt som var -så starkt som det är måste jag ge upp ALLT, utan att "ge upp" -visst kan jag långsamt avancera mina ideals inflytande; men det gör mig till en opålitlig människa, och självrespekten förvrids, vägen till uppmjukat kaos lockar lätt med sina illusoriska förbund.
VAR mobaliserar jag min själs ROT-rörelse?
Maten och sömnen förslappar -eftersom man hamnar på två NIVÅER samtidigt; och skapar en omedveten tvångsmässig "dialog" mellan medveten och omedveten rörelse. Därför verkar den dagliga strukturen omöjlig ur sant alturistisk och REN önskan -men "fungerande" i den förgångna samhällshiearkin.
Skapandet blir OMEDVETET-trassligt. Allting är redan registrerat -men inte penetrerat; och leder till farliga resultat; och djupa ILLUSIONER om "sund förnuft", osv.
Vad sätter jag först? Sanningen -men vad är det då? Inte metodikens vanespår/skugga.
Hur ska jag göra? Egentligen är ingenting "farligt" -ingen väg är destruktiv, om man inte oroar sig för att man går imot sig själv. Måste av-identifiera mig med astrologins referenspunkter som mitt "jag".
Hitta -återförenas med de VERKLIGA SVAREN. Byta miljö och tala till mig själv! Det handlar om mig -INOM oss; VI är alla här och gör samma saker -tryggheten är att det inte spelar någon roll, var vi vaknar upp -sålänge det är INOM vårt verkliga HEM; minnena -av vårt transpersonella MÖTE med konsten. Till att börja med -första steget. Förlorar nog aldrig kunskapen -det är nog inte möjligt; rädslan är att jag måste gå och "bära" på den, för att vara beredd mot existensens utmaningar; men genom det utesluter jag mig själv -och missförstår, glömmer den faktiska ANLEDNINGEN bakom mina "SVAR" -därinom ligger mina känslors grundkällor -inspirationen och tolkningen rena frekvenser.
En mer raffinerad verklighet -där vi inte behöver "rida på vågen" -utan har en meningsfull transcendental TILLGÅNG till allt det vi varit ("-du och jag var samma")! Föreningen och AVSLUTANDET av den första DIALOGEN; våra tiders lärares återuppstående hundraprocentiga inte. Det är alltså mänskligheten -på ANDRA SIDAN; -förverkligandet. Att "återupptäcka" varje kausal visdom varje dag i HEL val-frihet! Det nya handlar om Ljusets musikalitet... När förstår vi?
Måste besvara, ut-veckla mina verkliga, autentiska BEHOV. Inte de "fysiska" ritualbetingade -utan den FRIA VILJANS visioner -och experimentiella önskningar och självständiga villkor -livets salar.
21:20
Hmm. . .
Förståelsen känns angelägen. Den finns där. Det är viktigt att släppa "gud" -det är missförstått.
Har hela tiden bara sökt efter den "rätta vägen", något säkert, utan förvirring -MÅSTE veta att jag GÅR ÖVER GRÄNSEN; och aldrig "kommer tillbaka" -steget ÖVER allt det gamla; annars håller ingenting.
Jävlar ja -där har vi mitt missbruk. Jag "återgår" till den felaktiga självbilden -genom min familj och dess behov som jag identifierar mig med totalt, vilket leder till usel självkänsla -mentala attacker och vårdslöshet/omoral. Allt det som INTE är jag. (Självbedrägeriet!) Vad ska jag göra egentligen? Det är inte svårt.
Måste våga stå upp för det jag älskar. Sluta oroa mig över "resultatet" -det är en lögn. Jag har ju kommit långt nu -sett igenom vad som verkligen är av VIKT och djupt SANT värde -bortom illusionerna och den glaumorsvenska baksidan.
Det som bevaras bevaras -ingenting är annorlunda än så som det ska vara -men här i skrivadets stund kände jag något tivelaktigt trick.
Jag börjar om -vem är det jag pratar med? Monologisk dialog -tidsmässig tortyrkammare -erkänn nu.
Mobalisera styrka nu -VISIONEN, drömmarna. Detta stämmer nog.
Har hela tiden bara sökt efter den "rätta vägen", något säkert, utan förvirring -MÅSTE veta att jag GÅR ÖVER GRÄNSEN; och aldrig "kommer tillbaka" -steget ÖVER allt det gamla; annars håller ingenting.
Jävlar ja -där har vi mitt missbruk. Jag "återgår" till den felaktiga självbilden -genom min familj och dess behov som jag identifierar mig med totalt, vilket leder till usel självkänsla -mentala attacker och vårdslöshet/omoral. Allt det som INTE är jag. (Självbedrägeriet!) Vad ska jag göra egentligen? Det är inte svårt.
Måste våga stå upp för det jag älskar. Sluta oroa mig över "resultatet" -det är en lögn. Jag har ju kommit långt nu -sett igenom vad som verkligen är av VIKT och djupt SANT värde -bortom illusionerna och den glaumorsvenska baksidan.
Det som bevaras bevaras -ingenting är annorlunda än så som det ska vara -men här i skrivadets stund kände jag något tivelaktigt trick.
Jag börjar om -vem är det jag pratar med? Monologisk dialog -tidsmässig tortyrkammare -erkänn nu.
Mobalisera styrka nu -VISIONEN, drömmarna. Detta stämmer nog.
Igår kväll
Påväg hem -jag plankar in under spärrarna; och min PAPPA börjar "ta ansvar" över mig; och går och köper en remsa, för att han "skäms" över mig -springer efter mig och blir "jätteorolig", säger "-var ska du?", osv.. "-Detta är omtanke, JAG VILL att du ska komma hem.."
Vad är detta frågan om?
Totalt sabbotage - jag "får inte" UPPLEVA MIN EGEN VÄRLD -individualiteten, behoven. Eller gör jag det? Det är detta jag vill SE -är det så? Hur många relaterande dialoger ska jag fucka up? Vem litar på mig?
Förut har jag visserligen tagit ansvar för allt själv; så att säga. Tagit allt för givet; och haft som enda sysselsättning över allt annat -att avancera min begreppsidentitet djupare och djupare -och "bäst".
METODIKERNA BUNDET TILL HEMMILJÖN -min "identitet" (utplåning av genuint värde -endast intelligensens råform) --- de måste avhypnotiseras mig. Det är min ur-identitet i ickeform; det är ALLT och INGENTING -beslagtagit.
Idag: Skämmer ut mig för mig själv, totalt. Äter mat -mycket (lax, mycket nötter, russin, te, kaffe, ett ägg) -vilket skadar min kropp -behovet v behovet är DÖTT, och inget annat. Går ner i DESTRUKTIONEN -har visserligen tappat den riktigt ihållande depressiviteten, men detta är passiv-labil-aggressivitet.
Vad är mina VISONER? Vad önskar jag framkalla av livet? Vad vill jag göra för mänskligheten? Vad vill jag FÅ? Vad vill jag uppelva -autentiskt?
Finns det något här jag vill BEVARA? Nej. Jag tror inte det. Det bevaras själv -det är den återvunna INTIMITETEN i döden, förlusten -som är samma som den innerliga överlevnaden -sanningen, hela bilden, konsten -illusionsfriheten och verklighetens KÄNSLOR. Äktheten -på riktigt, ja.
Här befinner jag mig -vet jag om det?
VERKLIGA behov som är aktuella nu:
Lögndetekortest
Chakra-uppstigning
(Fysisk frihet -smärtfrihet/självupplevande estetik/intelligens/respekt)
Total kroppsundersökning -med DELAKTIGHET i analysen -"bakom ridån" -se mig själv
Dialogerna
En stunds mänsklig isolering -tid för eftertanke, UTAN stimuli -eller andras kontroll/vetskap
Materiell befrielse från gamla "köpta" värden (saker jag inte faktiskt behöver)
Ett inflytelserikt sammanhang för mänsklighetens INRE ideal -kommunikation
Förståelse för mina behov! -Verkligen. De sanna; "nya", verkliga -INGA ANDRA "pålagda"
Befrielse från MIN FAMILJBAKRUND -bli SLÄPPT FRI [prisioner]
REN möjlighet till min själsliga manifestation -UTAN dessa egenbesatta sökerier/resulttatinriktad kollaps
ÅTERGÅNG TILL IDEALETS VÄRDIGHET OCH RENA KÄRLEKSFÖRKLARING TILL LIVET
Den levande-döda livslögnen om syftet med livet
De säger: Ni har ett behov av att vara kvinnan, mannen, horan, barnet och filosofen
Vi säger: Men vi är redan, kan ni bekräfta oss?
Vi säger: Men vi är redan, kan ni bekräfta oss?
God says: Sun and moon, I am -play with me.
Vad gör den sanna människan? Det bästa av situationen, förstås. Kom så går vi.
Vad gör den sanna människan? Det bästa av situationen, förstås. Kom så går vi.
Mänskligheten och döden
Människorna har TAPPAT sin VÄRIDGHET. Varför skulle vi annars vara "rädda om den"? Varför skulle annars kontrollbehovet existerar! Kommentarer? Reflektioner?
Inläggen från "Goldenflower" här pentrerar sig själv med en gigantisk frånvaro!
"Hat" är samma sak som avundsjuka, som är samma sak som förlorat värde/"ta tillbaka" = attraktion. Vi; människan älskar varandra.
Det är dags att MAGNETISERA TEMAT.
Vissa saker som skrivs här är fantastiskt löjliga. Som om det skulle vara någon skillnad att sparka varandra på smalbenen under en fotbollsmatch, som någon annan stans -vi FÖRSVARAR väl alla SANNINGEN. Det här är mer än överbevisat, mer än korkat -alla är delaktiga.
När vi DÖR -totalt- renar oss från allt det vi varit, kan vi totalt älska döden igen; förlusten/sorgens ständiga NÄRVARO = KÄRLEKEN. Det är då vi "verkar utan att synas" -mitt uppe i konserten och estetiken. Varje människa har ett djupt behov av KONST. Vi har dött för varandra -den första kärleken är JAGET; och DÄR dog vi! Vi såg något men glömde vad det var -det är det konst/estetik handlar om. Men vi inser i vår isolerade kroniska sorg någongång att LIVET, Gud -allt det vi vidrör omkring oss -hela tiden känt SAMMA KÄNSLOR för oss i ett polariserat klimatförhållande. Chocken över detta är stor -vi kommer aldrig kunna TRÄFFA vår älskare! Sex är att BLI IDENTIFIERAD -men om konsten saknas i något av de andra livsområdena, om allting inte hänger ihop -finns bara dödslängtan och det dolda föraktet.
Minnet kommer komma tillbaka -vi kommer förstå närvaron i historian till varje enskild individ. Gud kommer BLI EGOT -och vi "dess barn". Våra själar kommer bli varande i kroppens perfekta individualistiska förverkligande. Såsmåningom kommer vi förstå att det är vi -mänskligheten, människan, som hela tiden VARIT GUD. Ä n t l i g e n -kommer vi slippa identifiera oss med teckenarketyperna -egot är inte människan. Vi är något större.
Varje människa har en naturlig inre önskan om att BEFRIA sig från det biologiska förflutna -och bli en riktig människa. Samtidigt som vi alla har en längtan tillbaka till det -vilket är mänsklighetens möjlighet till "förökning"; ansvarstagande och värdigt. Det handlar inte om självprojicerad glaumorös dominans -med egoisiskt anspråk, utan om MÄNNISKOR! Ingen äger igen.
Om råkomikens överlevnad på sista refrängen
Upptäckte mig själv tänka på exakt detta på bussen ikväll, bemästrade det vidriga småleendet, och erinrade mig om denna tråd, som jag knappt läst. Har undvikit bussar förut eftersom det intensifierade min depressions komplexitet och bekräftade mitt utplånde personliga människovärde -bara av stilleståndet; och "fulheten" jag ofta sett omkring mig -det undertryckta kollektiva själv-hatet, osv. Men ja vadå? Där har vi "bubblan" -min projektion. (Kände att jag var tvungen att skriva ner detta, eftersom jag inser att det jag annars hela tiden gjort i sådana propotioner att man inte tror att det är sant -är att jag ständigt "dikterat min berättelse" -skapat ett slumpmässigt helvete, där allt verkar "hända" mig -samtidigt som jag ställer mig utanför allt oberörd, och mår jättedåligt av den ständiga ritualen -samtidigt som jag "ser sanningen" -kris.)
Du, det har blivit såhär eftersom du drogat bort egot, eller missförståelsen om -vilket är bra. Saken är bara att man fått en sån stor förståelse för det här med att SKÄMMA UT SIG -vilket gör att man kan alternera mellan de två ytterligheterna ganska labilt -och däri ligger den osanna glädjen.
Den objektivt maniska lyckan är en överdriven LIVSLUST som inte förstår hur att DÖ -den kroniska meningslösheten råder. Allting finns -men vem är egentligen då "jag"?
När jag varje dag "suttit" och larvat mig över "mitt" lidande -har jag tvångsmässigt ägnat mig åt den falska förälskelsen, -det absolut värsta jag vet. Alltså -inte personligt inriktat -utan till allt jag vidrör. Den urvattnade sceniska lyckan/ bisarra avstängdheten/distansen = EGO-PROJEKTIONEN. Det är det som finns kvar i anspråk av egen person när man fattat allt; men inte transcenderat "tiden". Därför rör jag mig alltid instiktivt bort från det patetiska -rädslan för den linjära storheten som det "går ut på" att förstå -vilket personligt mentaliserats som ett skämt -AV REN STOLTHET/egoism.
Exakt så.
Satt egentligen på bussen och tänkte på att skriva ett inlägg -eftersom jag ville ha hjälp, men vet ju själv att jag alltid har svaret färdigt på en armlängds frekvens. Glömmer bort det -och ser inte mitt eget orsakssammanhang. Ganska roligt egentligen.
Hur blir man då av med den hänsynslösa transparenta "stoltheten" -och inte bara blockeras?
Den "påtvingade" hänsynslösheten -att man måste "följa normerna" är den onödiga djupa blockeringen.
Andra sidan av detta; är att jag faktiskt hela tiden skulle kunnat dela ut kunskapen och och hjälpen -alltså rörande det individuella-personliga. Skulle kunnat sagt hur man slutar göra för att röka, osv. I klarspråk - sanningen om "TID OCH RUM"! (Cyklicitetens synkronicerade väsen -eller vad man ska kalla det.)
Gör detta någon gång sällan -men drar mig alltid tillbaka in i mig själv igen; och går på tomgångskörning -äter "frukost" fast jag inte är hungrig eller liknande -jag är överbevisad i mig själv sedan länge. Jag förstår vem jag är upplevelsemässigt, en aning, ibland -återerövrar min "sexualitet" -men det öär svårt att få en VARAKTIG självrelatering! Jag kan liksom genom meditativa filosofier/verklighetsassimileringar vakna som "urpsrunget till allt" -men inte "avskuret"/personligjorts -av skäl. Det är min "förvirring" -jag upplever att "inga säger" vad jag gjort, vem jag är -samtidigt som de pratar om min identitet, om vem jag tror att jag är osv, mina problem så som jag upplever dem (människor jag har ankytning till förstås -förutom i de naturvidriga smärtorna jag lett mig själv in i vid få korta tillfällen.)
Måste träna mig i att vara mig själv -det är svårt. Förstår inte att det är så lätt. Är fortfarande ofta mycket driven av illusioner -om de "andra" sagt är det "naturliga" -hur mycket man behöver sova eller äta och sådant.
Det absolut VÄRSTA med allt det här -är när vi människor tenderar att säga att "ingen vet", "inte ens vetenskapen förstår" etc. -och samtidigt att "bara kärlek behövs, kom med oss" -där är utanförskapet och självföraktet, och man "fattar inget" i projicerade alterneringar.
Du, det har blivit såhär eftersom du drogat bort egot, eller missförståelsen om -vilket är bra. Saken är bara att man fått en sån stor förståelse för det här med att SKÄMMA UT SIG -vilket gör att man kan alternera mellan de två ytterligheterna ganska labilt -och däri ligger den osanna glädjen.
Den objektivt maniska lyckan är en överdriven LIVSLUST som inte förstår hur att DÖ -den kroniska meningslösheten råder. Allting finns -men vem är egentligen då "jag"?
När jag varje dag "suttit" och larvat mig över "mitt" lidande -har jag tvångsmässigt ägnat mig åt den falska förälskelsen, -det absolut värsta jag vet. Alltså -inte personligt inriktat -utan till allt jag vidrör. Den urvattnade sceniska lyckan/ bisarra avstängdheten/distansen = EGO-PROJEKTIONEN. Det är det som finns kvar i anspråk av egen person när man fattat allt; men inte transcenderat "tiden". Därför rör jag mig alltid instiktivt bort från det patetiska -rädslan för den linjära storheten som det "går ut på" att förstå -vilket personligt mentaliserats som ett skämt -AV REN STOLTHET/egoism.
Exakt så.
Satt egentligen på bussen och tänkte på att skriva ett inlägg -eftersom jag ville ha hjälp, men vet ju själv att jag alltid har svaret färdigt på en armlängds frekvens. Glömmer bort det -och ser inte mitt eget orsakssammanhang. Ganska roligt egentligen.
Hur blir man då av med den hänsynslösa transparenta "stoltheten" -och inte bara blockeras?
Den "påtvingade" hänsynslösheten -att man måste "följa normerna" är den onödiga djupa blockeringen.
Andra sidan av detta; är att jag faktiskt hela tiden skulle kunnat dela ut kunskapen och och hjälpen -alltså rörande det individuella-personliga. Skulle kunnat sagt hur man slutar göra för att röka, osv. I klarspråk - sanningen om "TID OCH RUM"! (Cyklicitetens synkronicerade väsen -eller vad man ska kalla det.)
Gör detta någon gång sällan -men drar mig alltid tillbaka in i mig själv igen; och går på tomgångskörning -äter "frukost" fast jag inte är hungrig eller liknande -jag är överbevisad i mig själv sedan länge. Jag förstår vem jag är upplevelsemässigt, en aning, ibland -återerövrar min "sexualitet" -men det öär svårt att få en VARAKTIG självrelatering! Jag kan liksom genom meditativa filosofier/verklighetsassimileringar vakna som "urpsrunget till allt" -men inte "avskuret"/personligjorts -av skäl. Det är min "förvirring" -jag upplever att "inga säger" vad jag gjort, vem jag är -samtidigt som de pratar om min identitet, om vem jag tror att jag är osv, mina problem så som jag upplever dem (människor jag har ankytning till förstås -förutom i de naturvidriga smärtorna jag lett mig själv in i vid få korta tillfällen.)
Måste träna mig i att vara mig själv -det är svårt. Förstår inte att det är så lätt. Är fortfarande ofta mycket driven av illusioner -om de "andra" sagt är det "naturliga" -hur mycket man behöver sova eller äta och sådant.
Det absolut VÄRSTA med allt det här -är när vi människor tenderar att säga att "ingen vet", "inte ens vetenskapen förstår" etc. -och samtidigt att "bara kärlek behövs, kom med oss" -där är utanförskapet och självföraktet, och man "fattar inget" i projicerade alterneringar.
Inlägg till Lizard, bl.a
Varför skulle man slå på sin man för att han inte handlat kaffe, osv? Är ni psyksjuka?
Det viktigaste är att tillsammans konfrontera köns-teatern inom oss själva och det kollektiva -vilket de flesta instinktivt VÄGRAR av "naturliga skäl". Kanske behövs det ett andra kritiskt genombrott för att FÖRSTÅ att urkristalliera identifikationen med den biologiska "rollen" -eftersom religionen/den förflutna tryggheten bygger på de feminina och maskulina patoset.
Gör det inte värre.. andra vet lika mycket som du.
Det som GÖR ONT INOM OSS (syftar förstås inte på dig) -är mänsklighetens ägande-anspråk på den heterosexuella relationen, osv, osv.
Det här då: Min lillebror blev temorärt OSYNLIG fysiskt för mig (dvs. samma närvaro som jag) -när jag delgav honom detaljer som identierar familjens biologiska perversion -familj som familj; det är exakt samma sak. (Hände även med mamma när jag identifierade hennes extrema lust att DÖ fysiskt/kapitulera..)
Jag MINNS att min identitet DOG INOM MIG som liten när släktingar osv, "bytte blöja" på mig, osv. Värsta var ju att födas av min mor förstås. Jag hade ofta "personliga paranoida halvpsykoser/misstankar" som typ 2-8;åring, där jag trodde/kände min mormor var en MAN, och så vidare. Såg igenom könsrollerna från början; vilket gav en mentalt-sexuell brådmogen isloering som typ 2åring -"makt".
(Grejen är att vi måste KROSSA sexualiten; _det förflutna_ -maktkontraktet mellan man/kvinna..) Då uppstår mänsklighetens SEXUELLA FRIHET -som kallas kärlek och kreativitet. Vi får göra vad vi vill. Vi bor här.
Min mamma tror att jag är hennes SKAPELSE -fattar ni inte att det är en PERVERSION? Detta är anledningen till t.ex. tonåringars PROBLEM (psykiska, sexuella, fysiska, personliga, praktiska)...
Du har alltid i dina inlägg haft en djupt obehaglig tendens att _gå den undre vägen_ -för att attackera människans "sexualitet" i freudiansk raffinering. Detta SAMTIDIGT som du säger att människans problemområden är "personliga".
Haha. Vad är du ute efter egentligen?
Allt det som t.ex. du sagt till mig, ang. vad mina problem/behov är en REFLEKTION PÅ -- det stämmer inte riktigt. Dessa djuppsykologiska metodiker är min identitet (när jag återgår till mitt gamla hem, av något skäl)..
Vad vet andra om individernas behov? (Är det inte mer bättre att vara helt ÖPPEN och autentiskt med sin sexualitet [icke-sexualitet] -som jag, och andra gör om du öppnar ögonen?!)
--> Du ger ständigt "holistiska" signaler med identitetsanspråk på "det naturliga" -vilket känns äckligt; eftersom det är FÖRLEGAT. Evolutionen är estetisk.
Alla som DÖR just nu väljer konstens perfektion för att VÄCKA OSS! Jag säger detta helt allvarligt. Öppna ögonen.
Är "mänsklighet" för dig att bryta igenom och kunna "sörja med hela hjärtat" för "stackars barn"? . . .
Det värsta är när folk håller på och kallar _några få utvalda_ för "konstnärsskäkar" t.ex.
Läget välbekant
Slit varsamt ur de illusoriska behoven! Vad i lidandet är det jag vill mer se? Vad letar jag efter?
Minns inte idealet längre. Mänskligheten. Bara avsaknaden.
Kanske är detta döden. Definera värdighet?
Så här är det väl det brukar se ut.
avaktar...
Free will rising
Minns inte idealet längre. Mänskligheten. Bara avsaknaden.
Kanske är detta döden. Definera värdighet?
Så här är det väl det brukar se ut.
avaktar...
Free will rising
Det dolda missbruket
Jag är "beroende" av "ALLA ANDRAS" (relationen till omvärlden) -att DE ska FÖRSTÅ -för att jag ska må bra. Annars går jag automatiskt medvetet ner i DERAS destruktion igen; för att TILLSAMMANS kunna "nå frihten" igen -ensam dör något i mig; och jag får börja om.
Ser rörelsen. Men skitsamma -detta är ingen freudiansk kappa, i kölden. Hur ska jag hantera det bättre än jag redan gör? Är mitt öde det djupa lidanet?
Ny action. Defintivt.
Ser rörelsen. Men skitsamma -detta är ingen freudiansk kappa, i kölden. Hur ska jag hantera det bättre än jag redan gör? Är mitt öde det djupa lidanet?
Ny action. Defintivt.
T-centralen
Ska få reda på innehållet i hans exlir från amazonas någondag. Var nära att dricka av det.
02:28 -guest
nunca tube un acompanante mas agradable que la soledad
/toto
/toto
"Hon ville se sig själv utan smink."
Vattumannen från Solna GAV faktiskt MIG sann förståelse. Sådan är även jag.
På tunnebanan hit såg jag den röda passionen med snea ögon, tillsammans med den svartögda flickan. Det var maktens bojjor (det förflutna) -inte odödlighet, -det finns mer. VI kan inte göra sådant ägandeanspråk på något rent och redan bevarat. Allt tillhör allt. Vi blir sårade, och det lämnar oss inte. Förstår varför %&/ och jag hamnat i långvarig personligt holistisk involvering -han har tagit Skorpionen ifrån mig -döden. Det innebär just holism, också.
Torsdag centralen -tidssammanhang
Skapandet cirkulerar utanför mig -och jag skäms för min delaktighet. Vad pågår?
Smet in på pressbyrån "Elias och Adam" av en slump för två dygn sen, för att låna en dator. Pratade med L -eller pratade; jag förvirrade bara henne. Jag vill prata med E.P någongång.
19-20-21-22
Precisionstekniken uppenbarad -mitt behov. Ångrade att jag inte pratade med den där killen när jag gick ut från Myrorna -det var defintivt ömsesidig hämmad/varaktig FÖRSTÅELSE. Kunde inte lägga undan en tröja -roligt. Patetiskt. Ni är avslöjade! Har ni hört allihopa?!
Funderade på om jag skulle till min kusin i Skövde och ta edt lugnt och rida på hennes islandshäst. Men isloeringen och tvånget skulle kanske kvarstå. David?
DET går inte att skriva vissa saker här -märkligt. Inte sant?
Smet in på pressbyrån "Elias och Adam" av en slump för två dygn sen, för att låna en dator. Pratade med L -eller pratade; jag förvirrade bara henne. Jag vill prata med E.P någongång.
19-20-21-22
Funderade på om jag skulle till min kusin i Skövde och ta edt lugnt och rida på hennes islandshäst. Men isloeringen och tvånget skulle kanske kvarstå. David?
DET går inte att skriva vissa saker här -märkligt. Inte sant?
Förflutet och det andra
Jag förstår. Jag antar att jag måste djupt ner i ursprunget -och initiera, väcka de andra -ta med dem hem. För att inte längta tillbaka till lidandet, hjärtat. Eller riskera återsköljning av ickeexistensens kroniska bojjor. Det är egentligen ganska självklart.
Verklighet
Behovlösheten är behovet; att känna till vad lojalitet är.
Biologi + fetischistiska "BEHOV" (dvs. inte "lojalitet" -det ENDA *transpersonella* behovet) -dvs. RITUALISERAD "återknytning" till BILDER av den tidiga uppväxtmiljön/kulturen + sädesprodukter/mjölk (leder till sexdrift) =och förvirrad/smärtsam evolution. Genetisk asymmetri.
Konkret:
Måste häifrån -samt bevara en del material/dagböcker -för framtida självrelaterande analys; på ett säkert ställe.
Uppenbara den synkrona individuliteten INOM kollektivet.
Veta sanningen bakom mina avsikter -vem jag verkligen är.
Obundenhet i kollektivtrafiken och yttermiljön.
Biologi + fetischistiska "BEHOV" (dvs. inte "lojalitet" -det ENDA *transpersonella* behovet) -dvs. RITUALISERAD "återknytning" till BILDER av den tidiga uppväxtmiljön/kulturen + sädesprodukter/mjölk (leder till sexdrift) =och förvirrad/smärtsam evolution. Genetisk asymmetri.
Konkret:
Måste häifrån -samt bevara en del material/dagböcker -för framtida självrelaterande analys; på ett säkert ställe.
Uppenbara den synkrona individuliteten INOM kollektivet.
Veta sanningen bakom mina avsikter -vem jag verkligen är.
Obundenhet i kollektivtrafiken och yttermiljön.
Fear -was it you?
Vad är rädsla?
Allt det som inte är jag.
Okej -vi upphör pingpongspelet nu?
Ger tillbaka våra lån. Spräck min bubbla. Do it!
RAK DIREKTKOMMUNIKATION. En annan innebörd.
Jag vet. Bevisa det. Tror jag börjar förstå..
Allt det som inte är jag.
Okej -vi upphör pingpongspelet nu?
Ger tillbaka våra lån. Spräck min bubbla. Do it!
RAK DIREKTKOMMUNIKATION. En annan innebörd.
Jag vet. Bevisa det. Tror jag börjar förstå..
In i dialogen; igen
Vad är det outredda?
Vi talade för några dagar sen -igår morse mötte jag sista gradens orädda tomhet. Vad är det med mig? Varför älskar jag bara begreppsmässigt? Min kärlek är för stor.
Varför är allt borta igen? Du vet att jag inte vill leva i ett ifrågasättande, utan i ett hav. Jag vill för mycket. Men vem kan tala om för mig igen vem jag alltid varit? Var ska jag kapitulera? Anar bakomliggande tunnelspår -men jag vill inte bli lurad.
Varför försvann jag igen? Eller du?
Jag måste veta. Tala högt.
Är detta börja på en kris eller en befrielse?
Rädslan för att skuggleken skall ta slut? Varför? Vad skyddar jag?
Rasera identitetsmytologin.
Men jag vill veta den verkliga sanningen, den totala. Det är viljan i sig. Free at last?
Scen 3456; repetion
Ca 20 minuter sen: Ber mamma skjutsa mig -vilket hon anser acceptabelt.
Allting händer under några minuter. Jag sparkar av en list på bilen -för att uttrycka min själsliga önskan om friheten -på det döda sättet, igen.
Mamma ringer mig hem; och föreslår på illusoriskt ALLVAR att jag ska ringa hjälpnummer "när du känner sådan ilska".
Jag har inte ens fått uppleva min egen ilska -jag är helt lugn.
DET ÄR INTE MINA SAKER. ELLER DINA. ALLT ÄR VÅRT.
Nu är allt mycket barnsligt -vems fel? Jag bor inte här.
Nu blir pappa flickig igen. Detta skulle varit sidorna 45-89 i min dagbok 2001. Så var det också.
Kursiv
Han vet inte vad lojalitet är. Det sårar honom innifrån hans självcenter -integritet är något helt annat.
Men nu finns det ju bara EN av oss också. Inte ens två. Men endå 1000000000000000000000000000 spegelskärvor.
Tunnelns avstånd är en inre grotta; inte egots självporträtt
Alltså. Jag känner inga människor. Jag har aldrig låtit tilliten bli varktig. Jag är så överdrivet idealismromantisk i mina kollektiva mål -att jag ständigt gör anspråk på någon sorts paranoid vänskap; och erbjuder implicit lojaliteten i dubbel betydelse; valet till allt eller ingenting, allt utan jordiska anpråk -överallt, hela tiden. Glömmer ej.
Jag kan identifiera delad värld, genom mötet -blixtsnabbt; för att penetrera dunklet. Vad blir det kvar sen? Paranoia förvisso. Men egentligen.. Bra så. Så som det ska vara. Men hur blir man fri..
Det här handlar om mig själv. Om mitt jag -själens utvecklande. Varför ska det vara så svårt att erkänna för mig själv? Gud är bara den ickefysiska manifestationen av oss -och den största tillfredställelsen är att vara individuell -och ha möjlighet till transcenderad enhet.
Jag kan identifiera delad värld, genom mötet -blixtsnabbt; för att penetrera dunklet. Vad blir det kvar sen? Paranoia förvisso. Men egentligen.. Bra så. Så som det ska vara. Men hur blir man fri..
Självständighet
Det här handlar om mig själv. Om mitt jag -själens utvecklande. Varför ska det vara så svårt att erkänna för mig själv? Gud är bara den ickefysiska manifestationen av oss -och den största tillfredställelsen är att vara individuell -och ha möjlighet till transcenderad enhet.
Vad gjorde att jag mår dåligt nu?
http://www.filosofiforum.com/phpBB2/viewtopic.php?t=4908
Ju fler jag initierar i mina identitetsproblem; ju svårare attackerar förståelsen för helvetet mig -igen, igen.
Är det bra? Är det ett steg mot döden?
Ju fler jag initierar i mina identitetsproblem; ju svårare attackerar förståelsen för helvetet mig -igen, igen.
Är det bra? Är det ett steg mot döden?
ALLVARLIGT
Ca 20:57
Ringer polisen för att fråga vad mamma insinuerade (efterlysningen); samt den katastrofala "misstankanken" utifrån dec 06 -de skrev upp mitt namn och jag bad dem inte köpa min mors ord rakt av, utan ta hänsyn till historian bakom.
Detta måste komma fram i KLARLJUS.
Mamma ringde för 5 minuter sen (efter att hon flytt i bilen.)
Hon påstod att jag ville till Åkersberga för att gå till Österåkersanstalten och tala om att min mamma var "något" (galen, etc.) Herrejävlar.
Anita måste konfronteras ORDENTLIGT. Hon är mer än förljugen -mer! Detta kan inte fortsätta. Det är oacceptabelt. Syftar inte bara på mig; utan på andra lika mycket.
Det är detta ni måste göra -sitt inte inne med det för att ni tror samhällsresurserna (erfarenhet) skall göra er starkare personligt, genom självkänslan och existenskrisen. Vi har blivit lurade och gömda i intet. Glöm inte det.
Ringer polisen för att fråga vad mamma insinuerade (efterlysningen); samt den katastrofala "misstankanken" utifrån dec 06 -de skrev upp mitt namn och jag bad dem inte köpa min mors ord rakt av, utan ta hänsyn till historian bakom.
Detta måste komma fram i KLARLJUS.
Mamma ringde för 5 minuter sen (efter att hon flytt i bilen.)
Hon påstod att jag ville till Åkersberga för att gå till Österåkersanstalten och tala om att min mamma var "något" (galen, etc.) Herrejävlar.
Anita måste konfronteras ORDENTLIGT. Hon är mer än förljugen -mer! Detta kan inte fortsätta. Det är oacceptabelt. Syftar inte bara på mig; utan på andra lika mycket.
Det är detta ni måste göra -sitt inte inne med det för att ni tror samhällsresurserna (erfarenhet) skall göra er starkare personligt, genom självkänslan och existenskrisen. Vi har blivit lurade och gömda i intet. Glöm inte det.
Hej.
Hej ALLT SOM ÄR. Vänligen TA IFRÅN mig det som inte finns. Rollen är smärtsamt överspelad. Jag har bara lekt lite -eller vad man ska kalla det. Vill inte såra människor; men samtidigt kan ja ju inte försöka förena dualismen mellan svart och vitt.
25.e april
Detta är identitetsförvirring och djup SJÄLVDESTRUKTION (initalt):
Ett kortfattat inlägg. Lite saker strök förbi i tanken bara. Angående Månen/Nadir, och MC/Saturnus i andra hand.
Föresten.. precis nu när jag skrev det där, kom jag på att tänka att jag till min förvåning såg att många skådelspelare har Månen i Stenbocken. Inte ett tecken som är förknippat med subjektiva känsloutspel direkt. Tittade upp detta för ganska längesen. Ni kan ju fundera på varför det är så, dvs. vad det innebär att ta autentiskt ansvar för det som man faktiskt VERKLIGen känner..
Men det var inte detta jag skulle säga. Det är såhär att jag reflekterade lite över det här med att "ta åt sig"..
Kom in på det här nyligen när jag numera har börjat att TALA UT med LIVET själv (finns inget annat kvar nu), inser föresten att jag haft/har ett EXTREMT subjektivt förhållningsätt till naturen/andligheten och kausalitet -skuldbelägger istället tvångsaktigt mig själv, s.a.s.
Äsch. Hur ska jag beskriva.. Kan säga såhär (nu, personligt): Det är som om VARENDA MINNE som jag "samlar på mig" ÄR en SÅRAD KÄNSLA, var och en, även om ALLT är totalt mentalt bundet (och utgör min självbild!) Förstår t.ex. hur jag assimilerat mängder av material från tillvaron, och bildat mig rättfärdiga sanningar om verkligheten på så sätt.. Alltid allvarligt och känsligt för att inte riskera att "förstå fel". Och detta är mina "tankar", mitt intellekt och verklighetsuppfattning.
Typ som att vara upplevelsemässigt "hatad" av "hela världen", och samtidigt neka till det.
Antar att man fortsätter att "minnas minnena" -som överensstämmer med vad föräldrarna sagt till en som barn.
Vet inte vad det är jag vill känna. Känna mig älskad? Eh.. Ja, men som VEM då? "Vem" vet sanningen om mig? Ingen, inte ens jag själv. Har alltid mest brytt mig om vad jag själv tycker om mig.
Har stora svårigheter med att.. vad ska jag säga.. frågar mig hela tiden VEM GUD ÄR.
Ser hur svårt det kan bli för någon att uppfatta vad det är jag "frågar" här, men..
Ärligt talat så är det väl såhär att jag hela tiden känner inte kan tänka mig att vilja bli älskad av "någon" som inte älskar som jag; dvs. de andra som RIKTIGA MÄNNISKOR, individuellt unikt och personligt. Alltså, jag är inte helt dum i huvudet och tror att universum är kosmisk cyborg.. Men man blir bara så jävla trött när man känner hur man hela tiden "anar" alltings uppenbara "löfte", och vill bara isolera sig i stiltje. (Tror föresten min tillvaro, som är ganska extrem i sitt kroniska icke-upplevande -kan vara en vald paus från allt. Se: "Violently Happy" av Björk.) Jag menar; den verkliga KONSTEN bakom konceptet -ÄR passionen/lidelsen; att tänka med SJÄLEN, och instinktivt "bara göra"..
Detta är inte ett tillstånd av intellektuell desillusionering och "förvirring" bara om ni undrar. Jag tillåter mig att ha en mjukare inställning till detaljerna bara.
Skulle gärna också vilja "diskutera" HYPNOS (frågetecken?), eftersom jag vill få en så sann bild av det som möjligt (funderat en längre tid på att testa det fär att släppa taget om gamla tvångstankar om "hjärnan", etc, men vill inte bli manipulerad/blockerad..) Har använt självhypnos vid enstaka tillfällen ..undrar hur personligt detta faktiskt är.
Övrigt: Jag insåg snabbt att det nästan är skadligt att inte aktivt skriva så som jag gjorde för två veckor sen på forumet här. Men det ska jag inte fortsätta med, det håller inte, och andra har inte det intresset. Söker nya kreativa former och jobbar med att "sluta tänka", osv.
Tar åt mig mycket mer än jag tror. För det handlar inte om att jag "blir sårad personligt" som man brukar säga. Jag blir aldrig "stött" på ett "personligt" sätt, det är alltid upphöjt till min upplevelse av "vad som är sant och inte". På det sättet är jag ju väldigt "sårbar"..
Antar att det är så att Gud "älskar mig" GENOM min vilja att "veta vem jag är", min stora lust att VARA MIG SJÄLV (se mina Plutoaspekter + placering; tight ägande, osv.) På något sätt inser jag att "Gud" och jag är samma i faders-reflektionen, men samtidigt att min personliga idé om "mänskligheten" inte betyder något, jag skulle vilja veta att den var VÄRD mer ..än så, liksom.
Antar att vi måste förlösa denna missuppfattning. Eftersom som allt är sammanvävt. Jag kanske är otydlig nu, men jag tror att vi förstår.
Det skulle vara mycket enklare att tala till varandra (vi människor emellan) som JAG och DU (dvs. naturligt/normalt) -alltså rikta vår fulla KONCENTRATION på LIVET, utan manipulationer.
Men vad dum jag är..
Det finns förstås "INGEN ANNAN" upplevelse än DEN HÄR. Eftersom vi sysslar med astrologi här, måste vi förstå att vi aldrig ska "dölja" VÅR SANNING; bara för att vi kanske tror att det är våra "helt individuella ramverk". Det är snarare VAR vi står; och vi alla pratar om samma sak.
Nödvändigheten är att man väljer BÅDE "Gud" och "ens själ".
VIKTIGT: Föresten kan vi inte göra MYTOLOGISKT ANSPRÅK på livet. Det ett steg rakt ner i en långtidverkande kollaps. Somliga (många) väljer medvetet en intensiv destruktiv nedgång i (bearbetning av) Guds ickeupplevda JAG (som är välsignelsen) -detta för att förstå Logos och återskapa SJÄLENS vision BORTOM "identiteten" -t i l l i t e n! Så tydligt som möjligt: Att "TRO på" "stjärntecknen" -i en mystisk ödesform; det är det värsta övergreppet man kan göra på sin person. Jag menar det, det är väldigt kraftfullt. Lärorikt. Det är att TACKLA ..världarna.
Man måste förstå HEMLIGHETEN ..bakom.. eller snarare IGENOM (Neptunus assimileringsprocesser, bl.a, hur är det exakt?) LIVETS URÅLDRIGA JAG-METODIK och individualiserings struktur, dvs. = VEM Gud vill VARA. Det är exakt vad detta handlar om!
Arketyperna är det vi GÖR, det vi sysslar med, för att förstå våra förflutna FORMER [karma]. Detta är VERKLIGHETEN. Som jag sa; ANSPRÅK på "ödet"/MYTologin -vad tror ni DET leder till? Ja, gissa! TOTAL SEPERATION (som kyrkan.)
Svaret
Men samtidigt -samtidigt; är JAGMEDVETENHETEN (dvs. den UNIKA och inte den kollektiva; fragmenterade) -min identitets sanna FRIHET från illusionerna av ickeexistens. Seperationsångest kan man kalla det. Detta är ju mitt liv. SEN; kan enhetsfilosofiska reformer diskuteras och manifesteras.
Och förra gången drev jag det mycket djupt. Men jag var ju bara 17. Okej -nu erkänner vi ALLAs personliga individualitet. För -jag han ju inte ens utveckla den andliga mognanden och respekten för medindividernas LIKVÄRDIGA medvetandeanspråk. Det var barnsligt, helt klart. Pinsamt -framför allt.
JAG -måste sluta göra ÄGANDE-anspråk på skapandet bara för att det händer. VI måste skärpa oss
Men jag har ändå skapat det här. Mina estetiska existensvillkor.
Metodisk extremfilosofi är INTE en fortsatt "start" här.. den tiden är förbi. Vi måste prata om den verkliga essensens värde. Hur det känns.
Genom VÅRA måls lojalitet vecklar IDENTITETEN och individualiteten ut sin hemlighet inom oss. Det är jaget.
.... .. .... . ..
Jag accepterar aldrig att bli dominerad av manligt vetande som spelar på sin könsroll. Det existerar inte. Jag kan gå hur långt som helst för att BLI jämlik medvetenhet -att bryta igenom illusionerna. Illusionera! Men känner vi inte alla såhär? Jag är ju lite patetisk och vulgär också.
Återigen försvarande av identitet. Hm.. identitet?
Initialt alltså. Alltså.. kan man vara såhär misstänksam som jag är.
Okej. Nu har jag talat för OSS.
I realiteten -personligt
Varför rullas meningslösheten och ickeidentiteten upp igen så fort jag går hem. Så fort jag vaknar från en välbehövlig sömn. Varför är det såhär illa?
Jag försöker överbevisa mig själv för mig själv -genom andra. Men varför accepterar jag aldrig mig själv för de orädda, starka person jag är?
Jag vågar inte tro på mig själv riktigt -känner odefinerad skuld över att verkligen förstå att jag har uppfunnit ett unikt sätt att förklara verkligheten på. Det sitter extremt långt inne att jag ska känna mig själv som det jag är -en människa med djup individualitet och omdefinerat existensiellt värde och självkänsla. (Det har aldrig gått att joina in massans värdeformuleringar och försöka "bli" det jag inte är, utan växt ur.)
Jag är försiktig. Extremt. Jag är rädd för att andra ska känna ska bli avundsjuka, och anse att jag stjäl deras värde och personliga inre ägodelar. Men vad har andra inte fått mig att kapituera inför? Ständigt.
Hallå? JAGET är vår AVSKURENHET av VI-et. Det är vår möjlighet att relatera. Vi har bara olika sätt att hämta hem det vi reserverade genom VETANDET -identiteten.
Insåg långsamt att jag visste det jag visste i måndagsmorgon när jag var påväg hem från min natt i stan.
Alltså. Det handlar om största möjliga FRIHETSUTTRYCK AV INDIVIDENS UNIKA INRE VAL OCH PERSONLIGA VÄRDE; ÖVERLEVNADSTEKNIKER OCH ESTETIK.
Antar att jag undermedvetet väljer att driva detta så långt att andra måste säga det till mig.
Jag försöker överbevisa mig själv för mig själv -genom andra. Men varför accepterar jag aldrig mig själv för de orädda, starka person jag är?
Jag vågar inte tro på mig själv riktigt -känner odefinerad skuld över att verkligen förstå att jag har uppfunnit ett unikt sätt att förklara verkligheten på. Det sitter extremt långt inne att jag ska känna mig själv som det jag är -en människa med djup individualitet och omdefinerat existensiellt värde och självkänsla. (Det har aldrig gått att joina in massans värdeformuleringar och försöka "bli" det jag inte är, utan växt ur.)
Jag är försiktig. Extremt. Jag är rädd för att andra ska känna ska bli avundsjuka, och anse att jag stjäl deras värde och personliga inre ägodelar. Men vad har andra inte fått mig att kapituera inför? Ständigt.
Hallå? JAGET är vår AVSKURENHET av VI-et. Det är vår möjlighet att relatera. Vi har bara olika sätt att hämta hem det vi reserverade genom VETANDET -identiteten.
Insåg långsamt att jag visste det jag visste i måndagsmorgon när jag var påväg hem från min natt i stan.
Alltså. Det handlar om största möjliga FRIHETSUTTRYCK AV INDIVIDENS UNIKA INRE VAL OCH PERSONLIGA VÄRDE; ÖVERLEVNADSTEKNIKER OCH ESTETIK.
Den privata önskingen att manifestera sin kärlek till livet genom bevarandet av meningsmystiken -friheten.
Antar att jag undermedvetet väljer att driva detta så långt att andra måste säga det till mig.
In i dialogen -on/off skyggbelysning
Kan någon tala om för mig vad JAG SYSSLAR MED? Vem är jag? Jag behöver förstå -jag lovar att lita på vad som helst som är vokalt uttalat.
Mamma sa att det inte var hon som ringde polisen (en man på cykel sa att jag var efterslyst och skulle höra av mig)
-sen säger hon att en kille som heter ELVIS . . . . ringde. Hon pratade förvirrat och borttappat.
Roligt? Frukstansvärt?
Detta är inte Kärleken, inte riktigt. Jag njuter eller roas INTE det minsta av det -som syfte i sig.
Mamma sa att det inte var hon som ringde polisen (en man på cykel sa att jag var efterslyst och skulle höra av mig)
VAD VAR DET JAG SA?
-sen säger hon att en kille som heter ELVIS . . . . ringde. Hon pratade förvirrat och borttappat.
Roligt? Frukstansvärt?
Detta är inte Kärleken, inte riktigt. Jag njuter eller roas INTE det minsta av det -som syfte i sig.
Hon är duktig
http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=180609249
Tärningen och pojken, bilen; drömmen -sommaren 06
"-Hon tror att hon är gud". Vem tror du att du är?
Längst ner på listan står: FÖRVÄNTNINGAR.
Längst ner på listan står: FÖRVÄNTNINGAR.
KLARGÖRANDE
Skaparforum:
DejaVu .och. Anonym_Genpool
Begrunda.
DejaVu .och. Anonym_Genpool
Begrunda.
Självrelatering
Minns när jag åkte till astrologen åt söder när jag var 16. Mamma sa "-får jag ställa dig en personlig fråga?" till en kvinna. Hon skulle fråga var trekanten låg, men eftersom hon är så vilsen kan hon inte uttrycka sig. Kvinnan som bröt lite finskt blev jätteupprörd.
Uppskattar svenska kortfilmer. Finns en som jag tror heter så; Trekanten alltså -med min fd. granne från Bällsta, som jag såg i gamla stan i somras -fan vilket vrak jag var. Vet inte om hon fortfarande har tandställning -hon satte ju in en på barnprogrammet. De sa att hon flyttade till Årsta. Har en märklig romantisk facination för fulsnygga trashiga lägenheter i städer. Tittade ju med familjen på en där, och i vad heter det.. Gullmarsplan, och det andra stället. Mamma har alltid skyllt på mig för att det var jag som "hittade" det här huset på hemnet -vilket förstört hennes liv, pappas liv. "-Vi kan inte ha det såhär längre". Pappa sa så i förrgår morse, när jag hade hållt på att elda upp mitt inre i panik. Gustaf låg vaken hela natten. Frågade vad det gällde "-en grej om gräsmatten bara".
Signs -på bussen till Luleå juni 02. Träffade min kusin för första gången sen jag var liten. Allt känns förstört. De var det då också. Pappas bror påstod att det var något fel på mig -inte hans fru dock. Trodde jag skulle bli jättetjock av fettet i kycklinggrytan med grädde och ärtor, och laxpuddingen med smör. Hjortron. Men jag minns att jag försökte vara "perfekt" hela tiden. Jag kan inte uppleva min egen mognad -nu har ju alla växt över mig emotionellt. Det är kränkande. Har alltid undrar varför inte Hanna och hon Elin som är 3 veckor yngre, kusinbarnet, inte kan lära känna varandra. Hanna red ju också.
Hela min släkt besitter ju ett rykte om mig. Tänkte åka till min kusin i Skövde -men hon ljuger inombords. Tänkte rida på hennes islandshäst, och leva exilt.
Förstår inte hur de ska kunna tro på mig.
.....
Ringde astrologen från Eslöv -han vågar inte svara. Min inre död restes visserligen av att jag fick en vision om att han skulle ta livet av sig -nu spelar ju sådana saker inte någon roll. Jag är inte kär i honom -men jag tror att han tror det. Tänker på mig själv utifrån -assimilerar andras tro om mig. I förrgår natt efter att jag hade berättat för Gustaf att mamma undersökte hans kuk förra hösten när han sov -upprepade sig "hon skapade alltså solen" i huvudet.
Alltså -vi vill inte ha någon sience fiction.
Pappa ska prata med honom. Men han åker ju till malmö snart. Vill ta med mig några och rymma när pappa ska till Berlin. Eller Amsterdam. Eller Malmö och sedan Danmark. Pappa ville åkte till farfar nu -tänkte följe med; trots farfars skärpta intellekt vet jag inte om han kan förstå. Och vad det skulle göra.
Alltså -vi vill inte ha någon sience fiction.
Pappa ska prata med honom. Men han åker ju till malmö snart. Vill ta med mig några och rymma när pappa ska till Berlin. Eller Amsterdam. Eller Malmö och sedan Danmark. Pappa ville åkte till farfar nu -tänkte följe med; trots farfars skärpta intellekt vet jag inte om han kan förstå. Och vad det skulle göra.
Running
The Fourth House: Also known as the subterraneous place. [9] Because this is the place closest to the earth and is where things most naturally come to rest, it symbolizes burial and the state of the natives affairs just after death and the legacy we leave behind. Along with this, it symbolizes the season of old age, of ancestry and blood relations (particularly parents), and where we come from. It represents the foundation of our security, the derivation of our identity and our sense of where we belong. Because it is the most hidden of the places, it symbolizes why many find it difficult to completely know themselves. In western society this was considered the place of patrilineage, but with the increasing association between the houses and the signs in modern times (the 4th house being like Cancer) this became the house of the mother, and by derivative houses, the 7th from the 4th (the 10th) became the house of the father. There was a similar controversy caused by a mistranslation of a preposition in Ptolemy that led to the Mother being assigned to the 10th house in ancient times, now having been cleared up by Rob Schmidt. While the controversy isn't settled, I now tend to assign both parents to the 4th house.
On a material level it is the ground upon which you stand and represents the home, foundations, estates and non-movable property. In some of the translations this place is also said to promote the aquisition of ships. If the lot of Fortune is here and you own land, barring indications to the contrary, the property may be thought to contain hidden wealth, or treasure. The ancients also considered this place to be a contributing cause of the ability to have children, along with the 5th, 10th and 11th places. In ancient times, children were considered one's retirement in old age (the 4th). Modern society now has Social Security to take it's place so the contributing places seem to take a back seat to the 5th as representing children today.
.Christian Death.
Jag kände något vackert för någon vecka sen. Jag blandar alltid in det personliga I -istället för INOM -visionen.
Allt är ju uppenbart vid det här laget. Var är alla? Tjockt smogg av inbillningar. Skyll er själva.
Jag vill penetrera rökridån.
Your body
Is in the temple
Of the Holy Ghost
But if you'd rather burn
It's of no concern
To me, or the Host
Behold the fire
In these
Temples of desire
I shall be your sanctifier
Temples of desire
I shall be your crucifier
My body
Is in the temple
Of the innermost
Thou shalt fling thy soul
Into the blackest hole
For me and the Host
Behold the fire
In these
Temples of desire
I shall be your testifier
Temples of desire
I shall be your crucifier
Temples of desire
I shall be your sanctifier
Temples of desire
I shall be your purifier
Temples of desire
I shall be your testifier
Temples of desire
I shall be your crucifier
Allt är ju uppenbart vid det här laget. Var är alla? Tjockt smogg av inbillningar. Skyll er själva.
Jag vill penetrera rökridån.
Your body
Is in the temple
Of the Holy Ghost
But if you'd rather burn
It's of no concern
To me, or the Host
Behold the fire
In these
Temples of desire
I shall be your sanctifier
Temples of desire
I shall be your crucifier
My body
Is in the temple
Of the innermost
Thou shalt fling thy soul
Into the blackest hole
For me and the Host
Behold the fire
In these
Temples of desire
I shall be your testifier
Temples of desire
I shall be your crucifier
Temples of desire
I shall be your sanctifier
Temples of desire
I shall be your purifier
Temples of desire
I shall be your testifier
Temples of desire
I shall be your crucifier
Gåtan
Jag är född i en spökstad
där alla vet att jorden är platt
Jag växte upp i en spökstad
där torget blir ett slagfält varje natt
En dröm för dej, en dröm för oss som längtar
efter nån som håller om oss hårt
En lögn för mej, en lögn för oss som väntar
på svaret som ni aldrig kommer få
Tror du att kärlek är som sångerna vi hör?
Jag har sålt min själ till ett bolag
som aldrig kunnat skilja rätt från fel
Jag blev kär i en spökstad
du, du, du gör mej hel
En dröm för dej, en dröm för oss som längtar
efter nån som håller om oss hårt
En lögn för mej, en lögn för oss som väntar
på svaret som ni aldrig kommer få
Tror du att kärlek är som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
En dröm för dej, en dröm för oss som längtar
efter nån som håller om oss hårt
En lögn för mej, en lögn för oss som väntar
på svaret som ni aldrig kommer få
Tror du att kärlek är som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
där alla vet att jorden är platt
Jag växte upp i en spökstad
där torget blir ett slagfält varje natt
En dröm för dej, en dröm för oss som längtar
efter nån som håller om oss hårt
En lögn för mej, en lögn för oss som väntar
på svaret som ni aldrig kommer få
Tror du att kärlek är som sångerna vi hör?
Jag har sålt min själ till ett bolag
som aldrig kunnat skilja rätt från fel
Jag blev kär i en spökstad
du, du, du gör mej hel
En dröm för dej, en dröm för oss som längtar
efter nån som håller om oss hårt
En lögn för mej, en lögn för oss som väntar
på svaret som ni aldrig kommer få
Tror du att kärlek är som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
En dröm för dej, en dröm för oss som längtar
efter nån som håller om oss hårt
En lögn för mej, en lögn för oss som väntar
på svaret som ni aldrig kommer få
Tror du att kärlek är som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
som sångerna vi hör
Anslagstavlan
Jag är våldsamt kontrollerande automatiskt. Jag vet inte om jag behadlar människor med respekt. Jag tror det, men det är samma sak .Men hur länge ska det var såhär?
Kombinera:
Häxdansen,
Höök,
Ett ufo gör entré,
AK3
Var är TIDEN? Jag vill ju MINNAS (- känslorna och väggarna)
Kombinera:
Häxdansen,
Höök,
Ett ufo gör entré,
AK3
Var är TIDEN? Jag vill ju MINNAS (- känslorna och väggarna)
Det är här vi alltid har varit -men vi förstår fortfarande inte oss själva. VÅRT SJÄLV.
Svar till den projicerade patienten, bortdomnad
Jag har redan klartgjort, inte bara för mig, utan för kollektivet -vad vår vision är -vi tror att vi redan har den -i det naturligt transcendentala, men det är inte det här. Så här har det ju alltid varit -men vi BYGGDE faktiskt något då. Hur blev det egentligen?
Det är ALLT DETTA -upplevt. Alltså det kroniska struktutertänkandets omvändning. Det är bokstavligen som att vara under vatten och samtidigt vidröra den bråddjupa ESTETIKEN mellan döden och överlevandet -läs mina inlägg om min "transcendentala" upplevelse. Ni tror kanske att det är detta jag menar -alltings ingenting identifierat.
Tänk typ Vanilla Sky och Eternal Sunshine Of The Spotless Mind -fast universellt, som "något annat". Början OCH Slutet.
En fråga: Är det någon som testat syrgaspatroner som man köper i järnaffärer? Och vad händer, osv?
Det är ALLT DETTA -upplevt. Alltså det kroniska struktutertänkandets omvändning. Det är bokstavligen som att vara under vatten och samtidigt vidröra den bråddjupa ESTETIKEN mellan döden och överlevandet -läs mina inlägg om min "transcendentala" upplevelse. Ni tror kanske att det är detta jag menar -alltings ingenting identifierat.
Tänk typ Vanilla Sky och Eternal Sunshine Of The Spotless Mind -fast universellt, som "något annat". Början OCH Slutet.
En fråga: Är det någon som testat syrgaspatroner som man köper i järnaffärer? Och vad händer, osv?
9. . . . . . . . . 9
What is your one Purpose in life
Lilja 4ever soundtrack. Angelo Badalamenti. Requiem for a dream soundtrack.
.
.
Filosofi: Vad är lojalitet?
Vi är polisen. Vi är nattjouren. Vi får betalt. Hemskt. Jag känner djup olycka.
DETTA ÄR INTE VÅR VISION.
Kom igen. Vi stänger ner skiten. Vad HAN skulle säga är inte angeläget. Ni vill alltså bli knullade av hitler. Nej, jag vill inte.
SPRÄCK BUBBLAN -jag vill känna luften. Du med.
Såg hon den rödhåriga gillade Nouelle Vauge, såg henne brevid mig på gatan idag. Framför konditoriet. Jag är inte så här äcklig och ovärdig.
Mamma blev osynlig för mig. Jag bad pappa stå där i en halvtimma, jag lovade 1000 kr. Ni vill inte leva. Det är kört.
Mamma är RÄDD för att jag ska dra henne i armarna "när hon kommer hem". PROVA en biltur + egots saga. Åh, ett glas till. Roligt. Jätteroligt.
Vad heter han nu igen.. som utlovade en belöning. Han som är med i humanisterna -Tvilling?
Trodde ni det var detta jag mendade med odödlighet? VI VILL BLI. Det är det som kallas evolution -stegen.
Skärp er. Det är pinsamt.
-jaha-
Kolla in skaparforum -det står en mail där; men den är inte min. Bakpulver är lösenordet (men rör inget!)
Känner du Sebastian (halvpundare) från Södertälje?
När jag åkte till psyk förra året, alltså andra gången, när... vänta jag har blandat ihop saker. Andra gången skrev jag bara saker på tapeterna, vad jag hade gjort under dagen. 31 jan. De tog dit en kille från en radiostation som hette Joakim -till psyk. UTAN att säga något. (Lyssna på Schakiras som kom runt den tiden.)
NI VET INTE VAD FÖRVIRRING ÄR (ANSVARSTAGANDE) -NI ANAR INTE. Då alltså.
Min hand sprack en gång, de bara ... "de är den riktiga Sara"
De trodde på ngt "övernaturligt".
De som JOBBADE DÄR ALLTSÅ. Psykfallen. Bara TITTADE PÅ, kommenterade trots att jag hörde allt.
Fick astrologiböckertips från en astrolog. Jag blev chockad -trodde de var fina värdefulla verk med alltings innehåll. Det stod INGENTING. En astrolog höll på att förstöra mitt liv; han trodde att han skulle "hjälpa" mig FÖRSTÅ. Kul. Roligt. Läs ASCENDENTTEORIN som jag GAV dig för en månad sen Sailaways.
Får jag fråga. Brukade du känna dig "övermogen" och som en MAMMA för alla dina kompisar som yngre individ, depression i skolans väsen, osv. Kommentar? Så kände jag hela tiden. Ville bort. Lärarna var psyksjuka. Minns en gång -"vi i femman", när jag hjälpte min kompis. Jag blev utskälld av läraren -eftersom jag gav fel svar. MEN JAG HJÄLPTE HENNE MED ALLA ANDRA FRÅGOR; och hon KOPIERADE MINA SPECIALARBETEN. Hällde mat på henne i sexan och pratade aldrig mer med henne. Hela skolan trodde jag var psykisk sjuk. Min rektor och (ej min) ridlärare/hästuppfödadare sa att jag skulle "säga förlåt". Bröt ihop inne på lärarrummet och skrek att de skulle förstå. "-Säg att du är en skitstövel".
Minns en mamma där, till ett kusinpar. Hon började gråta när vi sjöng Ted Gärdestads låtar (musikskola) -hon kände honom sen psyktiden.
Jag LIGGER I PANIK ÖVER ALLA DE SOM TAR ALLT PERSONLIGT -FOKUSERA PÅ ER SJÄLVA SOM ÖVERLÄKAREN SA TILL MIG -det brände sönder mitt hjärta igår -allvarlig panik alltså. (Läste Focus.)
JAG BRYR MIG INTE. Jag har ändå inga riktiga genuina vänner -bara internt. Ringde nyligen en. Tänker aldrig säga vem förstås.
Vem i helvete tror du att du är J (sailaways)?
En kompis från msn GICK IN I MITT HUS (min sol) -alltså genom INTELLEKTET. Han Skytten. Han skrev så alltså på msn "-in your house, with my amo", där uppe.
Han SVARADE ALDRIG när jag frågade att jag mådde extremt dåligt av att han läste mina tankar. "-Jag vet fortfarande inte om du finns". Lojalt. Moget. Gick in i garaget och skrev hur hela mitt liv varit. Ringde honom en gång. Äsch. Ett par i Uppsala gick och sa "-hon ville vara perfekt, han tyckte synd om henne" och tittade på mig, just det, min födelsedag -ville fly. Han dubbelgångaren, den mörka -på den grekiska resturangen "-hon är så intensiv alltså, ja direkt.."
ASJOBBIGT.
Trodde detta var ett högskoleprov faktiskt -ett test. De är ju dem jag träffade. Visste vilka som pluggade vad, osv.
Men sitt där med godis och cola och kolla på film. Ta gärna en öl. Sickenblås.
I ÖSTLÄNDER ÄR MAN DISCIPLINERADE. Träffade en ryss, och en polsk kille. Jag kunde prata engelska förstås, men jag hatar det.
Pratade med en tandläkare från Kuwait på en chatt en gång. Jag kommer aldrig träffa honom. Jag menar.. jag läste hans horoskop för honom. Det var ju endå bara jag som kunde astrologi där. Sa min terori, osv. De är BARN. Han bodde i Australien nu. Men pratade skitengelska, men fattade allt endå, som jag. Var så dum att jag raderade mitt konto.
Hon sa att Goodman var en "indiochild". Sen berättade jag om det där, om sexuell alkemi, hon höll på med tantra. Vattuman/Skorpionmåne/Oxeasc. INDIEN -häftigt. De kör med helt fel astrologi -ska kolla upp detta närmare.
Umgås ni inte med folk eller? HATAR Sverige. Det finns inget värre. Men jag hatar alla ställen egentligen.
VILKA VILL VARA MED? Hallå?
Tänkte visa en bild som han hade tagit. Men orkar inte ladda upp, tar så lång tid. I framtiden kanske.
Kul liv. Förut grät jag bara för att jag aldrig skulle kunna få ett; förstod ALLT.
DETTA ÄR DET SJUKA. JAG VILL INTE MINNAS STRUKTUREN.
VAD FAN GÖR JAG?
BARNEN SVÄLTER DÄR BORTA.
Driver ni med mig? Driver ni med mig?
Solen. Titta på SOLEN. Galningar.
Rädda dem! De sitter där IDAG alltså. Men låt dem välja.
På barn psyk går de igenom ens anteckninagar -ber dem skriva ett brev till sig själv om fem år. Och tittar TILL EN VARJE NATT -galningar. Jag gick runt DESPERAT -fast jag var BARNSLIG då. Ville rädda alla och attackerade deras SIGNS (inte stjärntecken). Den där TJEJEN är inte KLOK. De är en pundarfamilj. "-Nej, sopa undan spåren efter dig". Kände mig drogad när jag vaknande. Sen kom de där "brännsåren" -misstänker att han hade sex med mig. Pappan. Det såg ut så.
Hon ba "alla vet det".. och skrattade. De tog kort på mig med en mobilkamera, och kollade hur ful jag var i vissa vinklar. "Vi vill också se ut så".
PSYKFALL.
Det var det värsta ni kan tänka er.
Shit nu ringer min GUDFAR
HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP
MISÄR.
17: 18 Konfronterade honom.
Känner du Sebastian (halvpundare) från Södertälje?
När jag åkte till psyk förra året, alltså andra gången, när... vänta jag har blandat ihop saker. Andra gången skrev jag bara saker på tapeterna, vad jag hade gjort under dagen. 31 jan. De tog dit en kille från en radiostation som hette Joakim -till psyk. UTAN att säga något. (Lyssna på Schakiras som kom runt den tiden.)
NI VET INTE VAD FÖRVIRRING ÄR (ANSVARSTAGANDE) -NI ANAR INTE. Då alltså.
Min hand sprack en gång, de bara ... "de är den riktiga Sara"
De trodde på ngt "övernaturligt".
De som JOBBADE DÄR ALLTSÅ. Psykfallen. Bara TITTADE PÅ, kommenterade trots att jag hörde allt.
Fick astrologiböckertips från en astrolog. Jag blev chockad -trodde de var fina värdefulla verk med alltings innehåll. Det stod INGENTING. En astrolog höll på att förstöra mitt liv; han trodde att han skulle "hjälpa" mig FÖRSTÅ. Kul. Roligt. Läs ASCENDENTTEORIN som jag GAV dig för en månad sen Sailaways.
Får jag fråga. Brukade du känna dig "övermogen" och som en MAMMA för alla dina kompisar som yngre individ, depression i skolans väsen, osv. Kommentar? Så kände jag hela tiden. Ville bort. Lärarna var psyksjuka. Minns en gång -"vi i femman", när jag hjälpte min kompis. Jag blev utskälld av läraren -eftersom jag gav fel svar. MEN JAG HJÄLPTE HENNE MED ALLA ANDRA FRÅGOR; och hon KOPIERADE MINA SPECIALARBETEN. Hällde mat på henne i sexan och pratade aldrig mer med henne. Hela skolan trodde jag var psykisk sjuk. Min rektor och (ej min) ridlärare/hästuppfödadare sa att jag skulle "säga förlåt". Bröt ihop inne på lärarrummet och skrek att de skulle förstå. "-Säg att du är en skitstövel".
Minns en mamma där, till ett kusinpar. Hon började gråta när vi sjöng Ted Gärdestads låtar (musikskola) -hon kände honom sen psyktiden.
Jag LIGGER I PANIK ÖVER ALLA DE SOM TAR ALLT PERSONLIGT -FOKUSERA PÅ ER SJÄLVA SOM ÖVERLÄKAREN SA TILL MIG -det brände sönder mitt hjärta igår -allvarlig panik alltså. (Läste Focus.)
JAG BRYR MIG INTE. Jag har ändå inga riktiga genuina vänner -bara internt. Ringde nyligen en. Tänker aldrig säga vem förstås.
Vem i helvete tror du att du är J (sailaways)?
En kompis från msn GICK IN I MITT HUS (min sol) -alltså genom INTELLEKTET. Han Skytten. Han skrev så alltså på msn "-in your house, with my amo", där uppe.
Han SVARADE ALDRIG när jag frågade att jag mådde extremt dåligt av att han läste mina tankar. "-Jag vet fortfarande inte om du finns". Lojalt. Moget. Gick in i garaget och skrev hur hela mitt liv varit. Ringde honom en gång. Äsch. Ett par i Uppsala gick och sa "-hon ville vara perfekt, han tyckte synd om henne" och tittade på mig, just det, min födelsedag -ville fly. Han dubbelgångaren, den mörka -på den grekiska resturangen "-hon är så intensiv alltså, ja direkt.."
ASJOBBIGT.
Trodde detta var ett högskoleprov faktiskt -ett test. De är ju dem jag träffade. Visste vilka som pluggade vad, osv.
Men sitt där med godis och cola och kolla på film. Ta gärna en öl. Sickenblås.
I ÖSTLÄNDER ÄR MAN DISCIPLINERADE. Träffade en ryss, och en polsk kille. Jag kunde prata engelska förstås, men jag hatar det.
Pratade med en tandläkare från Kuwait på en chatt en gång. Jag kommer aldrig träffa honom. Jag menar.. jag läste hans horoskop för honom. Det var ju endå bara jag som kunde astrologi där. Sa min terori, osv. De är BARN. Han bodde i Australien nu. Men pratade skitengelska, men fattade allt endå, som jag. Var så dum att jag raderade mitt konto.
Hon sa att Goodman var en "indiochild". Sen berättade jag om det där, om sexuell alkemi, hon höll på med tantra. Vattuman/Skorpionmåne/Oxeasc. INDIEN -häftigt. De kör med helt fel astrologi -ska kolla upp detta närmare.
Umgås ni inte med folk eller? HATAR Sverige. Det finns inget värre. Men jag hatar alla ställen egentligen.
VILKA VILL VARA MED? Hallå?
Tänkte visa en bild som han hade tagit. Men orkar inte ladda upp, tar så lång tid. I framtiden kanske.
Kul liv. Förut grät jag bara för att jag aldrig skulle kunna få ett; förstod ALLT.
DETTA ÄR DET SJUKA. JAG VILL INTE MINNAS STRUKTUREN.
VAD FAN GÖR JAG?
BARNEN SVÄLTER DÄR BORTA.
Driver ni med mig? Driver ni med mig?
Solen. Titta på SOLEN. Galningar.
Rädda dem! De sitter där IDAG alltså. Men låt dem välja.
På barn psyk går de igenom ens anteckninagar -ber dem skriva ett brev till sig själv om fem år. Och tittar TILL EN VARJE NATT -galningar. Jag gick runt DESPERAT -fast jag var BARNSLIG då. Ville rädda alla och attackerade deras SIGNS (inte stjärntecken). Den där TJEJEN är inte KLOK. De är en pundarfamilj. "-Nej, sopa undan spåren efter dig". Kände mig drogad när jag vaknande. Sen kom de där "brännsåren" -misstänker att han hade sex med mig. Pappan. Det såg ut så.
Hon ba "alla vet det".. och skrattade. De tog kort på mig med en mobilkamera, och kollade hur ful jag var i vissa vinklar. "Vi vill också se ut så".
PSYKFALL.
Det var det värsta ni kan tänka er.
Shit nu ringer min GUDFAR
HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP
MISÄR.
17: 18 Konfronterade honom.
FLYTTA PÅ ER
Kolla in skaparforum -det står en mail där; men den är inte min. Bakpulver är lösenordet (men rör inget!)
Känner du Sebastian (halvpundare) från Södertälje?
När jag åkte till psyk förra året, alltså andra gången, när... vänta jag har blandat ihop saker. Andra gången skrev jag bara saker på tapeterna, vad jag hade gjort under dagen. 31 jan. De tog dit en kille från en radiostation som hette Joakim -till psyk. UTAN att säga något. (Lyssna på Schakiras som kom runt den tiden.)
NI VET INTE VAD FÖRVIRRING ÄR (ANSVARSTAGANDE) -NI ANAR INTE. Då alltså.
Min hand sprack en gång, de bara ... "de är den riktiga Sara"
De trodde på ngt "övernaturligt".
De som JOBBADE DÄR ALLTSÅ. Psykfallen. Bara TITTADE PÅ, kommenterade trots att jag hörde allt.
Fick astrologiböckertips från en astrolog. Jag blev chockad -trodde de var fina värdefulla verk med alltings innehåll. Det stod INGENTING. En astrolog höll på att förstöra mitt liv; han trodde att han skulle "hjälpa" mig FÖRSTÅ. Kul. Roligt. Läs ASCENDENTTEORIN som jag GAV dig för en månad sen Sailaways.
Får jag fråga. Brukade du känna dig "övermogen" och som en MAMMA för alla dina kompisar som yngre individ, depression i skolans väsen, osv. Kommentar? Så kände jag hela tiden. Ville bort. Lärarna var psyksjuka. Minns en gång -"vi i femman", när jag hjälpte min kompis. Jag blev utskälld av läraren -eftersom jag gav fel svar. MEN JAG HJÄLPTE HENNE MED ALLA ANDRA FRÅGOR; och hon KOPIERADE MINA SPECIALARBETEN. Hällde mat på henne i sexan och pratade aldrig mer med henne. Hela skolan trodde jag var psykisk sjuk. Min rektor och (ej min) ridlärare/hästuppfödadare sa att jag skulle "säga förlåt". Bröt ihop inne på lärarrummet och skrek att de skulle förstå. "-Säg att du är en skitstövel".
Minns en mamma där, till ett kusinpar. Hon började gråta när vi sjöng Ted Gärdestads låtar (musikskola) -hon kände honom sen psyktiden.
Jag LIGGER I PANIK ÖVER ALLA DE SOM TAR ALLT PERSONLIGT -FOKUSERA PÅ ER SJÄLVA SOM ÖVERLÄKAREN SA TILL MIG -det brände sönder mitt hjärta igår -allvarlig panik alltså. (Läste Focus.)
JAG BRYR MIG INTE. Jag har ändå inga riktiga genuina vänner -bara internt. Ringde nyligen en. Tänker aldrig säga vem förstås.
Vem i helvete tror du att du är J (sailaways)?
En kompis från msn GICK IN I MITT HUS (min sol) -alltså genom INTELLEKTET. Han Skytten. Han skrev så alltså på msn "-in your house, with my amo", där uppe.
Han SVARADE ALDRIG när jag frågade att jag mådde extremt dåligt av att han läste mina tankar. "-Jag vet fortfarande inte om du finns". Lojalt. Moget. Gick in i garaget och skrev hur hela mitt liv varit. Ringde honom en gång. Äsch. Ett par i Uppsala gick och sa "-hon ville vara perfekt, han tyckte synd om henne" och tittade på mig, just det, min födelsedag -ville fly. Han dubbelgångaren, den mörka -på den grekiska resturangen "-hon är så intensiv alltså, ja direkt.."
ASJOBBIGT.
Trodde detta var ett högskoleprov faktiskt -ett test. De är ju dem jag träffade. Visste vilka som pluggade vad, osv.
Men sitt där med godis och cola och kolla på film. Ta gärna en öl. Sickenblås.
I ÖSTLÄNDER ÄR MAN DISCIPLINERADE. Träffade en ryss, och en polsk kille. Jag kunde prata engelska förstås, men jag hatar det.
Pratade med en tandläkare från Kuwait på en chatt en gång. Jag kommer aldrig träffa honom. Jag menar.. jag läste hans horoskop för honom. Det var ju endå bara jag som kunde astrologi där. Sa min terori, osv. De är BARN. Han bodde i Australien nu. Men pratade skitengelska, men fattade allt endå, som jag. Var så dum att jag raderade mitt konto.
Hon sa att Goodman var en "indiochild". Sen berättade jag om det där, om sexuell alkemi, hon höll på med tantra. Vattuman/Skorpionmåne/Oxeasc. INDIEN -häftigt. De kör med helt fel astrologi -ska kolla upp detta närmare.
Umgås ni inte med folk eller? HATAR Sverige. Det finns inget värre. Men jag hatar alla ställen egentligen.
VILKA VILL VARA MED? Hallå?
Känner du Sebastian (halvpundare) från Södertälje?
När jag åkte till psyk förra året, alltså andra gången, när... vänta jag har blandat ihop saker. Andra gången skrev jag bara saker på tapeterna, vad jag hade gjort under dagen. 31 jan. De tog dit en kille från en radiostation som hette Joakim -till psyk. UTAN att säga något. (Lyssna på Schakiras som kom runt den tiden.)
NI VET INTE VAD FÖRVIRRING ÄR (ANSVARSTAGANDE) -NI ANAR INTE. Då alltså.
Min hand sprack en gång, de bara ... "de är den riktiga Sara"
De trodde på ngt "övernaturligt".
De som JOBBADE DÄR ALLTSÅ. Psykfallen. Bara TITTADE PÅ, kommenterade trots att jag hörde allt.
Fick astrologiböckertips från en astrolog. Jag blev chockad -trodde de var fina värdefulla verk med alltings innehåll. Det stod INGENTING. En astrolog höll på att förstöra mitt liv; han trodde att han skulle "hjälpa" mig FÖRSTÅ. Kul. Roligt. Läs ASCENDENTTEORIN som jag GAV dig för en månad sen Sailaways.
Får jag fråga. Brukade du känna dig "övermogen" och som en MAMMA för alla dina kompisar som yngre individ, depression i skolans väsen, osv. Kommentar? Så kände jag hela tiden. Ville bort. Lärarna var psyksjuka. Minns en gång -"vi i femman", när jag hjälpte min kompis. Jag blev utskälld av läraren -eftersom jag gav fel svar. MEN JAG HJÄLPTE HENNE MED ALLA ANDRA FRÅGOR; och hon KOPIERADE MINA SPECIALARBETEN. Hällde mat på henne i sexan och pratade aldrig mer med henne. Hela skolan trodde jag var psykisk sjuk. Min rektor och (ej min) ridlärare/hästuppfödadare sa att jag skulle "säga förlåt". Bröt ihop inne på lärarrummet och skrek att de skulle förstå. "-Säg att du är en skitstövel".
Minns en mamma där, till ett kusinpar. Hon började gråta när vi sjöng Ted Gärdestads låtar (musikskola) -hon kände honom sen psyktiden.
Jag LIGGER I PANIK ÖVER ALLA DE SOM TAR ALLT PERSONLIGT -FOKUSERA PÅ ER SJÄLVA SOM ÖVERLÄKAREN SA TILL MIG -det brände sönder mitt hjärta igår -allvarlig panik alltså. (Läste Focus.)
JAG BRYR MIG INTE. Jag har ändå inga riktiga genuina vänner -bara internt. Ringde nyligen en. Tänker aldrig säga vem förstås.
Vem i helvete tror du att du är J (sailaways)?
En kompis från msn GICK IN I MITT HUS (min sol) -alltså genom INTELLEKTET. Han Skytten. Han skrev så alltså på msn "-in your house, with my amo", där uppe.
Han SVARADE ALDRIG när jag frågade att jag mådde extremt dåligt av att han läste mina tankar. "-Jag vet fortfarande inte om du finns". Lojalt. Moget. Gick in i garaget och skrev hur hela mitt liv varit. Ringde honom en gång. Äsch. Ett par i Uppsala gick och sa "-hon ville vara perfekt, han tyckte synd om henne" och tittade på mig, just det, min födelsedag -ville fly. Han dubbelgångaren, den mörka -på den grekiska resturangen "-hon är så intensiv alltså, ja direkt.."
ASJOBBIGT.
Trodde detta var ett högskoleprov faktiskt -ett test. De är ju dem jag träffade. Visste vilka som pluggade vad, osv.
Men sitt där med godis och cola och kolla på film. Ta gärna en öl. Sickenblås.
I ÖSTLÄNDER ÄR MAN DISCIPLINERADE. Träffade en ryss, och en polsk kille. Jag kunde prata engelska förstås, men jag hatar det.
Pratade med en tandläkare från Kuwait på en chatt en gång. Jag kommer aldrig träffa honom. Jag menar.. jag läste hans horoskop för honom. Det var ju endå bara jag som kunde astrologi där. Sa min terori, osv. De är BARN. Han bodde i Australien nu. Men pratade skitengelska, men fattade allt endå, som jag. Var så dum att jag raderade mitt konto.
Hon sa att Goodman var en "indiochild". Sen berättade jag om det där, om sexuell alkemi, hon höll på med tantra. Vattuman/Skorpionmåne/Oxeasc. INDIEN -häftigt. De kör med helt fel astrologi -ska kolla upp detta närmare.
Umgås ni inte med folk eller? HATAR Sverige. Det finns inget värre. Men jag hatar alla ställen egentligen.
VILKA VILL VARA MED? Hallå?
Under krisen - hösten 2006
Svaghet har inget med lathet att göra. Ambivalens är ungefär detsamma som hänsyn. Rättvisa (skuld) är ett utslag på tidig identifikation med en relation -mammas kött, den egna spegelbilden ect. Att stolt "stå ut" är att välja sig själv -fundamentalism. Det jag gör när jag sätter mig vid datorn här, dvs. självrelatering. Känns lättare..
Kontraktskap är den enda utvägen från stagnation. Upprätthållandet av myten om oss själva är limmet som kloggar igen taket. Och räddar vårt skinn, bokstavligen, eftersom kroppen-under-daglig-kontroll falnar i takt med verklig uppriktighet. Hemlighållande blir en hälsosam barriär. Jävlar i min lilla låda! Min hemliga låda.
Fast man kommer ingen vart.. Jag vill ju vara sann.
Ödets ironi -ta den. Då plågas man inte längre, man blir fri genom att gå baklänges. En typ av återfödelse, även om man inte kan kalla det så, eftersom man inte kommer ut. "Humor" är progression -framtid! Till skillnad från dåtid (trygghet). Ingen makt där inte. Allt man gör är bara att återkopplingar med barndomsbilder, när man tar en dricker te och samlar sig. Eller tänder 25-voltslampan och blir empatisk. Ni som strukturerar era mentala processer efter egen "mogen" beslutsamhet, fick ni bara värme av eran mamma när ni var duktiga samt skötte er själva. Nu kliver ni uppåt. Koncernen går bättre och bättre, verksamheten går från en förlust på tre miljoner till en vinst på nästan 1,2 miljarder kronor. Men ni är inga töntar. Ni upplever ju inget annat, det är så det så "man gör". Får man inte sin snuttefilt dör man.
Kontraktskap är den enda utvägen från stagnation. Upprätthållandet av myten om oss själva är limmet som kloggar igen taket. Och räddar vårt skinn, bokstavligen, eftersom kroppen-under-daglig-kontroll falnar i takt med verklig uppriktighet. Hemlighållande blir en hälsosam barriär. Jävlar i min lilla låda! Min hemliga låda.
Fast man kommer ingen vart.. Jag vill ju vara sann.
Ödets ironi -ta den. Då plågas man inte längre, man blir fri genom att gå baklänges. En typ av återfödelse, även om man inte kan kalla det så, eftersom man inte kommer ut. "Humor" är progression -framtid! Till skillnad från dåtid (trygghet). Ingen makt där inte. Allt man gör är bara att återkopplingar med barndomsbilder, när man tar en dricker te och samlar sig. Eller tänder 25-voltslampan och blir empatisk. Ni som strukturerar era mentala processer efter egen "mogen" beslutsamhet, fick ni bara värme av eran mamma när ni var duktiga samt skötte er själva. Nu kliver ni uppåt. Koncernen går bättre och bättre, verksamheten går från en förlust på tre miljoner till en vinst på nästan 1,2 miljarder kronor. Men ni är inga töntar. Ni upplever ju inget annat, det är så det så "man gör". Får man inte sin snuttefilt dör man.
Polonuium -nix
Har varit på Bror Hjorts "museeum" en gång för längesen. Rätt kul, men blev röd i ansiktet (alltså privatvisning) när utställaren pratade om någon som hette Bordelle i efternamn. Var så fjantig och ville vara perfekt när jag var liten. Det finns en bok som vi har hemma om ..minns inte.. Olle Olsson och hans hem innan Blåkulla byggdes, vilket bröt ner honom. Pappa sa att han såg honom på apoteket en gång med vita handskar och hatt. Pappa bodde där när han var yngre. Hans bror (Olle) med. Pappa berättade att
paus -lovefilm.se LJUGER (de väntar ut tiden för att få betalt) -har laddat ner när jag vill se någon film, men ville prova för skojs skull. Gratis alltså.
berättade att det bodde en kvinna på taket ovan honom. Och varje natt drogs det möbler fram och tillbaka över golvet, saker flyttades, osv. En dag sa hon att hon drömde att hon skulle dö -vilket hon gjorde dagen därpå. Min bästa kompis jag hade som barn hade ett spöke hemma i rummet. Hennes pappa har förgyllt tre kronorna på stadshuset, bland annat. Var där med pappa på hans jobbs julgransplundring när jag var liten. Skrev ett arbete om det i tvåan. Roligt. Tjipp.
Jag sa ju det till de andra. Mamma BLEV SCHIZOFREN när jag berättade för henne att hennes syster och hon var rivaler, osv. Hon sa -nej, läs inte; det är Anders som har SKRIVIT BOKEN. (...) Den 7.e mars (åkte till ocd) -mormors födelsedag, och V's födelsedag -vilkens pappa också bodde där som liten, i de gamla kåkarna. V gick i skolan där -de fick följa med Fugelsang till Colerado!!! Skulle varit intressant. Vet inte OM de blev så, för tiden fördröjdes hela tiden.
Vilka är vi? Indivdider? Ja. Unika? Hm. Var inte sådana storhetsvansinniga snobbar. Gruppera er, placera er, centrera er. Hej då.
paus -lovefilm.se LJUGER (de väntar ut tiden för att få betalt) -har laddat ner när jag vill se någon film, men ville prova för skojs skull. Gratis alltså.
berättade att det bodde en kvinna på taket ovan honom. Och varje natt drogs det möbler fram och tillbaka över golvet, saker flyttades, osv. En dag sa hon att hon drömde att hon skulle dö -vilket hon gjorde dagen därpå. Min bästa kompis jag hade som barn hade ett spöke hemma i rummet. Hennes pappa har förgyllt tre kronorna på stadshuset, bland annat. Var där med pappa på hans jobbs julgransplundring när jag var liten. Skrev ett arbete om det i tvåan. Roligt. Tjipp.
Jag sa ju det till de andra. Mamma BLEV SCHIZOFREN när jag berättade för henne att hennes syster och hon var rivaler, osv. Hon sa -nej, läs inte; det är Anders som har SKRIVIT BOKEN. (...) Den 7.e mars (åkte till ocd) -mormors födelsedag, och V's födelsedag -vilkens pappa också bodde där som liten, i de gamla kåkarna. V gick i skolan där -de fick följa med Fugelsang till Colerado!!! Skulle varit intressant. Vet inte OM de blev så, för tiden fördröjdes hela tiden.
Vilka är vi? Indivdider? Ja. Unika? Hm. Var inte sådana storhetsvansinniga snobbar. Gruppera er, placera er, centrera er. Hej då.
KONFRONTATIONEN
Det var när jag läste kapitel 16 i ACIM (efter en "reading" hemma hos en medial kvinna som blev kallad till psyket av mamma -samtidigt som mamma avskyr henne)
Hon sa att jag skulle -läsa den, just så som jag sa. Samt börja i en skola, och få kontakt med min fd. SJÄL. Sen ställde hon mig under lampan och ville "byta energi" -totalt flummigt. Utan att säga något -hon tror att jag känner "energi" när hon ger mig lägger händerna på mig för att "föra över" energi -jag kände INGENTING. Samtidigt säger hon att jag "inte lyssnar på mina behov" eftersom jag inte åt den maten hon åt -men jag drack vin (vilket gör mig dum i huvudet.) Hon tar mycket stora summor pengar för detta, och älskar hur hon "hjälper" människor.
Som sagt -- när jag läste det kapitlet som jag hade lagt någonstans på golvet, utskrivna. Det var då ett inre raseri välde upp -förståelsen för hela min bakrund; den transparenta SKULDEN/oron -hela kristendommens BLUFF.
Samtidigt sa hon att jag var psykotiskt på psyket. JA -min MOSTER, mammas tvillingsyster bytte SJÄL (Pluto) med mig när jag var neddrogad/död i några dagar -mardrömslikt, allt RANN UR MIG. Var står hennes och mammas Pluto? Jo, på min MC exakt.
Hon sa att jag skulle -läsa den, just så som jag sa. Samt börja i en skola, och få kontakt med min fd. SJÄL. Sen ställde hon mig under lampan och ville "byta energi" -totalt flummigt. Utan att säga något -hon tror att jag känner "energi" när hon ger mig lägger händerna på mig för att "föra över" energi -jag kände INGENTING. Samtidigt säger hon att jag "inte lyssnar på mina behov" eftersom jag inte åt den maten hon åt -men jag drack vin (vilket gör mig dum i huvudet.) Hon tar mycket stora summor pengar för detta, och älskar hur hon "hjälper" människor.
Som sagt -- när jag läste det kapitlet som jag hade lagt någonstans på golvet, utskrivna. Det var då ett inre raseri välde upp -förståelsen för hela min bakrund; den transparenta SKULDEN/oron -hela kristendommens BLUFF.
Samtidigt sa hon att jag var psykotiskt på psyket. JA -min MOSTER, mammas tvillingsyster bytte SJÄL (Pluto) med mig när jag var neddrogad/död i några dagar -mardrömslikt, allt RANN UR MIG. Var står hennes och mammas Pluto? Jo, på min MC exakt.
Nytt inlägg
Läs ELLE's horoskop. Det var min största passion under några år i tonåren. Jag undrar om Sofi Farhman förstår någonting, eftersom jag skrev i en chatt till henne för ca 2 år sen, att jag LOVADE att ett speciellt klädesplagg skulle bli en trend. De kläder jag vill ha finns inte -jag bara har dem i mitt inre. Skrev till vad heter hon.. Gynning i en chatt -att hon är du i huvudet publikt, för att det är att SE SANNINGEN. Då skojade hon om att hon skulle spela basket med sina utagna silikoninlägg.
Som jag sa. Läs Elle's horoskop. Jag brukade gå in i affärer och göra det, och bli extremt frustrerad när jag inte fick möjlighet. Detta är inte "heta"/fysiska känslor. Det är ingenting -verkligheten. Det är en STUDIE. Inget annat. En studie. Jag försöker hitta riktiga kompisar, bland annat.
Som jag sa. Läs Elle's horoskop. Jag brukade gå in i affärer och göra det, och bli extremt frustrerad när jag inte fick möjlighet. Detta är inte "heta"/fysiska känslor. Det är ingenting -verkligheten. Det är en STUDIE. Inget annat. En studie. Jag försöker hitta riktiga kompisar, bland annat.
..ART..
Nyligen:
Såg ett kuvert från Morgongåva, där det stod att böckerna från Adlibris hade kommit -det stod att de ska ta 5 dagar (skrev om detta tidigare), hade tänkt att lämna dem där bara, så tar de väl från mitt konto tillslut. Jag får ju ändå aldrig pengar från mina föräldrar.
Sånt jävla helvete. Mitt liv är förstört.
Såg Elle (som mamma premunerar på för nöjets skull)
Har aldrig varit ute i Rimbo och gått nästan, alltså, jag har inte sett detaljerna. Gick upp till vattentornet, såg en del rätt djupa betydelser. Det här handlar inte om mig -det är genant att måla ut mig så.
Såg en ..vet ej vad det heter. En handikappad kille utan hår utanför mitt hus. Rullstolar och katter överallt. Människor som håller på med "wicca" och sånt har illusoriskt storhetsvansinne.
Detta är bara för att vi ska VETA att vi är en och samma människa -så att illusionerna ska falla. Det har varit mitt stora mindervärldskomplex i hela mitt liv; jag vet bara vad jag INTE är -utifrån min verklighetsbild, kultur, samhälle, väder, osv.
Detta tycker jag är konst -jag vet att jag är PÅVÄG någonstans. Men jag får aldrig vara i fred med min vision/gud, helt själv -då skulle jag ljuga för mig själv, i de ritualer jag höll på med förut (omedvetet, eftersom jag TVÅNGSANPASSANDE mig till onaturlig dygnsrytm och samhällssverige -och blev DJUPT DEPREIMERAD.) Jag har hela tiden haft en rädsla att folk ska "spionera" på mig utanför mitt fönster, och ta kort med mobilkamera eller så. Alltså, jag har inte gått i skolan sen 8an -förutom under början av hösten, och lite under sommaren. Blir så deprimerad när hon säger att ..alltså, vad heter det, att jag fick en mani.. och att vi under skolan här ska "hålla koll på dig" -så att inte du blir FÖR GLAD.
En kvinna som jobbade där satt hela tiden och dolde för folk som folk som frågade, att hon var Skorpion.
Såg att Sebastian Karlsson har Ascendenten i Vattumannen -precis som Snäckan i Idol, och Ebba von Sydow (Solarna där -men ni tror väl inte på mig.) Utan att kolla upp dem, jag lovar. Men detta såg jag på deras hängande ögonlock. Men detta kan man VAKNA upp ur -om ni förstår vad jag menar. Men jag blir aldrig av med denna IDENTITET -förstår inte vad jag ska göra...
Fattar ni INGENTING? Känner ni er inte förlämpade när andra inte minns viktiga detaljer eller tar saker för givet (som inte stämmer)? Är det någon som fattar?
Äsch.
Mamma JAGAR min lillebror som är "ledig" -men inte svarar varför. "-är du hungrig" (nu alltså)
HON KAN INTE LAGA MAT -VILKET GER HIN SYSTER ALLERGIER OCH FETMA. LILLEBROR FÅR DÅLIG HY, och alla får en "sexdrift" (av sädesproudukter, mjölkprodukter, övrigt)
Jag vill typ göra mig allvarligt sjuk. Har haft en tampong i mig jättelänge, av diffus glömska. Men DETTA kommer ju MISSFÖRSTÅS KATASTROFALT. Vad gör jag? Tips???
Slår upp en sida i "Den nionde insikten" -- "det var bara en mardröm, sa jag"
Baksidan: En dramatisk jakt genom djungeln och en räcka tillsynes tillfälliga möten med andra engagerade finner han och tar tills ig de åtta första instikterna. Men det svåraste återstår: existerar den ännu - den sista och allt avgörande insikten?
Den nionde insikten är en spännande actionberättelse som samtidigt ger oss nyckeln till ett helt nytt sätt att leva.
Såg ett kuvert från Morgongåva, där det stod att böckerna från Adlibris hade kommit -det stod att de ska ta 5 dagar (skrev om detta tidigare), hade tänkt att lämna dem där bara, så tar de väl från mitt konto tillslut. Jag får ju ändå aldrig pengar från mina föräldrar.
Sånt jävla helvete. Mitt liv är förstört.
Såg Elle (som mamma premunerar på för nöjets skull)
Har aldrig varit ute i Rimbo och gått nästan, alltså, jag har inte sett detaljerna. Gick upp till vattentornet, såg en del rätt djupa betydelser. Det här handlar inte om mig -det är genant att måla ut mig så.
Såg en ..vet ej vad det heter. En handikappad kille utan hår utanför mitt hus. Rullstolar och katter överallt. Människor som håller på med "wicca" och sånt har illusoriskt storhetsvansinne.
Detta är bara för att vi ska VETA att vi är en och samma människa -så att illusionerna ska falla. Det har varit mitt stora mindervärldskomplex i hela mitt liv; jag vet bara vad jag INTE är -utifrån min verklighetsbild, kultur, samhälle, väder, osv.
Detta tycker jag är konst -jag vet att jag är PÅVÄG någonstans. Men jag får aldrig vara i fred med min vision/gud, helt själv -då skulle jag ljuga för mig själv, i de ritualer jag höll på med förut (omedvetet, eftersom jag TVÅNGSANPASSANDE mig till onaturlig dygnsrytm och samhällssverige -och blev DJUPT DEPREIMERAD.) Jag har hela tiden haft en rädsla att folk ska "spionera" på mig utanför mitt fönster, och ta kort med mobilkamera eller så. Alltså, jag har inte gått i skolan sen 8an -förutom under början av hösten, och lite under sommaren. Blir så deprimerad när hon säger att ..alltså, vad heter det, att jag fick en mani.. och att vi under skolan här ska "hålla koll på dig" -så att inte du blir FÖR GLAD.
En kvinna som jobbade där satt hela tiden och dolde för folk som folk som frågade, att hon var Skorpion.
Såg att Sebastian Karlsson har Ascendenten i Vattumannen -precis som Snäckan i Idol, och Ebba von Sydow (Solarna där -men ni tror väl inte på mig.) Utan att kolla upp dem, jag lovar. Men detta såg jag på deras hängande ögonlock. Men detta kan man VAKNA upp ur -om ni förstår vad jag menar. Men jag blir aldrig av med denna IDENTITET -förstår inte vad jag ska göra...
Fattar ni INGENTING? Känner ni er inte förlämpade när andra inte minns viktiga detaljer eller tar saker för givet (som inte stämmer)? Är det någon som fattar?
Äsch.
Mamma JAGAR min lillebror som är "ledig" -men inte svarar varför. "-är du hungrig" (nu alltså)
HON KAN INTE LAGA MAT -VILKET GER HIN SYSTER ALLERGIER OCH FETMA. LILLEBROR FÅR DÅLIG HY, och alla får en "sexdrift" (av sädesproudukter, mjölkprodukter, övrigt)
Jag vill typ göra mig allvarligt sjuk. Har haft en tampong i mig jättelänge, av diffus glömska. Men DETTA kommer ju MISSFÖRSTÅS KATASTROFALT. Vad gör jag? Tips???
Slår upp en sida i "Den nionde insikten" -- "det var bara en mardröm, sa jag"
Baksidan: En dramatisk jakt genom djungeln och en räcka tillsynes tillfälliga möten med andra engagerade finner han och tar tills ig de åtta första instikterna. Men det svåraste återstår: existerar den ännu - den sista och allt avgörande insikten?
Den nionde insikten är en spännande actionberättelse som samtidigt ger oss nyckeln till ett helt nytt sätt att leva.
Sanningens budbärare
Du har väldigt bra föreställningsförmåga, Avantgardet. Min pappa brukade berätta om en släkting, en sjöman, som flöt iland på en flotte från ett fartyg, och började odla apelsiner i Australien. Kunde inte skilja dig mellan minmsnkompis eskimon förut. Gissningslek som allting är -han brukar säga det. Jag hela tiden sagt åt honom att han har Solen exakt på Sveriges, men han tror bara att allt är "på skoj" -jag UPPTÄCKTE mitt extremdestruktiva skapande -genom chocken av det vi suttit och pratat om under hösten -i parallell till världsläget; och mitt spegeltvång.
Såg på datornyheterna att hon, Natascha från Österrika hade gift sig med sin kidnappare -men hallå? Jag läste för några månader sen att han slängde sig framför ett tåg. Kommentarer?
Hur tror vi att det går för Makterna?
Det är så synd om min pappa. Han är precis samma människa som jag; men vill inte prata om sitt förflutna -jag har hela tiden sagt till honom att gå tillbaka den fru från Polen han var gift med i 3 veckor. Han sysslar hela min arbetstid med bluffade expertis angående SLUMPEN -vilket kan förklarar sin TRO genom (Pluto i nionde huset -styr hans Ascendent), och prostiutuerar hela sitt INRE LIV -som jag, som INTE FINNS ÖVERHUVUDTAGET -i den MYT-identitet som jag ser mig själv som.
Människor kan BLI vad de vill.
Hade en trippeldebatt med eskimon (mars i vågen) och khan (mars i väduren) angående om sex och mord var det högsta uttrycket av skapande eller ej. Gissa vad som hände?
Khan som gör anspråk på sitt smeknamns innehållande "signs" -"stigen", och tror att HAN är "helt unik" och samtidigt är STOLT halvkriminell, är barnslig.
Men varför känner jag igen dem GENOM de mentala uttrycken då? Alla är ju så lika.
Har börjat säga att folk är psykiskt sjuka -de är ju inte mitt ansvar egentlgen. Min mamma är roligast. Vet inte om har jag berättat; men hon försöker monopolisera estetiken och möblerar om hemma hos andra.
Ang. transfetter/snabbmat så märks intag väldigt abrupt, ju mer själsig/flytande man är. Men man kan ju bli imun mot allt. Är man vaken länge brukar det krasna till i hjärnan och gamla strukturer/kronologiska SPÅR som man "häftat" i tiden (och till människor/rörelser) -urkristallieras.
MIGRÄN = VAKEN MEDVETSLÖSHET
Ser ni vad det leder till? Med det kemiska, osv.
Hur hur får man migrän då?
På detta sätt lär vi oss att inte gå ner oss i neurokemiska misslyckanden; utan genom visdom höja oss över dem snabbt.
Jag vet vad dina "paranoida psykoser" är.
Jag har själv två gånger sett att tvskärmen bytt över till en färgstark text där det står att DETTA ÄR EN HYPNOS (i olika ord) -fast mer psykadeliskt. Och samtidigt bytt över till en kanal där Brad Pitt och Jessica Alba i närljus sa att "de spelar folks drömmar". (Det tycker jag i och för sig inte stämmer.)
Pratade med en underbar "Asperger"-kompis som tvingas zombifieras på Risperdal (samtidigt som jag gick in och ville låna en telefon på hemmet där jag tvingades till Risperdal -samma medicin som han fick.)
När jag var på Ulleråker upplevde jag fullständig TELEPATI -inte kaotisk, utan vänlig. Jag kollade då efter att jag hade legat och fantasierat fram en halvpsykadelisk "skapelseberättelse". Kunde ju inte sova så -sov dagen innan, och kände telepatisk kontakt med Robbie Williams. Internationella kvinnodagen. Förstod precis hur prinsessan Madeleine har det. Hon kan göra VAD HON VILL.
Alltså. Detta var dagen innan OCD-hemmet; när jag dessutom blev vansinnig över att jag insåg att Johan hade skapat detta som en AFFÄRSIDÈ -men det är ju något positivt. Men i alla fall -då såg jag Reinfeldt prata om skolväsendet -samtidigt som Tvn blev BLÅ och det stod typ "VILL DU HA MAKT, osv."
Kunde föresten se Madonna framför mig; falla ner i grådaskighet på träningscykeln; och det pinsamma slutet på känslokaoset. Jag drev om att hon var Schizofren, men alla tyckte att jag var gränspsykotisk. Läkaren på St Göran var LIVRÄDD för mig, och gav mig 4 benso -som jag då till min naivitet "litade på".
Det sa en läkare också, när jag sa att jag hade sett "ett ljus i 2 dagar" -det är gränspsykos. Samtidigt säger han jag kanske tycker det är bra att han är en som har läst mycket religion. Han överbevisar ju sig själv. Det är INTE SYND OM MIG.
Har hela tiden tänkt på hur MUSIK kan börja UPPENBARA den FRIA VILJAN (som kräver genombearbetade/penetrerade uppväxtbetingelser) -dvs. -över tidens gränser. Hittar inte orden tekniskt, men alla fattar ju vad jag menar. KOMMUNIKATION, kallas det.
Hur VRÄKER man USA?
Vet vi vad RYMD är? Universum?
Glömde säga att min kompis "aspergaren", som är GRAVT psykiskt misshandlad av sin familj (som har materiella upprepningskontrolltvång, osv.) -BLEV AV med sina RÖSTER och HALLUCINATIONER -när jag ringde honom igår. Alltså permanent, vad jag vet, allt brukar ju rullas upp igen. (Definera logiken bakom den globala filmindustrin?)
Vi pratar aldrig, alltså min kompis jag. Vi lever dubbelliv. Han har ju Venus i Tvillingarna oaspekterad, i femte huset.
Han är ett GENI -jag är djupt beundrad av hans MORAL -men hans mordfantasier och explosiva ICKE-upplevande behöver KONSTRUKTIV hantering.
Autism är det isolerade ICKE-VETANDET INNAN BIG BANG. Men han har samtidigt ett oerhört Vattumannen/Uranus-påbrå, vilket ger honom extremt bra UPPFATTNINGSFÖRMÅGA och futuristiskt tänkande.
Jag "såg" efter jul för 1 ½ "när jag skapade" världen. ALLA KAN KÄNNA DETTA.
Jag brukade stoppa in rakblad i munnen när jag var typ 3 år, och ramla över speglar. Detta var mitt experimentella medvetande då -fast med ett outvecklat uttrycksförmåga. Barn FATTAR ALLT.
KAN INGEN TA OSS HÄRIFRÅN? Det bröjar SPÅRA UR!
Kommer med en hastig analyshistoria av stjärnecknens specifika fysiska drag snart.
Kan börja här så kan ni börja klura själva..
Väduren: Rödhårighet är vanligt, vassa ögonbryn som ett Y, smal spetsig näsa, markerad haka och fyrkantiga drag.
Första huset/ascendenten: ÄR alltså själva kroppen -men inte utan betingelser från helheten. Det är näsan, ansiktet, huvudet. Förknippat med "ärr"/födelsemärke.
Ska efter genomgrundande presentera en BILD av DEN KEMISKA HELHTEN -kroppsdelar, blod, osv.
Tänk på detta -i fråga om GENETIK.
T.ex. så fick jag "cancer" i nyckelbenet när jag var 13 -vilket symboliseras av min JupiterMånes djupa stress. Jupiter är expansion, osv.
Tycker det börjar bli vulgärt pinsamt att publicera mig själv hela tiden.
Såg på datornyheterna att hon, Natascha från Österrika hade gift sig med sin kidnappare -men hallå? Jag läste för några månader sen att han slängde sig framför ett tåg. Kommentarer?
Hur tror vi att det går för Makterna?
Det är så synd om min pappa. Han är precis samma människa som jag; men vill inte prata om sitt förflutna -jag har hela tiden sagt till honom att gå tillbaka den fru från Polen han var gift med i 3 veckor. Han sysslar hela min arbetstid med bluffade expertis angående SLUMPEN -vilket kan förklarar sin TRO genom (Pluto i nionde huset -styr hans Ascendent), och prostiutuerar hela sitt INRE LIV -som jag, som INTE FINNS ÖVERHUVUDTAGET -i den MYT-identitet som jag ser mig själv som.
Människor kan BLI vad de vill.
Hade en trippeldebatt med eskimon (mars i vågen) och khan (mars i väduren) angående om sex och mord var det högsta uttrycket av skapande eller ej. Gissa vad som hände?
Khan som gör anspråk på sitt smeknamns innehållande "signs" -"stigen", och tror att HAN är "helt unik" och samtidigt är STOLT halvkriminell, är barnslig.
Men varför känner jag igen dem GENOM de mentala uttrycken då? Alla är ju så lika.
Har börjat säga att folk är psykiskt sjuka -de är ju inte mitt ansvar egentlgen. Min mamma är roligast. Vet inte om har jag berättat; men hon försöker monopolisera estetiken och möblerar om hemma hos andra.
Ang. transfetter/snabbmat så märks intag väldigt abrupt, ju mer själsig/flytande man är. Men man kan ju bli imun mot allt. Är man vaken länge brukar det krasna till i hjärnan och gamla strukturer/kronologiska SPÅR som man "häftat" i tiden (och till människor/rörelser) -urkristallieras.
MIGRÄN = VAKEN MEDVETSLÖSHET
Ser ni vad det leder till? Med det kemiska, osv.
Hur hur får man migrän då?
På detta sätt lär vi oss att inte gå ner oss i neurokemiska misslyckanden; utan genom visdom höja oss över dem snabbt.
Jag vet vad dina "paranoida psykoser" är.
Jag har själv två gånger sett att tvskärmen bytt över till en färgstark text där det står att DETTA ÄR EN HYPNOS (i olika ord) -fast mer psykadeliskt. Och samtidigt bytt över till en kanal där Brad Pitt och Jessica Alba i närljus sa att "de spelar folks drömmar". (Det tycker jag i och för sig inte stämmer.)
Pratade med en underbar "Asperger"-kompis som tvingas zombifieras på Risperdal (samtidigt som jag gick in och ville låna en telefon på hemmet där jag tvingades till Risperdal -samma medicin som han fick.)
När jag var på Ulleråker upplevde jag fullständig TELEPATI -inte kaotisk, utan vänlig. Jag kollade då efter att jag hade legat och fantasierat fram en halvpsykadelisk "skapelseberättelse". Kunde ju inte sova så -sov dagen innan, och kände telepatisk kontakt med Robbie Williams. Internationella kvinnodagen. Förstod precis hur prinsessan Madeleine har det. Hon kan göra VAD HON VILL.
Alltså. Detta var dagen innan OCD-hemmet; när jag dessutom blev vansinnig över att jag insåg att Johan hade skapat detta som en AFFÄRSIDÈ -men det är ju något positivt. Men i alla fall -då såg jag Reinfeldt prata om skolväsendet -samtidigt som Tvn blev BLÅ och det stod typ "VILL DU HA MAKT, osv."
Kunde föresten se Madonna framför mig; falla ner i grådaskighet på träningscykeln; och det pinsamma slutet på känslokaoset. Jag drev om att hon var Schizofren, men alla tyckte att jag var gränspsykotisk. Läkaren på St Göran var LIVRÄDD för mig, och gav mig 4 benso -som jag då till min naivitet "litade på".
Det sa en läkare också, när jag sa att jag hade sett "ett ljus i 2 dagar" -det är gränspsykos. Samtidigt säger han jag kanske tycker det är bra att han är en som har läst mycket religion. Han överbevisar ju sig själv. Det är INTE SYND OM MIG.
Har hela tiden tänkt på hur MUSIK kan börja UPPENBARA den FRIA VILJAN (som kräver genombearbetade/penetrerade uppväxtbetingelser) -dvs. -över tidens gränser. Hittar inte orden tekniskt, men alla fattar ju vad jag menar. KOMMUNIKATION, kallas det.
Hur VRÄKER man USA?
Vet vi vad RYMD är? Universum?
Glömde säga att min kompis "aspergaren", som är GRAVT psykiskt misshandlad av sin familj (som har materiella upprepningskontrolltvång, osv.) -BLEV AV med sina RÖSTER och HALLUCINATIONER -när jag ringde honom igår. Alltså permanent, vad jag vet, allt brukar ju rullas upp igen. (Definera logiken bakom den globala filmindustrin?)
Vi pratar aldrig, alltså min kompis jag. Vi lever dubbelliv. Han har ju Venus i Tvillingarna oaspekterad, i femte huset.
Han är ett GENI -jag är djupt beundrad av hans MORAL -men hans mordfantasier och explosiva ICKE-upplevande behöver KONSTRUKTIV hantering.
Autism är det isolerade ICKE-VETANDET INNAN BIG BANG. Men han har samtidigt ett oerhört Vattumannen/Uranus-påbrå, vilket ger honom extremt bra UPPFATTNINGSFÖRMÅGA och futuristiskt tänkande.
Jag "såg" efter jul för 1 ½ "när jag skapade" världen. ALLA KAN KÄNNA DETTA.
Jag brukade stoppa in rakblad i munnen när jag var typ 3 år, och ramla över speglar. Detta var mitt experimentella medvetande då -fast med ett outvecklat uttrycksförmåga. Barn FATTAR ALLT.
KAN INGEN TA OSS HÄRIFRÅN? Det bröjar SPÅRA UR!
Kommer med en hastig analyshistoria av stjärnecknens specifika fysiska drag snart.
Kan börja här så kan ni börja klura själva..
Väduren: Rödhårighet är vanligt, vassa ögonbryn som ett Y, smal spetsig näsa, markerad haka och fyrkantiga drag.
Första huset/ascendenten: ÄR alltså själva kroppen -men inte utan betingelser från helheten. Det är näsan, ansiktet, huvudet. Förknippat med "ärr"/födelsemärke.
Ska efter genomgrundande presentera en BILD av DEN KEMISKA HELHTEN -kroppsdelar, blod, osv.
Tänk på detta -i fråga om GENETIK.
T.ex. så fick jag "cancer" i nyckelbenet när jag var 13 -vilket symboliseras av min JupiterMånes djupa stress. Jupiter är expansion, osv.
Tycker det börjar bli vulgärt pinsamt att publicera mig själv hela tiden.
Rubrik
JAG VET!!! Det är det som är det värsta. Jag vill skapa ett eget liv, utan förväntningar. Vet ni vad spontanitet är?
Jag håller på att elda upp mig själv -mitt EGOs våldsamma bisarra hybris. Vad FAN är det jag söker att BEVISA? Känner ingenting förutom RIKTIGA känslor i hjärtat annars, till mänskligheten -samtidigt som jag inte känner något. Jag känner närkontakt till de döda nu. Vad gör jag? De ska INTE ta min kropp.
Vad var det jag sa?
Jag är allt det här. Vad fan är det med mig. Min granne jobbar natt på expressen och mamma köper dagstidningarna varje dag. Det är en jävla porrtidning sa jag "-nej, jag rev ur de sidorna". . . . . . . . . . . .
Det är som att ligga i förlossningsalen och bli den identifierade jättebebisen. JAG DÖR. INGEN HJÄLPER TILL. Vad tror ni detta handlar om -er största vision om ER SJÄLVA! Er SJÄLVA. Vet ni skillnad mellan SJÄL och JAG? Jag gjorde. Jag väver in massa människor av ren tvångsmässighet i något stort jävla mysterium. Vad är det som är så
Är det någon som har Helgon? Jag förstörde mitt liv där med att sitta nonstop och spotta snedvridana "skämt" i anstiktet till folk. Kan sitta och observera allting bara för njutningens skull. Från början var det mer outgrundligt och galet dock. Kolla in tuppjuck.com -ni är så FAMILJÄRA att det är så bisarrt för er.
Det här är VÅRT SOLSYSTEM -det är paralleler. Cirkeln sluts aldrig -förutom PER AUTOMATIK.
Läs Soltecken -hon fick CANCER. Vad ÄR cancer? Vad är det jag ska berätta?
Jo, just det.. jag hade massa sexuella perversioner som typ 12-14 åring och brukade ringa in till sexnummer och spela vuxen; och alternerade bland mina två namn för att förstå min identitet, och inte bli påkommen av de jag misstänkte i samhället skulle ringa in. Jag försökte lista ut vad de hette osv, och satt ..herregud alltså.. och "bluffade" dem med barnsliga debatter, för att "överbevisa" deras patetiska intellekt och uppfinningsrikedom. Hörde många typ gynekologer från Karolinska som satt och gav förslag.. vilka jag bara observerade (DETTA är resurser/inte kroppen -vilket är samma "objektifiering") (har aldrig upplevt verklig LOJALITET i hela mitt liv -vet ni vad MASSAN är? Enhet och synkronicering; dvs. SJÄL (odödlighet). Jag har upplevt den i dess "efterlevade" form.. -helt inriktad på makt och omöjlig sexualitet enbart; "sanningen var förbrukad". Den där Vädurstjejen från Hallstavik satt hela tiden och "läste" mitt liv och sa att "Jimmy" (jag sa inget) var "HENNES" PLAN -vilket jag totalt förvirrades av, och försökte "skydda" från pinsamhet. Han addade mig på msn, så jag upplevde det som att NÅGON förstod HELT, vilket gav trygghet. Samtidigt var det JAG som hade oreflekterade skuldkänslor -energier UTIFRÅN.. detta är roligt. Mamma sa just "det stinker parfym (lillayster) -det var precis den MANIN som min moster hade; hon trodde att en Polis skulle "gifta" sig med henne, och hon skulle få massa pengar för "avslöjandet".. och gick runt i hela Skövde och köpte parfym.
(Har paranoida vanföreställningar om att "ni" tror att jag är ohygienisk.)
Det är non sorts besatthet. Tycker allt är OVÄRDIGT. Det måste vara nån besatthet som jag skapade när jag läste den där boken som jag nämnde. Men jag vet inte.
Min själsliga VISION är inte profilerad; utan obeskrivbar med ändå självklar. Hur ser NI på mänskligheten/ideal, osv? Tror ni att "passion" handlar om parrelationer UTAN DJUPA ömsesidiga förståelser? Existensiell passion handlar om att känna en NÄRVARO av LIVET -i djupa betydelser, och KOMPLEXA trådar.
Eller vad tycker ni?
Jag försöker vara sann mot mig själv. Satt besatt och ville byta namn till Natalia för längesen (som råkade vara namnsdagen den 28.e dec 06.)
Hörde ni inte vad jag sa? Jag är besatt av min egen identitet -och försökt vad jag är för mig själv. Prova att läsa Soltecken, analysera EVOLUTIONEN i familjärt betingad extremt subjektivt INRE utredda minnesbetydelser (då menar jag inte att jag "tänder" på mina föräldrar.. -men jag såg OMEDVETET människor som några sorts "sexobjekt" förut (dvs. var AVUNDSJUK) och förstod inte vad jag sökte.) AVSKYR alla anspråk på biologin. Ungefär som om det var det jag ville ÄGA. Jag äger ju redan min kropp. Jag ska inte hålla på och blåsa upp min automatiska desperata fåfänga till hybris hela tiden. Det är då man får kramp -när man tror att man "vet hur man blir bäst" eller "är gud". Gud är en ENHETLIG BANK för KOLLEKTIVET.
Mitt horoskop visar bara att jag "väljer" att GE FÖRSTÅELSEN (Vattumannen) genom egna personliga resurser (Oxen styrt av hus 2) -det var såhär jag analyserade mig förut, men fattade aldrig. Alla har vi samma MÅL -INDIVIDUALITET -som "innehåller" det man kallar för "kärlek".
DETTA ÄR DET NI VILL FÖRSTÅ. GÖR DÅ DET. Det handlar INTE om er lilla BEHOVSBUBBLA. Vilket är tydligt, inte sant?
Det här en en HYPNOS. Fattar ni ingenting. Har ni svårt att pendla mellan värdarna och se rollerna? Jag ligger på gränsen, men det är för att jag har svårt att förstå alla de FÖRVÄNTADE "kontrakten", och misstänker alla för att dissikerar TRON på mina tankar. Vi kan bara vara lugna. ALLA på psyken VET detta; de SER exakt vad andra TÄNKER om dem -vissa missförstår ju detta dock. Detta leder till GALENSKAP.
Jag har ett kronologiskt nästintill perfekt långtidsminne - Uranus (distans/framtid); oaspekterad (ohämmad/fri) i andra huset (ägodelar/resurser) -som styr fjärde huset (hemmet/självbilden)
Detta är det jag redan ÄR; och behöver VARA. Inte ha ett "behov" av/genom det vi redan SETT.
Har haft ett intellektuellt upprepningstvång angående allt detta. - I verkligheten handlar det om roller/teaterns arketypiseringar.
I SVERIGE finns det ingen SANN DICSIPLIN -vi är ju den minst religiösa landet i VÄRLDEN. Jag har alltid känt ett BEHOV av det "andliga ickepersonliga medvetenandet"; men blir rappellerande attackerad jämt.
mamma just nu (i tele) "-du har inte hört talas om att man kan bli så lablil" Vet inte vem hon pratar med.
Det är ju detta jag pratar om.
Jag vill ALDRIG mer SE detta. Då blir jag GALEN tillslut. Jag försöker bara förstå att jag är en älskande människa -för mitt eget självvärde skull.
Det är EXAKT det ni GÖR. Som jag redan sagt.
Skriver inte mer här nu. Allt är som det SKA VARA i stunden. Fattar ni inte det. Vem är jag? Var är jag nu? MIG SJÄLV. DIG SJÄLV. Bra. Dåså.
Vi har alla samma syfte med våra liv -UNIVERSUMS FULLKOMLIGHET.
Du har din MÅNE (behov) på mindre än en grad ifrån min Uranus saliaways -som jag lovade att analysera på din förfrågan; -här varsegod.
Ett "inre" hem INOM det kollektiva. Exakt det jag pratat om hela tiden; utan att ens analysera "mitt horoskop".
Förstår du vad jag säger? Du sitter och religioserar/ritualiserar ditt egolösa närvarotillstånd -de finns andra som gör det också.
Stenbocken är STRUKTUR sailaways. Ser du dina emotionella tomgångsmönster?
(Jag skrev mitt inlägg före detta.)
Min lillebror och jag förstod ömsesidigt samma "inre våldtäkt" igår, vilket ledde till att han blev OSYNLIG för mig -i närvaron. Förstår ni?
Gå in i livet för att inte dömma ner andra.. varje gång jag har känt att jag har hållt på att BLI något (cirkelns slut) -så hamnar jag i sjukvårdssituationer/drogsituationer. Det är VÅRA kroppar. Make sense?
Vi kan "göra"/skapa VAD VI VILL om vi vill det. Det finns andra verkligheter.
Vad är det politik handlar om? Jag menar.. VÅRAN INRE OSÄKERHETS FELSLUT endast.
Jag försöker genom "doften" FRAMFALLA en VISS "effekt" (min egen självföraktande djupa depression för ett år sen's minnen. . -det lalliga och uppspelta/tvångsrebelliska) -det går inte att "lura" universum så; det ÄR.
Att FULLFÖLJA CYKLICITETEN är alltså att "kontrontera" det TIDIGARE "anspråket", så som det är. Beter mig pinsammare än ni kan ana. Vet inte hur jag ska fly härifrån.
Min lillebror är alltså så hatisk, blockerad och livsrädd eftersom han assimilerar mitt närvarobudskap -utan att FÖRSTÅ SITT INDIVIDUELLA SYFTE; utan tror bara att jag "har rätt"..
Jag håller på att elda upp mig själv -mitt EGOs våldsamma bisarra hybris. Vad FAN är det jag söker att BEVISA? Känner ingenting förutom RIKTIGA känslor i hjärtat annars, till mänskligheten -samtidigt som jag inte känner något. Jag känner närkontakt till de döda nu. Vad gör jag? De ska INTE ta min kropp.
Vad var det jag sa?
Jag är allt det här. Vad fan är det med mig. Min granne jobbar natt på expressen och mamma köper dagstidningarna varje dag. Det är en jävla porrtidning sa jag "-nej, jag rev ur de sidorna". . . . . . . . . . . .
Det är som att ligga i förlossningsalen och bli den identifierade jättebebisen. JAG DÖR. INGEN HJÄLPER TILL. Vad tror ni detta handlar om -er största vision om ER SJÄLVA! Er SJÄLVA. Vet ni skillnad mellan SJÄL och JAG? Jag gjorde. Jag väver in massa människor av ren tvångsmässighet i något stort jävla mysterium. Vad är det som är så
Är det någon som har Helgon? Jag förstörde mitt liv där med att sitta nonstop och spotta snedvridana "skämt" i anstiktet till folk. Kan sitta och observera allting bara för njutningens skull. Från början var det mer outgrundligt och galet dock. Kolla in tuppjuck.com -ni är så FAMILJÄRA att det är så bisarrt för er.
Det här är VÅRT SOLSYSTEM -det är paralleler. Cirkeln sluts aldrig -förutom PER AUTOMATIK.
Läs Soltecken -hon fick CANCER. Vad ÄR cancer? Vad är det jag ska berätta?
Jo, just det.. jag hade massa sexuella perversioner som typ 12-14 åring och brukade ringa in till sexnummer och spela vuxen; och alternerade bland mina två namn för att förstå min identitet, och inte bli påkommen av de jag misstänkte i samhället skulle ringa in. Jag försökte lista ut vad de hette osv, och satt ..herregud alltså.. och "bluffade" dem med barnsliga debatter, för att "överbevisa" deras patetiska intellekt och uppfinningsrikedom. Hörde många typ gynekologer från Karolinska som satt och gav förslag.. vilka jag bara observerade (DETTA är resurser/inte kroppen -vilket är samma "objektifiering") (har aldrig upplevt verklig LOJALITET i hela mitt liv -vet ni vad MASSAN är? Enhet och synkronicering; dvs. SJÄL (odödlighet). Jag har upplevt den i dess "efterlevade" form.. -helt inriktad på makt och omöjlig sexualitet enbart; "sanningen var förbrukad". Den där Vädurstjejen från Hallstavik satt hela tiden och "läste" mitt liv och sa att "Jimmy" (jag sa inget) var "HENNES" PLAN -vilket jag totalt förvirrades av, och försökte "skydda" från pinsamhet. Han addade mig på msn, så jag upplevde det som att NÅGON förstod HELT, vilket gav trygghet. Samtidigt var det JAG som hade oreflekterade skuldkänslor -energier UTIFRÅN.. detta är roligt. Mamma sa just "det stinker parfym (lillayster) -det var precis den MANIN som min moster hade; hon trodde att en Polis skulle "gifta" sig med henne, och hon skulle få massa pengar för "avslöjandet".. och gick runt i hela Skövde och köpte parfym.
(Har paranoida vanföreställningar om att "ni" tror att jag är ohygienisk.)
Det är non sorts besatthet. Tycker allt är OVÄRDIGT. Det måste vara nån besatthet som jag skapade när jag läste den där boken som jag nämnde. Men jag vet inte.
Min själsliga VISION är inte profilerad; utan obeskrivbar med ändå självklar. Hur ser NI på mänskligheten/ideal, osv? Tror ni att "passion" handlar om parrelationer UTAN DJUPA ömsesidiga förståelser? Existensiell passion handlar om att känna en NÄRVARO av LIVET -i djupa betydelser, och KOMPLEXA trådar.
Eller vad tycker ni?
Jag försöker vara sann mot mig själv. Satt besatt och ville byta namn till Natalia för längesen (som råkade vara namnsdagen den 28.e dec 06.)
Hörde ni inte vad jag sa? Jag är besatt av min egen identitet -och försökt vad jag är för mig själv. Prova att läsa Soltecken, analysera EVOLUTIONEN i familjärt betingad extremt subjektivt INRE utredda minnesbetydelser (då menar jag inte att jag "tänder" på mina föräldrar.. -men jag såg OMEDVETET människor som några sorts "sexobjekt" förut (dvs. var AVUNDSJUK) och förstod inte vad jag sökte.) AVSKYR alla anspråk på biologin. Ungefär som om det var det jag ville ÄGA. Jag äger ju redan min kropp. Jag ska inte hålla på och blåsa upp min automatiska desperata fåfänga till hybris hela tiden. Det är då man får kramp -när man tror att man "vet hur man blir bäst" eller "är gud". Gud är en ENHETLIG BANK för KOLLEKTIVET.
Mitt horoskop visar bara att jag "väljer" att GE FÖRSTÅELSEN (Vattumannen) genom egna personliga resurser (Oxen styrt av hus 2) -det var såhär jag analyserade mig förut, men fattade aldrig. Alla har vi samma MÅL -INDIVIDUALITET -som "innehåller" det man kallar för "kärlek".
DETTA ÄR DET NI VILL FÖRSTÅ. GÖR DÅ DET. Det handlar INTE om er lilla BEHOVSBUBBLA. Vilket är tydligt, inte sant?
Det här en en HYPNOS. Fattar ni ingenting. Har ni svårt att pendla mellan värdarna och se rollerna? Jag ligger på gränsen, men det är för att jag har svårt att förstå alla de FÖRVÄNTADE "kontrakten", och misstänker alla för att dissikerar TRON på mina tankar. Vi kan bara vara lugna. ALLA på psyken VET detta; de SER exakt vad andra TÄNKER om dem -vissa missförstår ju detta dock. Detta leder till GALENSKAP.
Jag har ett kronologiskt nästintill perfekt långtidsminne - Uranus (distans/framtid); oaspekterad (ohämmad/fri) i andra huset (ägodelar/resurser) -som styr fjärde huset (hemmet/självbilden)
Detta är det jag redan ÄR; och behöver VARA. Inte ha ett "behov" av/genom det vi redan SETT.
Har haft ett intellektuellt upprepningstvång angående allt detta. - I verkligheten handlar det om roller/teaterns arketypiseringar.
I SVERIGE finns det ingen SANN DICSIPLIN -vi är ju den minst religiösa landet i VÄRLDEN. Jag har alltid känt ett BEHOV av det "andliga ickepersonliga medvetenandet"; men blir rappellerande attackerad jämt.
mamma just nu (i tele) "-du har inte hört talas om att man kan bli så lablil" Vet inte vem hon pratar med.
Det är ju detta jag pratar om.
Jag vill ALDRIG mer SE detta. Då blir jag GALEN tillslut. Jag försöker bara förstå att jag är en älskande människa -för mitt eget självvärde skull.
Det är EXAKT det ni GÖR. Som jag redan sagt.
Skriver inte mer här nu. Allt är som det SKA VARA i stunden. Fattar ni inte det. Vem är jag? Var är jag nu? MIG SJÄLV. DIG SJÄLV. Bra. Dåså.
Vi har alla samma syfte med våra liv -UNIVERSUMS FULLKOMLIGHET.
Du har din MÅNE (behov) på mindre än en grad ifrån min Uranus saliaways -som jag lovade att analysera på din förfrågan; -här varsegod.
Ett "inre" hem INOM det kollektiva. Exakt det jag pratat om hela tiden; utan att ens analysera "mitt horoskop".
Förstår du vad jag säger? Du sitter och religioserar/ritualiserar ditt egolösa närvarotillstånd -de finns andra som gör det också.
Stenbocken är STRUKTUR sailaways. Ser du dina emotionella tomgångsmönster?
(Jag skrev mitt inlägg före detta.)
Min lillebror och jag förstod ömsesidigt samma "inre våldtäkt" igår, vilket ledde till att han blev OSYNLIG för mig -i närvaron. Förstår ni?
Gå in i livet för att inte dömma ner andra.. varje gång jag har känt att jag har hållt på att BLI något (cirkelns slut) -så hamnar jag i sjukvårdssituationer/drogsituationer. Det är VÅRA kroppar. Make sense?
Vi kan "göra"/skapa VAD VI VILL om vi vill det. Det finns andra verkligheter.
Vad är det politik handlar om? Jag menar.. VÅRAN INRE OSÄKERHETS FELSLUT endast.
Jag försöker genom "doften" FRAMFALLA en VISS "effekt" (min egen självföraktande djupa depression för ett år sen's minnen. . -det lalliga och uppspelta/tvångsrebelliska) -det går inte att "lura" universum så; det ÄR.
Att FULLFÖLJA CYKLICITETEN är alltså att "kontrontera" det TIDIGARE "anspråket", så som det är. Beter mig pinsammare än ni kan ana. Vet inte hur jag ska fly härifrån.
Min lillebror är alltså så hatisk, blockerad och livsrädd eftersom han assimilerar mitt närvarobudskap -utan att FÖRSTÅ SITT INDIVIDUELLA SYFTE; utan tror bara att jag "har rätt"..
hygtrfed
Studera EVOLUTIONEN BARNDOMMEN OCH LITTERATUR så UPPENBARAR SIG VÅLDTÄKTEN .. var inte sådana effektsökande iglos
-----BYE BYE BYE BYE BYE BYE BYE--------
Definera EFTERLYST? ("BARNPORR" -Åh, vad spännande......)
När man ser sanningen är spermierna omkring än silvriga. SÅDÄR JA!
-----BYE BYE BYE BYE BYE BYE BYE--------
Definera EFTERLYST? ("BARNPORR" -Åh, vad spännande......)
När man ser sanningen är spermierna omkring än silvriga. SÅDÄR JA!
YES I SEE YOU - TRUTH IS THE HOLE IN ONE -can you do it in a hurry?
Studera EVOLUTIONEN BARNDOMMEN OCH LITTERATUR så UPPENBARAR SIG VÅLDTÄKTEN .. var inte sådana effektsökande iglos
-----BYE BYE BYE BYE BYE BYE BYE--------
Definera EFTERLYST? ("BARNPORR" -Åh, vad spännande......)
När man ser sanningen är spermierna omkring än silvriga. SÅDÄR JA!
xdtfyguhijko
skytt4, adda mig på msn (kolla filosofiforum)
Du har HYBRIS. Jävla tönt.
Ni vet inte vad REGLER är -de skapar man själv. Förstås.
Mini Anden och jag lever parallela liv.
Man kan BYTA SOLSYSTEM om man vill. FATTAR NI INGENTING???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
Tänkte på de inlägg som utraderas. Av sig själv när jag skriver t o m. Är LIVRÄDD för att förlora utrycksförmågan (neuroleptika)
Hur gör vi? VAD GÖR VI IDAG HALLÅ?
NI ÄR OVÄRDIGA - NI VET INTE VAD KÄRLEK ÄR
DÄRFÖR "samlar" NI PÅ "kärleken" VILKET FÖRDRIVER, FÖRSTÖR BARNS SJÄLAR.
DJUPT DJUPT DJUPT DJUPT
HJÄLP LÅNGVÅRDEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! DE VILL DÖ!
Lizard analys av Carola säger en hel del om hur vi ser på saker här i VÄRLDENS FULSNYGGASTE LAND.
TA MED ER DE NI VILL SE OCH HA TREVLIGT MED....... De är så de jobbar.
Definera det periodiska systemet, definera blod, definera ärlighet -vad är du UTE efter--
LÄK ERA SÅR PÅ EN DAG (om ni bara bryr er om er "familj") Så...................................
Läs Elles (PERFEKTA horoskop) för Skorpionen (sjukvården)
Men skär lite till bära. Vet ni vad den VETANDE glömskan är?
Och skillnanden mellan att BRY sig och att BEHÖVA PRAKTISKIK HJÄLP? Och riktiga kompisar? EGO och SJÄL? EGO ÄR SNUSKIGT.
Känns som alla klänger på mig. Forum mina syskon (alltså när jag tittar ut i evigheten tillsammans och drar i gardinerna, avd: SIGNS!
Gårdagens formula: Biologi + dödsrädsla + fetischistiskt behov knytet till familjebetingade MINNEN ("behov" - MAT!) Prova att inte äta och dricka så ska ni se hur ENKELT det går. "ANNONSERING" (typ aftonbladet) UTAN en TYDLIG MAKTMEDVETENHET är
LÄS FILOSOFIFORUM / ASTRO / BÖCKER / TESTA MAT, DROGER (beroenden) / MATERIAL / IDOLISERING (TYP MUSIK OCH SÅNT)
SPRING DIT NI VILL - NI TAR INTE ANSVAR FÖR ER MORAL
Läs Åsa Nilssones "Magiska Ögonbick" (är hon saturnus-våg?) Det kryper i mig.
Jag kan inte kommunicera med Vågar. De är BLINDA. Vädurar står jag inte ut med om de tar SYNKRONICERING PERSONLIGT.
Har ni ens pratat med människor på allvar? Rest runt?
Universums oförusägbarhet inte "drömmar" (äckel) -INRE ÖNSKING -RENT. Sanningen är SYNEN (hallå, fatta!)
VRÄK USA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Är LIVRÄDD för att folks ska "tänka ut hjälpmedel" till mig; det slutar i katastrofet. VULGÄRT.
NI ÄR OVÄRDIGA - NI VET INTE VAD KÄRLEK ÄR
DÄRFÖR "samlar" NI PÅ "kärleken" VILKET FÖRDRIVER, FÖRSTÖR BARNS SJÄLAR.
DJUPT DJUPT DJUPT DJUPT
HJÄLP LÅNGVÅRDEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! DE VILL DÖ!
Lizard analys av Carola säger en hel del om hur vi ser på saker här i VÄRLDENS FULSNYGGASTE LAND.
TA MED ER DE NI VILL SE OCH HA TREVLIGT MED....... De är så de jobbar.
Tänkte på de inlägg som utraderas. Av sig själv när jag skriver t o m. Är LIVRÄDD för att förlora utrycksförmågan (neuroleptika)
Hur gör vi? VAD GÖR VI IDAG HALLÅ?
Hur gör man GULD då?
Hej jag är psykotisk... lalalalalallallalalalalalalallalal
Hej Teddi med rosa hår (var ÄR du....hohohohoh?)
Ett experiment jag provade
http://transcendens.blogg.se/allmnt.html
Någonstans
Jag hatar kramar, det känns som en djup blockering av min livsväg (något alla försökt projicera på mig -hur skulle någon kunna veta vad jag behöver -detta var KNAPPAST det, samtidigt som jag just lägger upp en perfekt hinderbana för mig själv) -eller, jag kan uppskatta vad som helst i rätt så facinerande läger. Jag skrev ju just vad jag menade med. Hur vet du att jag inte upplever närhet? Jag är knappast orolig för andras omdömmen i realitet -jag har bara gjort ett inre försäkringskontrakt. DET är min fåfänga och paranoia. Alla löjlig mystik omkring mig.
Varför frågar ni inte varandra hur detta upplevs? Ni kanske riskerar att förstöra något otroligt djupt i andra. Jag pratade med några prostituerade tjejer på psyket, det gav MIG starka förnimmelser om mig själv och min livsväg.
Skulle jag vilja att NÅGON "satte sig in i" min situation. Tror ni inte att jag är klok?
Varför tror ni barnen i Afrika svälter? Svar: för att ni tycker synd om dem! Prova själva det VERKLIGA rollspelet -och avsluta med den slutgiltiga bedömningen. Ni ser INTE varandra som jämlikar, ett öppet system där ärligheten är idealet. Ni jagar er själva.
Med den objektiva passionen menar jag det vi kan kalla för odödlighet.
Jag har vissa personliga problem med bemästrandet av min existensiella panikångest.
Hur många ggr ska jag säga detta! GUD är en LÖGNDETEKTOR. Kroppen är vår "sexualitet" och potential till odödligheten. VI är MÄNSKLIGHETEN. Ni behöver INTE smörgåsar och mjölk. Ni vet kanske att människor i andra delar av "världen".
DET ÄR INGET FEL PÅ MIG -inte er heller. Skogsälvan -du har inte begrundat ämnet tillräckligt. Faktiskt så tänkte jag på detta nyligen, i sitt djupaste botten. Jag orkar inte ens. Jag gör inte det. Jag måste gå djupare ner i mitt sanna SYFTE här för att GENOM min djupaste vision om livet. Detta är MINA VAL jag ställer upp. Jag minns hur jag skrev Soltecken, jag menar allvar.
Du har aldrig FULLFÖLJT cykeln Avantgardet. Du undviker slutet av dig själv -det blir för "snurrigt" med alla metafysiska involveringar du samlat på dig -återvändsgränden. Förstår du inte vad detta leder till?
Mamma kommer springande med nötter till mig, och går efter mig hela tiden. Det är som en jävla porrfilm. Jag vill vara själv så jag kan känna djupet i mitt hjärta och närvaron från mystiken -i värsta fall, för att erbjuda mig själv livets värden
Jag har ju SÅ svårt att utveckla mitt inre. Jag är alldelles för
Jag har haft en mycket djup romantisk fantasi i hela mitt liv om hela mänskligheten. Jag har begrundat kändisar med liknande planetkonstellationer som jag konstant som 17åring, för att förstå och utvärder dessas inre trauman -som jämförande kompasser. Jag mådde riktigt dåligt, eftersom jag gjorde en lång plan. Hör ni här hur språket depraveras ..mitt intellekt känns förstört.
Jag hade en tumör i nyckelbenet som bytte form genom min egen vilja. Jag har sagt detta. Jag samlar på mig alla DUNKLA "hjälpinsatser" till min stora fasa, och trycker undan min vägledande kritik. Folk är rädda för mig.
Jag har en stor fobi för småbarn. Jag vet inte vad ni tror alltså.
Vad symboliserar Sverige utifrån?
Vad har jag då fått allt ifrån? Jag har ju hittat på allt själv.
Detta är inget nytt. Jag kände mig som fullvuxen, jag är här igen
Ska kanske prata om Vattumannes innebörd av sexualitet på ett djupare plan snart.
Jag försöker "kontrollera" er här, ser ni det? -det är ett djupt självbedrägeri. Det är inte samma sak som jag tvivlar. Jag är helt otvivelaktig.
JAG VILL DÖ. Det har jag gjort i hela mitt liv. Rör mig inte för helvete. Den var en sån fruktansvärd inre kränkning att penetreras utan att få VET DET BAKOMLIGGANDE MOTIVET. Jag får inte se mig själv.
Jag tar totalt tappat allt förtroende för läkarvetenskapen. Tror ni inte jag vet vad jag gör? Shit.
Jag vet hur den RENA initieringen till vuxenlivet ser ut. Jag har oerhört djupa behov av existensiell konst och regenerering. Allt förutom krig och mord. Jag hatar alla fejkade uttryck av passion. Jag vill se min estetiska avbild -ville inte alla det. Jag älskar alla avvikande kreativa sexuella anspråk i sin råa form. Det känns inte värdigt att kalla det vid dess energi. Jag försöker skapa ett luftigare klimat.
Jag tror jag har föreställt mig allt som går att förstå i mina helt upphöjda konstnärliga uttryck som jag inte lägger märke till i min närvaro.
Jag sitter ju bara och roar mig vanligen. Jag har velat döda min familj i hela mitt liv. Jag skulle kunna göra det oberört. Men det gör jag inte. Jag planerade att ringa Kristi Brud och berätta om min mamma igår eller när det var. Jag har bara en enda stor idé -det är det fantastiska i allt det här. Men jag är så förenderlig.
Jag har vid två tillfällen i min barndom, 6 år kankse, skadat mig djupt när jag skulle hoppa över staket så att min mamma fick torka blod.
Min mamma har tagit eller kollat på min brors kuk en gång för 1 ½ år sen. Hon älskar sin syster, hon förstår inte. Det enda hon höjer upp är överklassen, och vad DE säger till SINA barn -hon ser mig som sin skapelse.
Skulle vilja få mitt astroförflutna arkiv utrett, jag vet inte vad jag ser. Min farmor föddes samma dag som Titanic åkte sin jungfrufärd, 12 arpil 1912. Farfar har också ett vackert horoskop. Pappa hade en underbar familj -han är livrädd för sina föräldrar, och detta har
Farmor mindes massa saker innan hon skrev ett brev mitt i natten och gick ut för några år sen, sendessss bor hon på världens äckligaste demenssjukhus och blir en flummare av medicinen. Samma snygga STIL alltså.
12 april fyllde även min
Hela mammas och pappas relation bygger på ett självförsvarande krig.
Hon vågar inte förstå det. Mamma säger att jag är pervers som gillar Fanny och Alexander. .. . . . . .
Berättade jag? Jag hade en paranoid marddrömstillvaro som 5åring där jag drömde att mormor hade en kuk, och att mina riktiga föräldrar förbytta, kidnappade till yttre rymden, eller något. Minns exakt när jag gick på ett café och åt baguette med mamma en sommareftermiddag, där en en blond tvkändis blev skjuten senare på kvällen. Men det kanske inte var samma dag.. minns i alla fall hur jag frågar exakt vilken dag farmor är född för att utvärdera misstankarna..
Jag har brytit upp låsta dörrar med min vilja. De förnekade de på psyket för att jag skulle "glömma".. men det är helt okej. Skapat egna sidor på tvn med pulserande texter "hypnos" och "vill du få makt" -innan jag åkte till psyket, tyvärr. Det får inte ske igen. All min kreativitet vilar i denna dualism.
12 april 13 år innan mamma föddes, föddes den första av det första tvillingparet -samma dag som mammas syster hittade sin bror dränkt i badkaret efter att hans fru hade varit otrogen med sin chef i ca 20 år. Konstigt att hon inte vill ha kontakt med henne. Konstigt, verkligen.
Mamma har världens största hybris. Vet du vad hon kan säga "-Titta, det står att man väljer sina tankar.." Förföljer mig varje dag med detta.
Sanningen är att vi alla är rymdvarlser. Inse det. Det är Kärlek.
Återkommer när jag har tid för detta.
Okej. Jag kan erkänna urpsrunget till min facination med kniven i hjärtat. Jag såg Döda Poeters sällskap i sjuan på biografen på min gata. De ville interjuva mamma första dagen vi flyttade hit, ang. våldtäkterna på orten. Hade ett inre raseri mot att människor sa att de "älskade" materiella objekt extremt intensivt under denna tiden.
Fattar nin inte att det blonderade tjejer med Buffaloskors högsta önskan att bli bekräftade?
Jag tog bussen till norrtälje och gick och tackade två nvandrarkillar för deras rena bris.. de är genuina, lojala. Vi associerade lite kring namn och objektifierign. Linda centrerar nära i tiden. Jag VET att Linda Rosing är ett dolt geni.
Kan berätta lite om det mamma säger om min systers kompisar sen.
En gång när mamma och hennes syster cyklade förbi en kyrka ställde sig håret rakt upp på hennes syster. Som yngre. Mamma bryr sig bara om en "ära" -om två guldmedaljer som någon släkting hade fått för ditt jordbruk och framavlande. Som Ann -hade smält ner för att få typ tio tusen..
Ville desterat ha hennes vindsvåning i Skövde. FANAAAASDB
Jag frågade alla hela tiden -men min morbror som är BÄSTIS med bert karlsson vill bara ha pengarna och resorna och vad fan vet jag.
Okej. Jag kan erkänna urpsrunget till min facination med kniven i hjärtat. Jag såg Döda Poeters sällskap i sjuan på biografen på min gata. De ville interjuva mamma första dagen vi flyttade hit, ang. våldtäkterna på orten. Hade ett inre raseri mot att människor sa att de "älskade" materiella objekt extremt intensivt under denna tiden.
Fattar nin inte att det blonderade tjejer med Buffaloskors högsta önskan att bli bekräftade?
Jag tog bussen till norrtälje och gick och tackade två nvandrarkillar för deras rena bris.. de är genuina, lojala. Vi associerade lite kring namn och objektifierign. Linda centrerar nära i tiden. Jag VET att Linda Rosing är ett dolt geni.
Kan berätta lite om det mamma säger om min systers kompisar sen.
En gång när mamma och hennes syster cyklade förbi en kyrka ställde sig håret rakt upp på hennes syster. Som yngre. Mamma bryr sig bara om en "ära" -om två guldmedaljer som någon släkting hade fått för ditt jordbruk och framavlande. Som Ann -hade smält ner för att få typ tio tusen..
Ville desterat ha hennes vindsvåning i Skövde. FANAAAASDB
Jag frågade alla hela tiden -men min morbror som är BÄSTIS med bert karlsson vill bara ha pengarna och resorna och vad fan vet jag.
Mamma påstår även att hon är syssling med Anders Björk. Vetefan. Haha
Vilka tror ni att ni är.. vad i helvete är detta?
Har velat skicka Sten Sture Skaldemans geniala formula till Göran Persson, flera gånger, men får aldrig något gjort.
Skrev fel.
Sen: Det är så ovärdigt. En kurator från skolan gav mig boken "pojken som kallades för det" -vafan är det för något?
Hade redan läst den innan eftersom min mammas vänninna -kleptomanen, älskar att skuldbelägga andra. Grät för att jag kände mig så jävla oälskad pga. allt familjärt i boken.
En tjej som jag träffade på psyket hånades av personalen på psyket för att hon sa "jag är gud" när hon efter ca 45 minuters skrik i bältesäng med handukar, osv.
"-det är som med trippar"
Vet ni vad hon gjorde? Gick ut i korridoren, där det är omöjligt att gå ut.
Varför inte vara öppna med era mystiska kraftreurser i så fall?
Det roliga är ju att samma skötare hade den som favoritbok på facebook. Jättekul.
Känner mig inte värdig. Det finns ingenting.
Jag medger att jag gick i riktigt dunkla evolutionsteorier och försökte medvetet konfrontera egen våldtäkt inom mig själv. Läste den där boken varje dag, herregud. Minns lite. Satt inne en vecka i april i mitt rum -tror jag fick en hjärtattack på allvar, och grät till min jävla cd-walkmans Ted Gärdestad-album, och försökte varje minut avidentifiera mig med min barndomsnatur, och analyserde kroniskt Sol/Måne-kontexten. Hade transmutationsritualer dagligen för att minnas min barnsoms sanna identitet. Döljde detta extremt bra under några år där.
Kan inte relatera till mig själv. Jag vill inte. Jag vill se något större. Någon slags ren luft.
Fick sedan ett erbjudande om att bo i Örbyhus maj 06, hos en underbar tysk barnmorska hade äntligen räknat ut formulan för att skapa ett nytt jag ..men jag mådde så fruktansvärt dåligt över min inre brist på identitet, att jag försökte framställa mig som nån sorts smart. En tjej som kom dit såg ut som om hon hatade mig. Försökte hela tiden känna min Skropionidentitet -ascendent, försöker förstå.
Socialstödjaren eller vad det heter sa att tjejens pappa och hon hade det jobbigt, samt att hon mådde dåligt eftersom det var något med en katt. Jaha? Jag kände mig så ovärdig eftersom jag aldrig haft "riktigt svåra problem".. som hon verkade ha. Det jag skulle säga var: Mådde illa på vägen hem, djupt, och kräktes det första jag gjorde -genomgick samma känsla av total historisk våldtäkt. Första gången jag kräktes på många år.
Mina cykler av ångest försvann när jag slutade med den mat jag nämnt. Jag är livrädd för att ni ignoerar mig i detta ärende. Samtidigt känner jag en genans.
Fan. Jag förstod aldrig mig själv -hade mycket djupare teorier kring diagnocistik, t.ex. då.
Det är något som är fel med tiden, om man vill uttala sig så hårt.
En väldigt vacker kvinna jag träffade på psyket låg i en dvala i soffan i trasiga gamla kläder. I totalt chocktillstånd -hon såg ut som Jesus. Jag menar allvar.
Vet inte varför just hon inte fick medicin. Hennes mamma som hon bodde tillsammans med i Djursholm, köpte speciella näringdrycker. De tyckte väl att hon sov djupt i alla fall. Hon satt och klämde min hand stenhårt och sa "-du måste förstå"
"-det var alltså inte jag som mördade.."
Hon yttrade en till mening under dagen "-vi måste stanna tiden.."
Hon gick in till mitt rum och la sig i min säng och tittade sig i spegeln i mitt rum. Det var då skötarna gick och pratade om sina trippar.
De är idioter. När jag frågade om jag kunde få sallad utan majs tror jag, så sa hon till den andra "-vet du vad -- sa, ta bort majsen" typ som om jag skulle varit hysterisk..
Det var så obehagligt med den där ryska kvinnan som tvingade sig på mig, även fast det inte var så farligt, men hon gjorde intrång i min sexualitet. Hennes grannar i Sollentuna försökte rökförgifta henne och hon hade gått ut på balkongen med en tändare och en pappersbit.. och grannarna hade sagt att hon försökt tända på balkogen. Vem skulle göra något sådan? Och är inte detta ett orsakssammanhang? Som allting.
-hon fick en advokat som "ruskade på huvudet". Jag vet att hon hade rätt, jag hörde ju hela storyn. Träffade en kvinna som vaknat upp från sin egen död också, fruktansvärda saker. Hon blev paranoid sen av medicinen. Ärliga människor.
Hon höll tydligen på att bli bortgift. Herregud.
Hon sa att hon hade ormar i magen. Det hade jag tydligen också sagt -och pratat om pluto i hus. Säger jag igen. Ska ta en titt på dagen.
Gick i en privatskola i Djursholm som liten. Ganska intressant. Läraren och rektorn där är inte ärlig mot sig själv. Var utmålad som en idiot -fick inte mat och jag inte hade gjort klart läxan, och bröt ihop en gång efter att jag varit isolerad i klassrummet flera timmar.
Detta gör ingenting. Såhär ser det ut i många andra länder.. mamma fortsätter beundra henne och fortsätter säga att "-hon var klok, hon sa att du skulle lyssna på din mamma". Mamma har hela mina tonår häcklat mig och köpt "glassiga" kläder till mig som ser förgävliga ut. Äsch. Kan inte ni också börja prata lite.. jag ser ju att det har hänt något.
Vad fan håller ni på med?
Har haft en extremt intensivt sorgligt åsiskt-förhållande med en kille som är ett år yngre än mig, som blivit stämplad för autism av sina föräldrar. Underbar autentisk människa -han har skuldbelagt mig i evigheter för att jag inte vill gå med i hans lite larvigt uttrycka förslag som "anti-psykiatri".
Hans familjehelvete är ännu värre.
Tycker detta är frukstansvärt hur vi beter oss. En kvinna från Lives ord -polis, blev nedrogad av en stab när hon väckte hemligheten, om att kvinnan var en hora.
"-Är hon full eller..?" sa hon. Extremt manipulativ -eller vad vet jag.
Hon frågade mig om jag hade läst ondskan av Jan Guillou, "jag har svårt att läsa härinne sa jag", "-den finns som lättläst också. Jävligt bra bok." Kände en närvaro till mitt eget mogna kvinnliga väsen, genom en stunds jordnära sympati till den prostituerade kvinnnan, den andra, som sov på andra sidan brevid.
Fick ett sånt där födelseplastarmband på mig -frågade henne vad som hade hänt. "-De väckte mig". Sant. Jag känner för henne. Men allt annat är absurt. Jag spelade bara en pjäs. Alltså. Upptäckte vid nyår, när de drogade ner mig -Sveriges myt -kungahuset. Det blonda. Såg livet i en Schackspels-monolog. Hade en blogg som hette Schack Matt en kort period som 17 förut -när kungen inte kan.. vad det nu är. Skämdes så mycket för mina studier.
"-Jag skulle bara göra min läxa", sa den andra. Amfetamin. Hon fick ingen medicin, hon sa uttryckligen som jag -att hon var rädd om sin hjärna.
Jag har fått en hjärnmutering sen dess. Ser all fysik som ful, kvalmig. Har haft en inre dunkel oro, över fördjupning i gudsväsendet -den här neuropsykiatriska undersökningen.
Fattar ni inte att vi kan gå och hämta Nobellpriset när vi så vill. Det är naturligt.
Gå in på http://www.rimboslusk.net/ ,, och kolla upp Ekebyholmsamligen, för vidare studier -allt verkar sjukt.
Jag kommer inte komma ihåg -och ni tar bort detta. Jag är livrädd för att jag inte kan lita på er. Ursäkta.
Varför frågar ni inte varandra hur detta upplevs? Ni kanske riskerar att förstöra något otroligt djupt i andra. Jag pratade med några prostituerade tjejer på psyket, det gav MIG starka förnimmelser om mig själv och min livsväg.
Skulle jag vilja att NÅGON "satte sig in i" min situation. Tror ni inte att jag är klok?
Varför tror ni barnen i Afrika svälter? Svar: för att ni tycker synd om dem! Prova själva det VERKLIGA rollspelet -och avsluta med den slutgiltiga bedömningen. Ni ser INTE varandra som jämlikar, ett öppet system där ärligheten är idealet. Ni jagar er själva.
Med den objektiva passionen menar jag det vi kan kalla för odödlighet.
Jag har vissa personliga problem med bemästrandet av min existensiella panikångest.
Hur många ggr ska jag säga detta! GUD är en LÖGNDETEKTOR. Kroppen är vår "sexualitet" och potential till odödligheten. VI är MÄNSKLIGHETEN. Ni behöver INTE smörgåsar och mjölk. Ni vet kanske att människor i andra delar av "världen".
DET ÄR INGET FEL PÅ MIG -inte er heller. Skogsälvan -du har inte begrundat ämnet tillräckligt. Faktiskt så tänkte jag på detta nyligen, i sitt djupaste botten. Jag orkar inte ens. Jag gör inte det. Jag måste gå djupare ner i mitt sanna SYFTE här för att GENOM min djupaste vision om livet. Detta är MINA VAL jag ställer upp. Jag minns hur jag skrev Soltecken, jag menar allvar.
Du har aldrig FULLFÖLJT cykeln Avantgardet. Du undviker slutet av dig själv -det blir för "snurrigt" med alla metafysiska involveringar du samlat på dig -återvändsgränden. Förstår du inte vad detta leder till?
Mamma kommer springande med nötter till mig, och går efter mig hela tiden. Det är som en jävla porrfilm. Jag vill vara själv så jag kan känna djupet i mitt hjärta och närvaron från mystiken -i värsta fall, för att erbjuda mig själv livets värden
Jag har ju SÅ svårt att utveckla mitt inre. Jag är alldelles för
Jag har haft en mycket djup romantisk fantasi i hela mitt liv om hela mänskligheten. Jag har begrundat kändisar med liknande planetkonstellationer som jag konstant som 17åring, för att förstå och utvärder dessas inre trauman -som jämförande kompasser. Jag mådde riktigt dåligt, eftersom jag gjorde en lång plan. Hör ni här hur språket depraveras ..mitt intellekt känns förstört.
Jag hade en tumör i nyckelbenet som bytte form genom min egen vilja. Jag har sagt detta. Jag samlar på mig alla DUNKLA "hjälpinsatser" till min stora fasa, och trycker undan min vägledande kritik. Folk är rädda för mig.
Jag har en stor fobi för småbarn. Jag vet inte vad ni tror alltså.
Vad symboliserar Sverige utifrån?
Vad har jag då fått allt ifrån? Jag har ju hittat på allt själv.
Detta är inget nytt. Jag kände mig som fullvuxen, jag är här igen
Ska kanske prata om Vattumannes innebörd av sexualitet på ett djupare plan snart.
Jag försöker "kontrollera" er här, ser ni det? -det är ett djupt självbedrägeri. Det är inte samma sak som jag tvivlar. Jag är helt otvivelaktig.
JAG VILL DÖ. Det har jag gjort i hela mitt liv. Rör mig inte för helvete. Den var en sån fruktansvärd inre kränkning att penetreras utan att få VET DET BAKOMLIGGANDE MOTIVET. Jag får inte se mig själv.
Jag tar totalt tappat allt förtroende för läkarvetenskapen. Tror ni inte jag vet vad jag gör? Shit.
Jag vet hur den RENA initieringen till vuxenlivet ser ut. Jag har oerhört djupa behov av existensiell konst och regenerering. Allt förutom krig och mord. Jag hatar alla fejkade uttryck av passion. Jag vill se min estetiska avbild -ville inte alla det. Jag älskar alla avvikande kreativa sexuella anspråk i sin råa form. Det känns inte värdigt att kalla det vid dess energi. Jag försöker skapa ett luftigare klimat.
Jag tror jag har föreställt mig allt som går att förstå i mina helt upphöjda konstnärliga uttryck som jag inte lägger märke till i min närvaro.
Jag sitter ju bara och roar mig vanligen. Jag har velat döda min familj i hela mitt liv. Jag skulle kunna göra det oberört. Men det gör jag inte. Jag planerade att ringa Kristi Brud och berätta om min mamma igår eller när det var. Jag har bara en enda stor idé -det är det fantastiska i allt det här. Men jag är så förenderlig.
Jag har vid två tillfällen i min barndom, 6 år kankse, skadat mig djupt när jag skulle hoppa över staket så att min mamma fick torka blod.
Min mamma har tagit eller kollat på min brors kuk en gång för 1 ½ år sen. Hon älskar sin syster, hon förstår inte. Det enda hon höjer upp är överklassen, och vad DE säger till SINA barn -hon ser mig som sin skapelse.
Skulle vilja få mitt astroförflutna arkiv utrett, jag vet inte vad jag ser. Min farmor föddes samma dag som Titanic åkte sin jungfrufärd, 12 arpil 1912. Farfar har också ett vackert horoskop. Pappa hade en underbar familj -han är livrädd för sina föräldrar, och detta har
Farmor mindes massa saker innan hon skrev ett brev mitt i natten och gick ut för några år sen, sendessss bor hon på världens äckligaste demenssjukhus och blir en flummare av medicinen. Samma snygga STIL alltså.
12 april fyllde även min
Hela mammas och pappas relation bygger på ett självförsvarande krig.
Hon vågar inte förstå det. Mamma säger att jag är pervers som gillar Fanny och Alexander. .. . . . . .
Berättade jag? Jag hade en paranoid marddrömstillvaro som 5åring där jag drömde att mormor hade en kuk, och att mina riktiga föräldrar förbytta, kidnappade till yttre rymden, eller något. Minns exakt när jag gick på ett café och åt baguette med mamma en sommareftermiddag, där en en blond tvkändis blev skjuten senare på kvällen. Men det kanske inte var samma dag.. minns i alla fall hur jag frågar exakt vilken dag farmor är född för att utvärdera misstankarna..
Jag har brytit upp låsta dörrar med min vilja. De förnekade de på psyket för att jag skulle "glömma".. men det är helt okej. Skapat egna sidor på tvn med pulserande texter "hypnos" och "vill du få makt" -innan jag åkte till psyket, tyvärr. Det får inte ske igen. All min kreativitet vilar i denna dualism.
12 april 13 år innan mamma föddes, föddes den första av det första tvillingparet -samma dag som mammas syster hittade sin bror dränkt i badkaret efter att hans fru hade varit otrogen med sin chef i ca 20 år. Konstigt att hon inte vill ha kontakt med henne. Konstigt, verkligen.
Mamma har världens största hybris. Vet du vad hon kan säga "-Titta, det står att man väljer sina tankar.." Förföljer mig varje dag med detta.
Sanningen är att vi alla är rymdvarlser. Inse det. Det är Kärlek.
Återkommer när jag har tid för detta.
Okej. Jag kan erkänna urpsrunget till min facination med kniven i hjärtat. Jag såg Döda Poeters sällskap i sjuan på biografen på min gata. De ville interjuva mamma första dagen vi flyttade hit, ang. våldtäkterna på orten. Hade ett inre raseri mot att människor sa att de "älskade" materiella objekt extremt intensivt under denna tiden.
Fattar nin inte att det blonderade tjejer med Buffaloskors högsta önskan att bli bekräftade?
Jag tog bussen till norrtälje och gick och tackade två nvandrarkillar för deras rena bris.. de är genuina, lojala. Vi associerade lite kring namn och objektifierign. Linda centrerar nära i tiden. Jag VET att Linda Rosing är ett dolt geni.
Kan berätta lite om det mamma säger om min systers kompisar sen.
En gång när mamma och hennes syster cyklade förbi en kyrka ställde sig håret rakt upp på hennes syster. Som yngre. Mamma bryr sig bara om en "ära" -om två guldmedaljer som någon släkting hade fått för ditt jordbruk och framavlande. Som Ann -hade smält ner för att få typ tio tusen..
Ville desterat ha hennes vindsvåning i Skövde. FANAAAASDB
Jag frågade alla hela tiden -men min morbror som är BÄSTIS med bert karlsson vill bara ha pengarna och resorna och vad fan vet jag.
Okej. Jag kan erkänna urpsrunget till min facination med kniven i hjärtat. Jag såg Döda Poeters sällskap i sjuan på biografen på min gata. De ville interjuva mamma första dagen vi flyttade hit, ang. våldtäkterna på orten. Hade ett inre raseri mot att människor sa att de "älskade" materiella objekt extremt intensivt under denna tiden.
Fattar nin inte att det blonderade tjejer med Buffaloskors högsta önskan att bli bekräftade?
Jag tog bussen till norrtälje och gick och tackade två nvandrarkillar för deras rena bris.. de är genuina, lojala. Vi associerade lite kring namn och objektifierign. Linda centrerar nära i tiden. Jag VET att Linda Rosing är ett dolt geni.
Kan berätta lite om det mamma säger om min systers kompisar sen.
En gång när mamma och hennes syster cyklade förbi en kyrka ställde sig håret rakt upp på hennes syster. Som yngre. Mamma bryr sig bara om en "ära" -om två guldmedaljer som någon släkting hade fått för ditt jordbruk och framavlande. Som Ann -hade smält ner för att få typ tio tusen..
Ville desterat ha hennes vindsvåning i Skövde. FANAAAASDB
Jag frågade alla hela tiden -men min morbror som är BÄSTIS med bert karlsson vill bara ha pengarna och resorna och vad fan vet jag.
Mamma påstår även att hon är syssling med Anders Björk. Vetefan. Haha
Vilka tror ni att ni är.. vad i helvete är detta?
Har velat skicka Sten Sture Skaldemans geniala formula till Göran Persson, flera gånger, men får aldrig något gjort.
Skrev fel.
Sen: Det är så ovärdigt. En kurator från skolan gav mig boken "pojken som kallades för det" -vafan är det för något?
Hade redan läst den innan eftersom min mammas vänninna -kleptomanen, älskar att skuldbelägga andra. Grät för att jag kände mig så jävla oälskad pga. allt familjärt i boken.
En tjej som jag träffade på psyket hånades av personalen på psyket för att hon sa "jag är gud" när hon efter ca 45 minuters skrik i bältesäng med handukar, osv.
"-det är som med trippar"
Vet ni vad hon gjorde? Gick ut i korridoren, där det är omöjligt att gå ut.
Varför inte vara öppna med era mystiska kraftreurser i så fall?
Det roliga är ju att samma skötare hade den som favoritbok på facebook. Jättekul.
Känner mig inte värdig. Det finns ingenting.
Jag medger att jag gick i riktigt dunkla evolutionsteorier och försökte medvetet konfrontera egen våldtäkt inom mig själv. Läste den där boken varje dag, herregud. Minns lite. Satt inne en vecka i april i mitt rum -tror jag fick en hjärtattack på allvar, och grät till min jävla cd-walkmans Ted Gärdestad-album, och försökte varje minut avidentifiera mig med min barndomsnatur, och analyserde kroniskt Sol/Måne-kontexten. Hade transmutationsritualer dagligen för att minnas min barnsoms sanna identitet. Döljde detta extremt bra under några år där.
Kan inte relatera till mig själv. Jag vill inte. Jag vill se något större. Någon slags ren luft.
Fick sedan ett erbjudande om att bo i Örbyhus maj 06, hos en underbar tysk barnmorska hade äntligen räknat ut formulan för att skapa ett nytt jag ..men jag mådde så fruktansvärt dåligt över min inre brist på identitet, att jag försökte framställa mig som nån sorts smart. En tjej som kom dit såg ut som om hon hatade mig. Försökte hela tiden känna min Skropionidentitet -ascendent, försöker förstå.
Socialstödjaren eller vad det heter sa att tjejens pappa och hon hade det jobbigt, samt att hon mådde dåligt eftersom det var något med en katt. Jaha? Jag kände mig så ovärdig eftersom jag aldrig haft "riktigt svåra problem".. som hon verkade ha. Det jag skulle säga var: Mådde illa på vägen hem, djupt, och kräktes det första jag gjorde -genomgick samma känsla av total historisk våldtäkt. Första gången jag kräktes på många år.
Mina cykler av ångest försvann när jag slutade med den mat jag nämnt. Jag är livrädd för att ni ignoerar mig i detta ärende. Samtidigt känner jag en genans.
Fan. Jag förstod aldrig mig själv -hade mycket djupare teorier kring diagnocistik, t.ex. då.
Det är något som är fel med tiden, om man vill uttala sig så hårt.
En väldigt vacker kvinna jag träffade på psyket låg i en dvala i soffan i trasiga gamla kläder. I totalt chocktillstånd -hon såg ut som Jesus. Jag menar allvar.
Vet inte varför just hon inte fick medicin. Hennes mamma som hon bodde tillsammans med i Djursholm, köpte speciella näringdrycker. De tyckte väl att hon sov djupt i alla fall. Hon satt och klämde min hand stenhårt och sa "-du måste förstå"
"-det var alltså inte jag som mördade.."
Hon yttrade en till mening under dagen "-vi måste stanna tiden.."
Hon gick in till mitt rum och la sig i min säng och tittade sig i spegeln i mitt rum. Det var då skötarna gick och pratade om sina trippar.
De är idioter. När jag frågade om jag kunde få sallad utan majs tror jag, så sa hon till den andra "-vet du vad -- sa, ta bort majsen" typ som om jag skulle varit hysterisk..
Det var så obehagligt med den där ryska kvinnan som tvingade sig på mig, även fast det inte var så farligt, men hon gjorde intrång i min sexualitet. Hennes grannar i Sollentuna försökte rökförgifta henne och hon hade gått ut på balkongen med en tändare och en pappersbit.. och grannarna hade sagt att hon försökt tända på balkogen. Vem skulle göra något sådan? Och är inte detta ett orsakssammanhang? Som allting.
-hon fick en advokat som "ruskade på huvudet". Jag vet att hon hade rätt, jag hörde ju hela storyn. Träffade en kvinna som vaknat upp från sin egen död också, fruktansvärda saker. Hon blev paranoid sen av medicinen. Ärliga människor.
Hon höll tydligen på att bli bortgift. Herregud.
Hon sa att hon hade ormar i magen. Det hade jag tydligen också sagt -och pratat om pluto i hus. Säger jag igen. Ska ta en titt på dagen.
Gick i en privatskola i Djursholm som liten. Ganska intressant. Läraren och rektorn där är inte ärlig mot sig själv. Var utmålad som en idiot -fick inte mat och jag inte hade gjort klart läxan, och bröt ihop en gång efter att jag varit isolerad i klassrummet flera timmar.
Detta gör ingenting. Såhär ser det ut i många andra länder.. mamma fortsätter beundra henne och fortsätter säga att "-hon var klok, hon sa att du skulle lyssna på din mamma". Mamma har hela mina tonår häcklat mig och köpt "glassiga" kläder till mig som ser förgävliga ut. Äsch. Kan inte ni också börja prata lite.. jag ser ju att det har hänt något.
Vad fan håller ni på med?
Har haft en extremt intensivt sorgligt åsiskt-förhållande med en kille som är ett år yngre än mig, som blivit stämplad för autism av sina föräldrar. Underbar autentisk människa -han har skuldbelagt mig i evigheter för att jag inte vill gå med i hans lite larvigt uttrycka förslag som "anti-psykiatri".
Hans familjehelvete är ännu värre.
Tycker detta är frukstansvärt hur vi beter oss. En kvinna från Lives ord -polis, blev nedrogad av en stab när hon väckte hemligheten, om att kvinnan var en hora.
"-Är hon full eller..?" sa hon. Extremt manipulativ -eller vad vet jag.
Hon frågade mig om jag hade läst ondskan av Jan Guillou, "jag har svårt att läsa härinne sa jag", "-den finns som lättläst också. Jävligt bra bok." Kände en närvaro till mitt eget mogna kvinnliga väsen, genom en stunds jordnära sympati till den prostituerade kvinnnan, den andra, som sov på andra sidan brevid.
Fick ett sånt där födelseplastarmband på mig -frågade henne vad som hade hänt. "-De väckte mig". Sant. Jag känner för henne. Men allt annat är absurt. Jag spelade bara en pjäs. Alltså. Upptäckte vid nyår, när de drogade ner mig -Sveriges myt -kungahuset. Det blonda. Såg livet i en Schackspels-monolog. Hade en blogg som hette Schack Matt en kort period som 17 förut -när kungen inte kan.. vad det nu är. Skämdes så mycket för mina studier.
"-Jag skulle bara göra min läxa", sa den andra. Amfetamin. Hon fick ingen medicin, hon sa uttryckligen som jag -att hon var rädd om sin hjärna.
Jag har fått en hjärnmutering sen dess. Ser all fysik som ful, kvalmig. Har haft en inre dunkel oro, över fördjupning i gudsväsendet -den här neuropsykiatriska undersökningen.
Fattar ni inte att vi kan gå och hämta Nobellpriset när vi så vill. Det är naturligt.
Gå in på http://www.rimboslusk.net/ ,, och kolla upp Ekebyholmsamligen, för vidare studier -allt verkar sjukt.
Jag kommer inte komma ihåg -och ni tar bort detta. Jag är livrädd för att jag inte kan lita på er. Ursäkta.
,.,.,.,
Jag känner ett desperat behov av att regenerera min kropp -vill spränga bort all smärta. Detta är egentligen min helvetiska depression -jag sitter alltid och utvärderar min kärlek. Jag äcklas djupt av den extrema tryckande värmen som strålar från mitt hjärta. Jag är inte mer än någon annan, det är förolämpande -därför är jag rak med mina tankespår -fast oftast på fragmenterade sätt. Den överensstämmer inte med allt annat. Allt står mig upp i halsen. Finns inte utrymme för någonting. Måste disciplinera mig stenhårt för att få någon som helst fördjupning -känna musikens innerlighet omkring mig. Vad är det här för känsla? Hur ska jag veta att min observation av universum är rätt. Jag har inget intresse i att sälja mig till den officiella tekniken för "njutandet av godbitarna" överhuvudtaget -jag tycker allt är fult i livets fysisk. Inte de verkliga detaljerna som typ tunnelbanor och liknande men.
Förut ville de medicinera ner mig, eftersom de trodde att jag hade skulle göra mig själv illa. Varför skulle jag göra mig ILLA? Tar de mig för att vara psykiskt sjuk. Er -tänker jag främst på. Ni har blivit behandlade på detta sätt. Hur tar ni detta? Jag vet inte vad jag skulle gjort. Ni lyssnar inte -sluta skyll på era outgrundliga behov. Vi är flera här.
Ska jag hjälpa dig slita av dig ditt hår darling? Jag kan trassla in mig i våra rännstensbeslut om du vill, men kreativiteten är så oerhört överspelad. Märks inte det? Lägensen du frågade din granne vad han tyckte om maten? Ni värderar inte varandra. Jag förstår inte vad ni håller på med. Jag gjorde mig till kock mellan när jag var mellan 15 och 16. Var det enda jag gick och planerade -SJÄLV. Inte så att jag åt mycket. Jag längtade alltid till de tidpunkter jag hade satt upp, och bjöd mamma på vegetarisk mat, som hon aldrig ville ha, eftersom jag inte sa vad det var, och vågade inte säga att det var gott, eftersom hon är psykiskt sjuk -eller vad jag ska kalla det. Man kan inte ha en sympati med henne ..det har jag försökt med. Alla i min familj går och sköter sina behov helt fritt. Men det värsta är ju de bakomliggande orsaksförhållandena -vilka jag inte ska tänka för mycket på.
Om jag vill så vill du. Telepati kallas det. Man vet inte vad man ska säga. Ärligheten -ALLT VI HAR -det vi vet om allt som är, och ingeting annat. Trodde ni det? Tycker nästan synd om er, det är främst oviljan till emotionell medkapacitet jag föraktar.
Förut var jag rädd för att dö, fysiskt. Nu är jag helt öppen med att jag letar spännande kreativa önskingar som tillhör min själ på ett autentiskt sätt. Det vill säga, jag pratar om det och är vänligt inställd till andra människors djupa individualitet. Jag kan hoppa ut genom fönstret om jag vill när som helst. Bara inte så upphetsande direkt. En gång gick jag på fönsterkarmen i vårt radhus som liten, ca 12 cm. Är rädd att andra ska se mig som ett psykotiskt ufo, jag har gjort lite konstiga saker ibland.
Den enda känslan -HOPPET, som kan inge mig en stort lugn och insprierande glädje för framtiden, är idéen och sanningen i det stora självmordet -finns det något roligare att göra med sin fritid?
Jag såg mig själv i min sanna natur i mitt parallella universum innan jag kom hit. Jag får ibland visionen -det är den bestående inre respekten för Henne -min naturs sanna hemliga jag-individ, som jag måste begagna mig av för att kunna leva vidare. Jag förglömmer detta alltid, det är inte värdigt att bete sig så. Är för idealistisk, så jag ser annat.
Lyssna noga nu. All denna fruktansvärda illamående över min egen linjära storhet -man förstår allting som är -målet med hela det förflutnas manipulation. Jag sitter och känner allting det man kan känna, identifierar mig med allting -men gått ner i dunkla filosofier om min egen MYT och tänkte i allt; allt-eller-inget-termer, -som jag försökt projicera på halva stan. Det har skapat problem.
Jag har länge suttit och funderat ut tekniker för att återskapa vitaliteten. Tänk på holotropisk anding, t.ex -men jag vet inte. Har aldrig fått någon information om mitt hälsotillstånd. Känns som man försöker hålla det hemligt, jag står inte ut med det.
Jag beundrar min lillasyster. Hon gör allting öppet. Sitter och gapskrattar åt skämten helt fritt ..
Haha. Vad är det som är så jävla kul? Haha. Jag dör. NEJ. Det gjorde jag inte. Åh nej......
Har haft ett djupt intresse för innebörden av självskärande under tonåren. Testade själv under foten några ggr, men detta intensifierade bara mitt värdelösa ickevarande.
Avskyr att jag målar fram mig själv som ett jävla mystrium som jag tror att alla är intresserade av. Alltså -det är inte det jag vill att ni ska tro om mig. Detta stämmer inte. Jag försöker komma med helt vanliga idéer på ett så balanserat sätt som möjligt.
Vet ni inte att vilka ni är? Gud. Livet. (Universum är något större.) Vi är människor -vi gör allt vad vi kan. Ni har missförståt människans väsen och det gör fruktansvärt ont inuti ..speciellt era ödmjuka sammarbeten.
Se på er själva. Hur vi har det egentligen. Allt speglar hur dåligt ni mår.
Jag känner en sån överväldigande sinnesbedövning så ni anar inte. Känner som bedövade rör från mina öron. Extremt alternerande blodcirkulation i fötterna, men perfekt i övrigt. Har anpassat mig till allting. Känner som inre blåmärken överallt i hela kroppen.
Har som en tjock eld genom hela halsen och ner i lugnorna. Extremt uppmärksam på allt som rör sig och hörs. Värker konstant i lugnorna. Har testat massa astmamediciner förut, helt verkningslöst. Ont i ögonen oftast. Min syn förstördes marginellt när jag åt mediciner förra året. Mina njurar kände svår smärta i flera år efter att jag hade gjort magnetkameraundersökningar. Kunde ine böja mig ner ibland. Känner alltid en djup förnedring av att hålla på och tända och släcka lampan på toaletten -känner liksom inte kontaken utifrån, till universum. Det är inga som kan svara mig på saker jag undrar. Vill pränta bort allt hår med laser men min omgivning har alltid reagerat med dömmande på mina inre val hela tiden. BDD! Fy fan. Trodde de att jag skulle sitta och prata om mina personliga djupa analyser av mina drag. Det är något fel på min hud också, den ska vara samma vita färg som när den är dränkt i vatten. Var mycket snyggare i en viss period som 15. Minns att jag stod framför spegeln på toaletten innan jag skulle in till expertisen på Karolinska, och sa typ "fan vad snygg jag är".
I framtiden kommer de enda klinikerna handla om helt andra saker -universums system och estetik, och människans delaktighet i att hjälpa att skapa utökade dimentioner i den enda och sanna verkligheten.
Jag har sagt det så många gånger. Gud är den lögndetektor, och inandingen, assimileringen av livet sker genom din kropp.
Ni tror typ att huvudvärk är "normalt". Jag har alltid brottats med frågan om jag har en konstant huvudvärk eller aldrig har haft någon.
Ni är så trygga i ert fysiska behov av er kultur, era föräldrars historia, osv. Ni ser ingenting annat. Alla dess kränkningar och patetiska självklarheter. Forskingen håller på? Visst. Jag tror er. Ni analyserar BIOLOGIN --
ERA JÄVLA IDIOTER
Jag har kört in mig så mycket på det religiösa att jag skapat en extremuthållig smärtgräns och total obryddhet över att jag anses finnas.
Upplevde en balanserad telepatisk enhet med psykiatrin på Ulleråker efter att jag hade befrias från ocd-hemmets och mitt ömsesidiga självberägeri
Vi får inte göra vad vi vill. Vem är det som har bestämt detta? Kan VI står för det här? Detta ställer jag mig distinkt utanför, aldrig i livet att jag skulle dömma mina människor så.
Har haft en paranoia i hela mitt liv, att andra "just nu" misstolkar mig på något sätt för att onanera. Vågade inte göra situps hemma när jag var liten, om någon skulle misstänka mig. Mamma är på mig för allt. Skriver upp min mens, det har jag redan sagt. Vaknar av att jag går till toaletten. Går utanför när man är därinne.
"Jaha, så du vill vara ifred.. det finns sjukdomsnamn på sånt". Jag har aldrig varit själv en timma på någon plats. Suttit och kollat upp öppentiderna på kyrkor överallt och nästan dagligen planerat var jag ska ta mig in och gömma mig, men orkar aldrig. Har gett upp sen födseln.
Detta är ett energicentrerat HELL, kan jag lova. Jag hatar min egen existen så mycket att jag inte kan göra annat än att se allt som ett jävla stort skämt.
Minns nu vad det var jag skulle säga, men så är det alltid. Det ni ska intressera er för med era liv är SYFTET -sina alla betydelser. Vad syftar du på med det här? Detta "anspråk" ÄR jag hela tiden.
Det här är så Johan Rheborg ser på sig själv. Nötfrisk galenskap. Björn Gustafsson uttalar samma idéer som jag. Skulle vilja be honom att mobilisera sin fria vilja och överbevisa sammahanget. Det är han verkligen värd -men han har inte riktigt kommit dit än.
Det stod på löpsedeln för typ två dagar sen att de skulle göra en film om Knutby. Stoppa filmtillverkningen, det har jag alltid sagt. Vad är syftet med filmen? Driver ni med oss? Jag tror det. Hur som helst. Se vad som händer. Tror ni att jag ska vräka ut mig på scenen och skämma ut mig helt själv? Aldrig i livet. Någonsin.
Öppnade mitt facebookkonto igår och interagerar helt privat med gamla vänner. JAG har inte råd med annat.
The Parlament. Tittarsiffor. Ganska facinerande. Ägs av vem? Definera den innebörden. Och TA REDA PÅ den bakomliggande SANNA partifördelningen; i den självklara estetiska assimileringsgrodan hemma i Billy. Tjockis, osv. Va? Är det jag? Japp.
En sak som jag hatar mer än allt annat. Det är att ni tror att jag är så "känslig" och oanpassbar och inte kan släppa människor, det är det enklaste som finns. Jag hatar att vara ett beroende. Man ska inte behandla människor så. Känslig? Hm. Vad skulle de vara för omvända idéer jag sitter och förnekar 180 grader till? Jag är brutal och värnar överdrivet om det privatliv jag aldrig haft. Vet ni vad privat betyder? Inget annat än individens telepatiska assimilerings RENA zon -utan INTRÅNG. "-Detta är en omöjlighet". Nej det är det inte alls det. Där spenderar jag annars min tid -med personer jag verkligen känner. Jag måste hitta en genuinare placering. Jag har en tendens att förmedla det omdelbara intrycket av människans natur. Det betyder inte att vi är samma människor -ni måste lära er att själva ta ansvar för er moral. Däri vilar grunden till allt.
Jag vill radera mig från allt det jag identifierat mig med hittils -så att säga.
Falskheten och den illusoriska friheten nästan hela ungdomssläktet lever i, är att gå runt och "tro att man är något" -dvs. plocka upp legobitar och säga "jag har alltid varit sån", "mamma berättade att mitt första ord var &%#", det ligger väldigt djupt i mig".. "-har du frågat om du får sätta dig innan gästena kommit". Frågat? Okej. Jag erkänner! JAG BOR HÄR.
Hur hanterar ni själva sådana här fåfänga luftiga extrempatos?
Förut ville de medicinera ner mig, eftersom de trodde att jag hade skulle göra mig själv illa. Varför skulle jag göra mig ILLA? Tar de mig för att vara psykiskt sjuk. Er -tänker jag främst på. Ni har blivit behandlade på detta sätt. Hur tar ni detta? Jag vet inte vad jag skulle gjort. Ni lyssnar inte -sluta skyll på era outgrundliga behov. Vi är flera här.
Ska jag hjälpa dig slita av dig ditt hår darling? Jag kan trassla in mig i våra rännstensbeslut om du vill, men kreativiteten är så oerhört överspelad. Märks inte det? Lägensen du frågade din granne vad han tyckte om maten? Ni värderar inte varandra. Jag förstår inte vad ni håller på med. Jag gjorde mig till kock mellan när jag var mellan 15 och 16. Var det enda jag gick och planerade -SJÄLV. Inte så att jag åt mycket. Jag längtade alltid till de tidpunkter jag hade satt upp, och bjöd mamma på vegetarisk mat, som hon aldrig ville ha, eftersom jag inte sa vad det var, och vågade inte säga att det var gott, eftersom hon är psykiskt sjuk -eller vad jag ska kalla det. Man kan inte ha en sympati med henne ..det har jag försökt med. Alla i min familj går och sköter sina behov helt fritt. Men det värsta är ju de bakomliggande orsaksförhållandena -vilka jag inte ska tänka för mycket på.
Om jag vill så vill du. Telepati kallas det. Man vet inte vad man ska säga. Ärligheten -ALLT VI HAR -det vi vet om allt som är, och ingeting annat. Trodde ni det? Tycker nästan synd om er, det är främst oviljan till emotionell medkapacitet jag föraktar.
Förut var jag rädd för att dö, fysiskt. Nu är jag helt öppen med att jag letar spännande kreativa önskingar som tillhör min själ på ett autentiskt sätt. Det vill säga, jag pratar om det och är vänligt inställd till andra människors djupa individualitet. Jag kan hoppa ut genom fönstret om jag vill när som helst. Bara inte så upphetsande direkt. En gång gick jag på fönsterkarmen i vårt radhus som liten, ca 12 cm. Är rädd att andra ska se mig som ett psykotiskt ufo, jag har gjort lite konstiga saker ibland.
Den enda känslan -HOPPET, som kan inge mig en stort lugn och insprierande glädje för framtiden, är idéen och sanningen i det stora självmordet -finns det något roligare att göra med sin fritid?
Jag såg mig själv i min sanna natur i mitt parallella universum innan jag kom hit. Jag får ibland visionen -det är den bestående inre respekten för Henne -min naturs sanna hemliga jag-individ, som jag måste begagna mig av för att kunna leva vidare. Jag förglömmer detta alltid, det är inte värdigt att bete sig så. Är för idealistisk, så jag ser annat.
Lyssna noga nu. All denna fruktansvärda illamående över min egen linjära storhet -man förstår allting som är -målet med hela det förflutnas manipulation. Jag sitter och känner allting det man kan känna, identifierar mig med allting -men gått ner i dunkla filosofier om min egen MYT och tänkte i allt; allt-eller-inget-termer, -som jag försökt projicera på halva stan. Det har skapat problem.
Jag har länge suttit och funderat ut tekniker för att återskapa vitaliteten. Tänk på holotropisk anding, t.ex -men jag vet inte. Har aldrig fått någon information om mitt hälsotillstånd. Känns som man försöker hålla det hemligt, jag står inte ut med det.
Jag beundrar min lillasyster. Hon gör allting öppet. Sitter och gapskrattar åt skämten helt fritt ..
Haha. Vad är det som är så jävla kul? Haha. Jag dör. NEJ. Det gjorde jag inte. Åh nej......
Har haft ett djupt intresse för innebörden av självskärande under tonåren. Testade själv under foten några ggr, men detta intensifierade bara mitt värdelösa ickevarande.
Avskyr att jag målar fram mig själv som ett jävla mystrium som jag tror att alla är intresserade av. Alltså -det är inte det jag vill att ni ska tro om mig. Detta stämmer inte. Jag försöker komma med helt vanliga idéer på ett så balanserat sätt som möjligt.
Vet ni inte att vilka ni är? Gud. Livet. (Universum är något större.) Vi är människor -vi gör allt vad vi kan. Ni har missförståt människans väsen och det gör fruktansvärt ont inuti ..speciellt era ödmjuka sammarbeten.
Se på er själva. Hur vi har det egentligen. Allt speglar hur dåligt ni mår.
Jag känner en sån överväldigande sinnesbedövning så ni anar inte. Känner som bedövade rör från mina öron. Extremt alternerande blodcirkulation i fötterna, men perfekt i övrigt. Har anpassat mig till allting. Känner som inre blåmärken överallt i hela kroppen.
Har som en tjock eld genom hela halsen och ner i lugnorna. Extremt uppmärksam på allt som rör sig och hörs. Värker konstant i lugnorna. Har testat massa astmamediciner förut, helt verkningslöst. Ont i ögonen oftast. Min syn förstördes marginellt när jag åt mediciner förra året. Mina njurar kände svår smärta i flera år efter att jag hade gjort magnetkameraundersökningar. Kunde ine böja mig ner ibland. Känner alltid en djup förnedring av att hålla på och tända och släcka lampan på toaletten -känner liksom inte kontaken utifrån, till universum. Det är inga som kan svara mig på saker jag undrar. Vill pränta bort allt hår med laser men min omgivning har alltid reagerat med dömmande på mina inre val hela tiden. BDD! Fy fan. Trodde de att jag skulle sitta och prata om mina personliga djupa analyser av mina drag. Det är något fel på min hud också, den ska vara samma vita färg som när den är dränkt i vatten. Var mycket snyggare i en viss period som 15. Minns att jag stod framför spegeln på toaletten innan jag skulle in till expertisen på Karolinska, och sa typ "fan vad snygg jag är".
I framtiden kommer de enda klinikerna handla om helt andra saker -universums system och estetik, och människans delaktighet i att hjälpa att skapa utökade dimentioner i den enda och sanna verkligheten.
Jag har sagt det så många gånger. Gud är den lögndetektor, och inandingen, assimileringen av livet sker genom din kropp.
Ni tror typ att huvudvärk är "normalt". Jag har alltid brottats med frågan om jag har en konstant huvudvärk eller aldrig har haft någon.
Ni är så trygga i ert fysiska behov av er kultur, era föräldrars historia, osv. Ni ser ingenting annat. Alla dess kränkningar och patetiska självklarheter. Forskingen håller på? Visst. Jag tror er. Ni analyserar BIOLOGIN --
ERA JÄVLA IDIOTER
Jag har kört in mig så mycket på det religiösa att jag skapat en extremuthållig smärtgräns och total obryddhet över att jag anses finnas.
Upplevde en balanserad telepatisk enhet med psykiatrin på Ulleråker efter att jag hade befrias från ocd-hemmets och mitt ömsesidiga självberägeri
Vi får inte göra vad vi vill. Vem är det som har bestämt detta? Kan VI står för det här? Detta ställer jag mig distinkt utanför, aldrig i livet att jag skulle dömma mina människor så.
Har haft en paranoia i hela mitt liv, att andra "just nu" misstolkar mig på något sätt för att onanera. Vågade inte göra situps hemma när jag var liten, om någon skulle misstänka mig. Mamma är på mig för allt. Skriver upp min mens, det har jag redan sagt. Vaknar av att jag går till toaletten. Går utanför när man är därinne.
"Jaha, så du vill vara ifred.. det finns sjukdomsnamn på sånt". Jag har aldrig varit själv en timma på någon plats. Suttit och kollat upp öppentiderna på kyrkor överallt och nästan dagligen planerat var jag ska ta mig in och gömma mig, men orkar aldrig. Har gett upp sen födseln.
Detta är ett energicentrerat HELL, kan jag lova. Jag hatar min egen existen så mycket att jag inte kan göra annat än att se allt som ett jävla stort skämt.
Minns nu vad det var jag skulle säga, men så är det alltid. Det ni ska intressera er för med era liv är SYFTET -sina alla betydelser. Vad syftar du på med det här? Detta "anspråk" ÄR jag hela tiden.
Det här är så Johan Rheborg ser på sig själv. Nötfrisk galenskap. Björn Gustafsson uttalar samma idéer som jag. Skulle vilja be honom att mobilisera sin fria vilja och överbevisa sammahanget. Det är han verkligen värd -men han har inte riktigt kommit dit än.
Det stod på löpsedeln för typ två dagar sen att de skulle göra en film om Knutby. Stoppa filmtillverkningen, det har jag alltid sagt. Vad är syftet med filmen? Driver ni med oss? Jag tror det. Hur som helst. Se vad som händer. Tror ni att jag ska vräka ut mig på scenen och skämma ut mig helt själv? Aldrig i livet. Någonsin.
Öppnade mitt facebookkonto igår och interagerar helt privat med gamla vänner. JAG har inte råd med annat.
The Parlament. Tittarsiffor. Ganska facinerande. Ägs av vem? Definera den innebörden. Och TA REDA PÅ den bakomliggande SANNA partifördelningen; i den självklara estetiska assimileringsgrodan hemma i Billy. Tjockis, osv. Va? Är det jag? Japp.
En sak som jag hatar mer än allt annat. Det är att ni tror att jag är så "känslig" och oanpassbar och inte kan släppa människor, det är det enklaste som finns. Jag hatar att vara ett beroende. Man ska inte behandla människor så. Känslig? Hm. Vad skulle de vara för omvända idéer jag sitter och förnekar 180 grader till? Jag är brutal och värnar överdrivet om det privatliv jag aldrig haft. Vet ni vad privat betyder? Inget annat än individens telepatiska assimilerings RENA zon -utan INTRÅNG. "-Detta är en omöjlighet". Nej det är det inte alls det. Där spenderar jag annars min tid -med personer jag verkligen känner. Jag måste hitta en genuinare placering. Jag har en tendens att förmedla det omdelbara intrycket av människans natur. Det betyder inte att vi är samma människor -ni måste lära er att själva ta ansvar för er moral. Däri vilar grunden till allt.
Jag vill radera mig från allt det jag identifierat mig med hittils -så att säga.
Falskheten och den illusoriska friheten nästan hela ungdomssläktet lever i, är att gå runt och "tro att man är något" -dvs. plocka upp legobitar och säga "jag har alltid varit sån", "mamma berättade att mitt första ord var &%#", det ligger väldigt djupt i mig".. "-har du frågat om du får sätta dig innan gästena kommit". Frågat? Okej. Jag erkänner! JAG BOR HÄR.
Hur hanterar ni själva sådana här fåfänga luftiga extrempatos?
. . .
Jag känner ett desperat behov av att regenerera min kropp -vill spränga bort all smärta. Detta är egentligen min helvetiska depression -jag sitter alltid och utvärderar min kärlek. Jag äcklas djupt av den extrema tryckande värmen som strålar från mitt hjärta. Jag är inte mer än någon annan, det är förolämpande -därför är jag rak med mina tankespår -fast oftast på fragmenterade sätt. Den överensstämmer inte med allt annat. Allt står mig upp i halsen. Finns inte utrymme för någonting. Måste disciplinera mig stenhårt för att få någon som helst fördjupning -känna musikens innerlighet omkring mig. Vad är det här för känsla? Hur ska jag veta att min observation av universum är rätt. Jag har inget intresse i att sälja mig till den officiella tekniken för "njutandet av godbitarna" överhuvudtaget -jag tycker allt är fult i livets fysisk. Inte de verkliga detaljerna som typ tunnelbanor och liknande men.
Förut ville de medicinera ner mig, eftersom de trodde att jag hade skulle göra mig själv illa. Varför skulle jag göra mig ILLA? Tar de mig för att vara psykiskt sjuk. Er -tänker jag främst på. Ni har blivit behandlade på detta sätt. Hur tar ni detta? Jag vet inte vad jag skulle gjort. Ni lyssnar inte -sluta skyll på era outgrundliga behov. Vi är flera här.
Ska jag hjälpa dig slita av dig ditt hår darling? Jag kan trassla in mig i våra rännstensbeslut om du vill, men kreativiteten är så oerhört överspelad. Märks inte det? Lägensen du frågade din granne vad han tyckte om maten? Ni värderar inte varandra. Jag förstår inte vad ni håller på med. Jag gjorde mig till kock mellan när jag var mellan 15 och 16. Var det enda jag gick och planerade -SJÄLV. Inte så att jag åt mycket. Jag längtade alltid till de tidpunkter jag hade satt upp, och bjöd mamma på vegetarisk mat, som hon aldrig ville ha, eftersom jag inte sa vad det var, och vågade inte säga att det var gott, eftersom hon är psykiskt sjuk -eller vad jag ska kalla det. Man kan inte ha en sympati med henne ..det har jag försökt med. Alla i min familj går och sköter sina behov helt fritt. Men det värsta är ju de bakomliggande orsaksförhållandena -vilka jag inte ska tänka för mycket på.
Om jag vill så vill du. Telepati kallas det. Man vet inte vad man ska säga. Ärligheten -ALLT VI HAR -det vi vet om allt som är, och ingeting annat. Trodde ni det? Tycker nästan synd om er, det är främst oviljan till emotionell medkapacitet jag föraktar.
Förut var jag rädd för att dö, fysiskt. Nu är jag helt öppen med att jag letar spännande kreativa önskingar som tillhör min själ på ett autentiskt sätt. Det vill säga, jag pratar om det och är vänligt inställd till andra människors djupa individualitet. Jag kan hoppa ut genom fönstret om jag vill när som helst. Bara inte så upphetsande direkt. En gång gick jag på fönsterkarmen i vårt radhus som liten, ca 12 cm. Är rädd att andra ska se mig som ett psykotiskt ufo, jag har gjort lite konstiga saker ibland.
Den enda känslan -HOPPET, som kan inge mig en stort lugn och insprierande glädje för framtiden, är idéen och sanningen i det stora självmordet -finns det något roligare att göra med sin fritid?
Jag såg mig själv i min sanna natur i mitt parallella universum innan jag kom hit. Jag får ibland visionen -det är den bestående inre respekten för Henne -min naturs sanna hemliga jag-individ, som jag måste begagna mig av för att kunna leva vidare. Jag förglömmer detta alltid, det är inte värdigt att bete sig så. Är för idealistisk, så jag ser annat.
Lyssna noga nu. All denna fruktansvärda illamående över min egen linjära storhet -man förstår allting som är -målet med hela det förflutnas manipulation. Jag sitter och känner allting det man kan känna, identifierar mig med allting -men gått ner i dunkla filosofier om min egen MYT och tänkte i allt; allt-eller-inget-termer, -som jag försökt projicera på halva stan. Det har skapat problem.
Jag har länge suttit och funderat ut tekniker för att återskapa vitaliteten. Tänk på holotropisk anding, t.ex -men jag vet inte. Har aldrig fått någon information om mitt hälsotillstånd. Känns som man försöker hålla det hemligt, jag står inte ut med det.
Jag beundrar min lillasyster. Hon gör allting öppet. Sitter och gapskrattar åt skämten helt fritt ..
Haha. Vad är det som är så jävla kul? Haha. Jag dör. NEJ. Det gjorde jag inte. Åh nej......
Har haft ett djupt intresse för innebörden av självskärande under tonåren. Testade själv under foten några ggr, men detta intensifierade bara mitt värdelösa ickevarande.
Avskyr att jag målar fram mig själv som ett jävla mystrium som jag tror att alla är intresserade av. Alltså -det är inte det jag vill att ni ska tro om mig. Detta stämmer inte. Jag försöker komma med helt vanliga idéer på ett så balanserat sätt som möjligt.
Vet ni inte att vilka ni är? Gud. Livet. (Universum är något större.) Vi är människor -vi gör allt vad vi kan. Ni har missförståt människans väsen och det gör fruktansvärt ont inuti ..speciellt era ödmjuka sammarbeten.
Se på er själva. Hur vi har det egentligen. Allt speglar hur dåligt ni mår.
Jag känner en sån överväldigande sinnesbedövning så ni anar inte. Känner som bedövade rör från mina öron. Extremt alternerande blodcirkulation i fötterna, men perfekt i övrigt. Har anpassat mig till allting. Känner som inre blåmärken överallt i hela kroppen.
Har som en tjock eld genom hela halsen och ner i lugnorna. Extremt uppmärksam på allt som rör sig och hörs. Värker konstant i lugnorna. Har testat massa astmamediciner förut, helt verkningslöst. Ont i ögonen oftast. Min syn förstördes marginellt när jag åt mediciner förra året. Mina njurar kände svår smärta i flera år efter att jag hade gjort magnetkameraundersökningar. Kunde ine böja mig ner ibland. Känner alltid en djup förnedring av att hålla på och tända och släcka lampan på toaletten -känner liksom inte kontaken utifrån, till universum. Det är inga som kan svara mig på saker jag undrar. Vill pränta bort allt hår med laser men min omgivning har alltid reagerat med dömmande på mina inre val hela tiden. BDD! Fy fan. Trodde de att jag skulle sitta och prata om mina personliga djupa analyser av mina drag. Det är något fel på min hud också, den ska vara samma vita färg som när den är dränkt i vatten. Var mycket snyggare i en viss period som 15. Minns att jag stod framför spegeln på toaletten innan jag skulle in till expertisen på Karolinska, och sa typ "fan vad snygg jag är".
I framtiden kommer de enda klinikerna handla om helt andra saker -universums system och estetik, och människans delaktighet i att hjälpa att skapa utökade dimentioner i den enda och sanna verkligheten.
Jag har sagt det så många gånger. Gud är den lögndetektor, och inandingen, assimileringen av livet sker genom din kropp.
Ni tror typ att huvudvärk är "normalt". Jag har alltid brottats med frågan om jag har en konstant huvudvärk eller aldrig har haft någon.
Ni är så trygga i ert fysiska behov av er kultur, era föräldrars historia, osv. Ni ser ingenting annat. Alla dess kränkningar och patetiska självklarheter. Forskingen håller på? Visst. Jag tror er. Ni analyserar BIOLOGIN --
ERA JÄVLA IDIOTER
Jag har kört in mig så mycket på det religiösa att jag skapat en extremuthållig smärtgräns och total obryddhet över att jag anses finnas.
Upplevde en balanserad telepatisk enhet med psykiatrin på Ulleråker efter att jag hade befrias från ocd-hemmets och mitt ömsesidiga självberägeri
Vi får inte göra vad vi vill. Vem är det som har bestämt detta? Kan VI står för det här? Detta ställer jag mig distinkt utanför, aldrig i livet att jag skulle dömma mina människor så.
Har haft en paranoia i hela mitt liv, att andra "just nu" misstolkar mig på något sätt för att onanera. Vågade inte göra situps hemma när jag var liten, om någon skulle misstänka mig. Mamma är på mig för allt. Skriver upp min mens, det har jag redan sagt. Vaknar av att jag går till toaletten. Går utanför när man är därinne.
"Jaha, så du vill vara ifred.. det finns sjukdomsnamn på sånt". Jag har aldrig varit själv en timma på någon plats. Suttit och kollat upp öppentiderna på kyrkor överallt och nästan dagligen planerat var jag ska ta mig in och gömma mig, men orkar aldrig. Har gett upp sen födseln.
Detta är ett energicentrerat HELL, kan jag lova. Jag hatar min egen existen så mycket att jag inte kan göra annat än att se allt som ett jävla stort skämt.
Minns nu vad det var jag skulle säga, men så är det alltid. Det ni ska intressera er för med era liv är SYFTET -sina alla betydelser. Vad syftar du på med det här? Detta "anspråk" ÄR jag hela tiden.
Förut ville de medicinera ner mig, eftersom de trodde att jag hade skulle göra mig själv illa. Varför skulle jag göra mig ILLA? Tar de mig för att vara psykiskt sjuk. Er -tänker jag främst på. Ni har blivit behandlade på detta sätt. Hur tar ni detta? Jag vet inte vad jag skulle gjort. Ni lyssnar inte -sluta skyll på era outgrundliga behov. Vi är flera här.
Ska jag hjälpa dig slita av dig ditt hår darling? Jag kan trassla in mig i våra rännstensbeslut om du vill, men kreativiteten är så oerhört överspelad. Märks inte det? Lägensen du frågade din granne vad han tyckte om maten? Ni värderar inte varandra. Jag förstår inte vad ni håller på med. Jag gjorde mig till kock mellan när jag var mellan 15 och 16. Var det enda jag gick och planerade -SJÄLV. Inte så att jag åt mycket. Jag längtade alltid till de tidpunkter jag hade satt upp, och bjöd mamma på vegetarisk mat, som hon aldrig ville ha, eftersom jag inte sa vad det var, och vågade inte säga att det var gott, eftersom hon är psykiskt sjuk -eller vad jag ska kalla det. Man kan inte ha en sympati med henne ..det har jag försökt med. Alla i min familj går och sköter sina behov helt fritt. Men det värsta är ju de bakomliggande orsaksförhållandena -vilka jag inte ska tänka för mycket på.
Om jag vill så vill du. Telepati kallas det. Man vet inte vad man ska säga. Ärligheten -ALLT VI HAR -det vi vet om allt som är, och ingeting annat. Trodde ni det? Tycker nästan synd om er, det är främst oviljan till emotionell medkapacitet jag föraktar.
Förut var jag rädd för att dö, fysiskt. Nu är jag helt öppen med att jag letar spännande kreativa önskingar som tillhör min själ på ett autentiskt sätt. Det vill säga, jag pratar om det och är vänligt inställd till andra människors djupa individualitet. Jag kan hoppa ut genom fönstret om jag vill när som helst. Bara inte så upphetsande direkt. En gång gick jag på fönsterkarmen i vårt radhus som liten, ca 12 cm. Är rädd att andra ska se mig som ett psykotiskt ufo, jag har gjort lite konstiga saker ibland.
Den enda känslan -HOPPET, som kan inge mig en stort lugn och insprierande glädje för framtiden, är idéen och sanningen i det stora självmordet -finns det något roligare att göra med sin fritid?
Jag såg mig själv i min sanna natur i mitt parallella universum innan jag kom hit. Jag får ibland visionen -det är den bestående inre respekten för Henne -min naturs sanna hemliga jag-individ, som jag måste begagna mig av för att kunna leva vidare. Jag förglömmer detta alltid, det är inte värdigt att bete sig så. Är för idealistisk, så jag ser annat.
Lyssna noga nu. All denna fruktansvärda illamående över min egen linjära storhet -man förstår allting som är -målet med hela det förflutnas manipulation. Jag sitter och känner allting det man kan känna, identifierar mig med allting -men gått ner i dunkla filosofier om min egen MYT och tänkte i allt; allt-eller-inget-termer, -som jag försökt projicera på halva stan. Det har skapat problem.
Jag har länge suttit och funderat ut tekniker för att återskapa vitaliteten. Tänk på holotropisk anding, t.ex -men jag vet inte. Har aldrig fått någon information om mitt hälsotillstånd. Känns som man försöker hålla det hemligt, jag står inte ut med det.
Jag beundrar min lillasyster. Hon gör allting öppet. Sitter och gapskrattar åt skämten helt fritt ..
Haha. Vad är det som är så jävla kul? Haha. Jag dör. NEJ. Det gjorde jag inte. Åh nej......
Har haft ett djupt intresse för innebörden av självskärande under tonåren. Testade själv under foten några ggr, men detta intensifierade bara mitt värdelösa ickevarande.
Avskyr att jag målar fram mig själv som ett jävla mystrium som jag tror att alla är intresserade av. Alltså -det är inte det jag vill att ni ska tro om mig. Detta stämmer inte. Jag försöker komma med helt vanliga idéer på ett så balanserat sätt som möjligt.
Vet ni inte att vilka ni är? Gud. Livet. (Universum är något större.) Vi är människor -vi gör allt vad vi kan. Ni har missförståt människans väsen och det gör fruktansvärt ont inuti ..speciellt era ödmjuka sammarbeten.
Se på er själva. Hur vi har det egentligen. Allt speglar hur dåligt ni mår.
Jag känner en sån överväldigande sinnesbedövning så ni anar inte. Känner som bedövade rör från mina öron. Extremt alternerande blodcirkulation i fötterna, men perfekt i övrigt. Har anpassat mig till allting. Känner som inre blåmärken överallt i hela kroppen.
Har som en tjock eld genom hela halsen och ner i lugnorna. Extremt uppmärksam på allt som rör sig och hörs. Värker konstant i lugnorna. Har testat massa astmamediciner förut, helt verkningslöst. Ont i ögonen oftast. Min syn förstördes marginellt när jag åt mediciner förra året. Mina njurar kände svår smärta i flera år efter att jag hade gjort magnetkameraundersökningar. Kunde ine böja mig ner ibland. Känner alltid en djup förnedring av att hålla på och tända och släcka lampan på toaletten -känner liksom inte kontaken utifrån, till universum. Det är inga som kan svara mig på saker jag undrar. Vill pränta bort allt hår med laser men min omgivning har alltid reagerat med dömmande på mina inre val hela tiden. BDD! Fy fan. Trodde de att jag skulle sitta och prata om mina personliga djupa analyser av mina drag. Det är något fel på min hud också, den ska vara samma vita färg som när den är dränkt i vatten. Var mycket snyggare i en viss period som 15. Minns att jag stod framför spegeln på toaletten innan jag skulle in till expertisen på Karolinska, och sa typ "fan vad snygg jag är".
I framtiden kommer de enda klinikerna handla om helt andra saker -universums system och estetik, och människans delaktighet i att hjälpa att skapa utökade dimentioner i den enda och sanna verkligheten.
Jag har sagt det så många gånger. Gud är den lögndetektor, och inandingen, assimileringen av livet sker genom din kropp.
Ni tror typ att huvudvärk är "normalt". Jag har alltid brottats med frågan om jag har en konstant huvudvärk eller aldrig har haft någon.
Ni är så trygga i ert fysiska behov av er kultur, era föräldrars historia, osv. Ni ser ingenting annat. Alla dess kränkningar och patetiska självklarheter. Forskingen håller på? Visst. Jag tror er. Ni analyserar BIOLOGIN --
ERA JÄVLA IDIOTER
Jag har kört in mig så mycket på det religiösa att jag skapat en extremuthållig smärtgräns och total obryddhet över att jag anses finnas.
Upplevde en balanserad telepatisk enhet med psykiatrin på Ulleråker efter att jag hade befrias från ocd-hemmets och mitt ömsesidiga självberägeri
Vi får inte göra vad vi vill. Vem är det som har bestämt detta? Kan VI står för det här? Detta ställer jag mig distinkt utanför, aldrig i livet att jag skulle dömma mina människor så.
Har haft en paranoia i hela mitt liv, att andra "just nu" misstolkar mig på något sätt för att onanera. Vågade inte göra situps hemma när jag var liten, om någon skulle misstänka mig. Mamma är på mig för allt. Skriver upp min mens, det har jag redan sagt. Vaknar av att jag går till toaletten. Går utanför när man är därinne.
"Jaha, så du vill vara ifred.. det finns sjukdomsnamn på sånt". Jag har aldrig varit själv en timma på någon plats. Suttit och kollat upp öppentiderna på kyrkor överallt och nästan dagligen planerat var jag ska ta mig in och gömma mig, men orkar aldrig. Har gett upp sen födseln.
Detta är ett energicentrerat HELL, kan jag lova. Jag hatar min egen existen så mycket att jag inte kan göra annat än att se allt som ett jävla stort skämt.
Minns nu vad det var jag skulle säga, men så är det alltid. Det ni ska intressera er för med era liv är SYFTET -sina alla betydelser. Vad syftar du på med det här? Detta "anspråk" ÄR jag hela tiden.
Detta är en Qå ÄRR ESS Thé IS -----------------> . . .
Hm. Jag var säker på att jag skrev KRIS. Det var i alla fall vad jag menade.
Vad är detta? Ingenting. Det är ju det jag säger. Vad väntar ni på? Bättre tider? Det var inte idag -och där ryms lögnen. Vi centreras oss kring DÅTIDEN. Ålderdomshemmet identifierat! Här är vi!
Vore det inte allas vår högsta önskan att vi slapp? Men vi tror att vi inte är "klara" än.
Jag vill befria mig från den slutgiltiga kärleken. "-Vänta, kände jag så nu, jaha, hmm.. nej, jag vill inte, alltså, vadå, är det här jag, eller vill jag, jag måste härifrån till hem." "Men vad vill DU? Jag känner inte dig, jo genom jobbet, vet allt om dig, men det vill du inte erkänna.."
Den evigt ofrivilliga madonnan. Barndommens våldsamma soliga centrering inom en familj som tycktes perfekt representera de inre valen -de gjorde de också. Den är inte sann. Det är alla människors högsta önskan att åter vinna sitt namn. Den har inte med någon annan att göra. Vi vet inte ens om den -förens vi tar en titt på vår livssituation. Jag ser tydliga spår av omoget sentiment i inläggen som skrevs för över en vecka sen. Så långt från min självbild man kan komma, och därmed det totala misslyckandet med livet själv.
Och ni säger att osäkra människor inte har en inre stolthet. De har de inte heller -men de vill de hålla hemligt.
Potentialen ligger i den fruktansvärda skräcken för fadersögonens dömmandeutsaga om den vi känt oss som i hela vårt liv. Mardrömmarna om att få födelsedagspresenter.
Den inre och yttre rollen ska förenas för att kunna höja sig över drömmarna -upplevelsen av livet.
Vet vi inte alla precis vad ärlighet är för något?
Jag har inte tagit mig för den jag är. Det första minnet från uppvaknandet i den mentalt isolerade känslosanningen på psyket är när jag går fram till en blivande sjuksköterska och frågar vad hon heter. "-Maria" "-Men det är ju en myt" Jag har alltid tyckt att studenter är de mest sanna människorna, som lärt sig förena vänskap med allvar. Studera FOCUS -där existerar minnet från de verkliga myterna. Örnen.
Syftet var här inte vidöppet. Det är missförståndet om vår sanna natur -den kvalmiga intellektuella hettan och fruktansvärda självomsorgen, det vi kallar för galenskapen. Har ni träffat människor som ni känner en instinktiv avsmak och projicerat lidelsetvång inför? Sådana vi ofta dras till hur som helst. Nej, det är inte riktigt kärleken. Inte till att börja med.
När vi börjar vecka ut våra verkliga problem från det inre dunklet, utifrån högsta möjliga tivellöshet börjar det hända saker.
Okej. Men hur vill ni ha det? Vi existerar, på något sätt, även fast vi inte vet om det.
Här är vårt inre kvarstående erbjudande: Det ädla är att finna den högsta sublimaste känslan i hela universum ni tror på. Den fria familjen -utan minsta tanke på kladd eller bedömningar.
Just nu är det fina systemet inuti en djup förstörelse, eftersom vi inte tillåts att se varandra klart och tydligt -genom den fina gränsen, som inte ens finns.
Vad är detta? Ingenting. Det är ju det jag säger. Vad väntar ni på? Bättre tider? Det var inte idag -och där ryms lögnen. Vi centreras oss kring DÅTIDEN. Ålderdomshemmet identifierat! Här är vi!
Vore det inte allas vår högsta önskan att vi slapp? Men vi tror att vi inte är "klara" än.
Jag vill befria mig från den slutgiltiga kärleken. "-Vänta, kände jag så nu, jaha, hmm.. nej, jag vill inte, alltså, vadå, är det här jag, eller vill jag, jag måste härifrån till hem." "Men vad vill DU? Jag känner inte dig, jo genom jobbet, vet allt om dig, men det vill du inte erkänna.."
Den evigt ofrivilliga madonnan. Barndommens våldsamma soliga centrering inom en familj som tycktes perfekt representera de inre valen -de gjorde de också. Den är inte sann. Det är alla människors högsta önskan att åter vinna sitt namn. Den har inte med någon annan att göra. Vi vet inte ens om den -förens vi tar en titt på vår livssituation. Jag ser tydliga spår av omoget sentiment i inläggen som skrevs för över en vecka sen. Så långt från min självbild man kan komma, och därmed det totala misslyckandet med livet själv.
Och ni säger att osäkra människor inte har en inre stolthet. De har de inte heller -men de vill de hålla hemligt.
Potentialen ligger i den fruktansvärda skräcken för fadersögonens dömmandeutsaga om den vi känt oss som i hela vårt liv. Mardrömmarna om att få födelsedagspresenter.
Den inre och yttre rollen ska förenas för att kunna höja sig över drömmarna -upplevelsen av livet.
Vet vi inte alla precis vad ärlighet är för något?
Jag har inte tagit mig för den jag är. Det första minnet från uppvaknandet i den mentalt isolerade känslosanningen på psyket är när jag går fram till en blivande sjuksköterska och frågar vad hon heter. "-Maria" "-Men det är ju en myt" Jag har alltid tyckt att studenter är de mest sanna människorna, som lärt sig förena vänskap med allvar. Studera FOCUS -där existerar minnet från de verkliga myterna. Örnen.
Syftet var här inte vidöppet. Det är missförståndet om vår sanna natur -den kvalmiga intellektuella hettan och fruktansvärda självomsorgen, det vi kallar för galenskapen. Har ni träffat människor som ni känner en instinktiv avsmak och projicerat lidelsetvång inför? Sådana vi ofta dras till hur som helst. Nej, det är inte riktigt kärleken. Inte till att börja med.
När vi börjar vecka ut våra verkliga problem från det inre dunklet, utifrån högsta möjliga tivellöshet börjar det hända saker.
Okej. Men hur vill ni ha det? Vi existerar, på något sätt, även fast vi inte vet om det.
Här är vårt inre kvarstående erbjudande: Det ädla är att finna den högsta sublimaste känslan i hela universum ni tror på. Den fria familjen -utan minsta tanke på kladd eller bedömningar.
Just nu är det fina systemet inuti en djup förstörelse, eftersom vi inte tillåts att se varandra klart och tydligt -genom den fina gränsen, som inte ens finns.
Ärligheten
Arvsmassans infytande är rörande löjligt. Det visste ni kanske inte. När allt kommer omkring handlar det enkom om att ansvaret över sin individualitet är högst, och att göra det bästa av jämliken i varje given situation. Lystra till Post Blue -Placebo. Objektiv passion. Underbart.
Jag har lärt mig en läxa
Hans incestuösa pedofilistiska relateringsnärvaro trycker mig med djupt illamående. Vad fan ska jag göra? Detta får inte ske. Djupt olycklig skuld lyser igenom. Jag måste komma bort från honom. Så, känns lättare. Var ska jag ta vägen? Herregud. Jag hittar inte svaren.
Men det -vet -viktigaste att förstå är kanske att jag inte kan ta ansvat för någon annan än mig själv. Om han vill ta livet av sig så får han göra det -hur skulle det kunna vara mitt problem? Djupandning för helvete.
Ser klarare och klarare. Ignoransen sitter djupt i min själ.
Men det -vet -viktigaste att förstå är kanske att jag inte kan ta ansvat för någon annan än mig själv. Om han vill ta livet av sig så får han göra det -hur skulle det kunna vara mitt problem? Djupandning för helvete.
Ser klarare och klarare. Ignoransen sitter djupt i min själ.
Magnetkamera
Jag lever i samma värld som de andra. Hur kan du säga så? Detta är ett öppet system -direktkommunikation kallas det. Jag hade varit i himlen nu om jag inte hade haft min outtryckliga smärta genomlevandes i kroppen, vilket hindrar mig från att relatera till det som är. Ibland äter jag mat bara för sakens skull -det ger en svår inre brännande tygd i mig, det förstår ni själva. Dricker mest te, och tar några matskedar fiskolja eller olivolja för neurobalansen, när jag behöver det.
Jag har försökt säga detta till alla. Men ni vill inte lyssna. Jag ber er att exkludera all sorts spannmål, mat innehållande östrogener, mjölk, och resten. Det ÄR den så kallade sexualiteten. Ritualen. Familjen. Fråga mig för vidare referenser om ni behöver. Frukt och nötter och rena köttbitar äter jag ibland, och jag har någon anledning.
Jag har mått väldigt dåligt över min röst, den anpassar sig inte efter mina sinnliga behov som den ska göra -därför upplever jag hur det jag säger saknar värde för min personligen -speciellt då jag får återfall och tror att "ingen fattar förutom jag" och att jag äger mig själv. Jag kunde förut bara KÄNNA orden och innebörden.
Som jag redan sagt -GUD ÄR EN LÖGNDETEKTOR. När ni öppnar hjärtat harmonieras ljudupptagningen. Det är därför man blir så slö i svåra, outredda konfliktfyllda miljöer.
Kemiska substanser är dagens dejtingverktyg.
Det var så hemsk på psyket. En riktigt förstörd patient gick och upprepade sin inre röst: "I am the sun. I am the moon. Play with me." -Och låg och daskade på sin mjälliga suspensoar. Han hade försökt göra en ansiktlyftning på sig själv.
Haha.
Sanningen är att sömnen är den största rädslan jag har. Om jag inte tror att jag "vet vad det handlar om" -och att nästan dag är densamma. Ofta blir det ju så i svåra miljöer.
Jag försöker planera den väl -men är rädd för våldtäkten.
Jag har försökt säga detta till alla. Men ni vill inte lyssna. Jag ber er att exkludera all sorts spannmål, mat innehållande östrogener, mjölk, och resten. Det ÄR den så kallade sexualiteten. Ritualen. Familjen. Fråga mig för vidare referenser om ni behöver. Frukt och nötter och rena köttbitar äter jag ibland, och jag har någon anledning.
Jag har mått väldigt dåligt över min röst, den anpassar sig inte efter mina sinnliga behov som den ska göra -därför upplever jag hur det jag säger saknar värde för min personligen -speciellt då jag får återfall och tror att "ingen fattar förutom jag" och att jag äger mig själv. Jag kunde förut bara KÄNNA orden och innebörden.
Som jag redan sagt -GUD ÄR EN LÖGNDETEKTOR. När ni öppnar hjärtat harmonieras ljudupptagningen. Det är därför man blir så slö i svåra, outredda konfliktfyllda miljöer.
Kemiska substanser är dagens dejtingverktyg.
Det var så hemsk på psyket. En riktigt förstörd patient gick och upprepade sin inre röst: "I am the sun. I am the moon. Play with me." -Och låg och daskade på sin mjälliga suspensoar. Han hade försökt göra en ansiktlyftning på sig själv.
Haha.
Sanningen är att sömnen är den största rädslan jag har. Om jag inte tror att jag "vet vad det handlar om" -och att nästan dag är densamma. Ofta blir det ju så i svåra miljöer.
Jag försöker planera den väl -men är rädd för våldtäkten.
Öppna portarna
Jag såg tiden stanna i stillbilder i korta ögonblick -när olika invidiver omkring mig blev ett med tiden. Förstår ni vad jag menar?
Då menar jag att jag såg detta i den fysiska verkligheten, vid nyår där. Jag minns att jag blev för girig -fick den religiösa helhetsbilden av naturens hiarkier -mikrokosmos, och tappade något djupt inom mig när jag kände mig "stå över" alla former under.
Jag Venus på samma grad som Ken Wilbers sol, med sabisk symbol: "People on a vast staircase, graduated upwards."
Jag var rädd för att hamna i ett antroposofiskt-autistiskt kuliss-perspektiv för mänsklighetens självcentrerade storhetsvansinne, för evigt. Det är inte hälsosamt att assimilera andras inlärda strukturer, det gjorde jag ju inte heller men. Jag fick sån inre panik när jag såg hur de nekade sig kunskapen genom mutationer i sinnena -läkaren gjorde skakrörelser med huvudet och sa att hon inte såg sammanhanget med något jag sa. "Skötare" där blev attackerande ambivalentpsykotiska, och jag var fast igen. Förstår fortfarande inte hon som drogade ner mig -jo, kanske. Jag minns att jag satte mig och pratade med henne när jag var frivilligt inlagd två veckor som 16åring -och berättade att jag känt mig som adopterad. Hon -som också en svensk människa, va adopterad. Tror hon trodde att jag förstörde det naturliga förtroendet för hennes inre liv -eftersom jag "kallade in" min mamma i rummet efteråt -men bara för att ha en kort dialog, inte om det alls.
Hon satte sig och gjorde hypnotiska vaggrörelser fram och tillbaka -mitt motstånd mot att "somna in" till en lugnare verklighet (som faktiskt var mitt jordiska behov i stunden) -gjorde att jag hamnade i ett excorsismliknande gränsland -mellan en förnedrande överdos av yin's obryddhet för de högre själsliga / och mitt tidigare livs sorg för mänskligeheten. Jag "tvingade tillbaka" mig själv till mitt gamla liv.
Det är väl detta som är så neurotiskt. Jag är alltid rädd för att omgivningen skall misstänka självbedrägeri inom mig, eller att jag "stjäl" idéer på ett inre orobetingat sätt.
Projektionen = är fantasins och hybrisens anspråk sitt själv, vilket skapar det överdrivna vernisaget. Att bryta ner denna är det man gör i Shamanism -men jag gillar inte tekniska grupperingar. Det skadar helheten genom esoterismen -mänsklighetens bakomliggande eviggjorda lojalitet till sig själv.
Jag kan garantera detta. Följer vi kontaktpunkternas naturliga synkronicitet som den rumsliga kompassen -kommer portarna till FENIX (den totala livslusten) lysa vidöppna. Hade inte min mor [u]kommit ikapp mig[/u] -vilket jag konfronterade från djupet, och förlöste hennes personifierade LÖGN om livet -hade jag kunnat "ta hem/med" de vänner jag så hade önskat -och bevarat och stannat där. Det var en integritetsförvirrande upplevelse att känna att bara jag och min mamma var de enda som såg sanningen, i hela universum. Det är sorgligt att vi försöker "gruppera oss" efter en utsaga (projektionen) om vilka vi "tycker mest om".
Skogsälvan: Anledningen till att jag inifrån ett djupt behov av integritetprofilering eliminerade dig som en del utav kaoset spinner från mina egna egna svåra känslor av oro. Jag tog väldigt mycket åt mig av din glaumorisering av psykmottagningarna och mediciner. Jag ser ett val inuti mig, potentialen till att lyckas igen -inte under några omständigheter får skadas av kemiska medel.
Jag kan INTE initiera min mor i detta -hon är för svag. Hennes bakomliggande självutlevande perversion om mig som "speciell" -gjorde mig till det centrerade själva "RYKTET" i unversums -en fantasi. Tog med mig min oskyldiga lillasyter till "friheten" dagen innan jag åkte till OCD-hemmet; och hamnade i ett dockskåpsperspektiv, -kände min personliga doft (tänk typ "hallucination") -en extremt överväldigande "droginhalering" av kroppens sensuella frihet -bortom andningen. Omöjlig att beskriva. En matrix mellan döden och transcendensens mittpunkt. Kände mig som typ Michael Jacksson i ett estetiskt legoland.
Dessa älskliga tivolin är existerande världar.
Men den GENUINA transcendensen till ALLT SOM FINNS är något helt annat. Det är att vara inuti nirvans befrielses flod -och spela ett drömskt schackparti med sina sannaste vänner i en evig assimilerande kunskap om tidens "existens". Att kunna förstå allting som finns och att kunna andas in sina egna känslor av alltings minne från livet själv. Dvs. föreningen med VÄRLDSSJÄLEN.
Jag garanterar er att vi är påväg mot mänskligehetens stora utmaning just nu.
,..,.,.,m.
Välkommna dig själv till JORDEN.
Definera JULSTÄMNINGEN (som bara barnen kan se)? Belöningen? Kommer ni ihåg vilka bråddjupa spår det lämnade när vi avslöjade pappa/farfar (aukoriteten) -bakom masken.
Studera Fanny och Alexander. Boktips: "An astrological mandala" -Dane Rudhyar. Esoteriska symboler för människosjälen. Begrundar ni er naturliga studie av livet; er historia -kommer ni se alla samband -när ni öppnar hjärtat, och där släpper rädslan, gradvis. Det finns inget att bevara förutom tiden ni fått. Sakta börjar vi våga använda kapiciteten att tolka vår tolkningsförmåga. Stilla konfrontera hur vi tolkar det som är -här tar hela svaret över vårt väsen, och vi vet vad vi måste göra.
Målet med mitt liv går ut på att bli en Skorpion. Det låter som om det är något jag förhäxats av, kanske är det så. Men det ligger mycket djupare än så. Jag är inte hel utan mitt hem, det är mitt Jag. Min identitet är min närvaro ("Vattumannen" -som jag söker att ÖVERBEVISA -jag känner mig som "The Bourne Identitety!" En utomgjording.) -Men jag har haft för mycket skuldkänslor för att bejaka den. Men jag inser att jag inte har något annat val. Min pappa som förfört mig i hela min barndom med en gåta, avslutade alltid föreställningen och trolleritricket med "-jag lyssnade aldrig, jag ville bara att du skulle vara tyst", jag: "-du bryr dig bara om din egen tillfredställelse?" "jaaa, precis" (rätt!) med att säga "-du väljer själv", min lillasyster avgudar honom -jag såg hans totaliära SOUL för första gången i mitt transtillstånd i december 06, och min mammas renhet -den totala harmonin; min egen befruktelse. Det var en chock att känna deras relation. Sanningen -vi är fullständiga, hur vi än gör.
Karma är de LAG vi är "indelade" i -oss själva i olika tider, och sammanhang. Medialitet och ängladimentionen är eldens rör (föreningen av hus 12 och 1; anden och egot) -det är här vi återuppväcker de döda; men detta bör inte experimenteras flitigt med -innan den inre signalen om att tiden är kommen faktiskt är här; då vi kan återuppväcka de döda -och förena oss.
Jag har i min meditation när jag vidrört mitt råa jag -sett "guldklimpar" blinka till mitt framför där jag vilade ögonen. Jag vet vad detta är. Men det är inte detta som är mitt hjärta -glöm aldrig ert hjärtas flodsignaler, det får inte ske. Allt jag vill är att få EN STUND ifred med min kärlek. Förstörelsen av att "ni upptäcker mig" är för djup för att hanteras. Men jag försöker nu bemästra min skuld. Jag gråter lite varje dag för vad jag gjort -jag har sårat riktiga människor hjärtat utan att de bett om det. De är inte som jag som kan klara av vilka förluster som helst. Jag har flera gånger upplevt synkronicerade känslor/tankevärld med Robbie Williams. Jag vet skillnad mellan inlevelse och inbillning. Inbillningen slutar i abrurda småleenden, det finns inget allvar. Förstod genom vad vi kan kalla för "drömmar (obegripliga sorgfloder)" att jag gick problem med hjärtat när Ulf Lundell skaffade sin tjej. Personligt sett rör det ju mig inte i ryggen. Min självbild är att jag inte känner någonting, jag brukade sitta och gråta över att jag inte hade några känslor som yngre. Det har varit mitt "problem" jag dragits med. Jag vill helst inte gå genom er -men jag måste. Jag VILL få den sanna uråldriga KRITIKEN -DET är "frälsningen"; att få möjlighet att VETA vem jag VERKLIGEN är. Jag vill inte leva i en föreställningsvärld -jag älskar den ädla urskiljningen. Vi kan inte bevisa vår "oskuld" -vilka tror ni att ni är? Detta är upplevelsen av .."sexighet". "Jag är inte oskyldig, men jag är helt ren."
Allt har en mycket djupare innebörd än bara en sadism. Mamma har alltid sagt "-förlåt är det fulaste ord jag vet". Sant. Det finns inget att förlåta. (Samtidigt som hon varje dag "undrar" varför jag hatar henne, som hon säger -hennes förvirring. Hon har alltid skuldbelagt hennes fetma på mig. Precis så sa min favoritlärare i mellanstadiet också, om hans mamma, han berättade alltid alla detaljer om hans liv. Hon var hudterapeut. Observera naturens tema här. Hon dog i cancer sen. Jag har sagt det förut: akta er.)
Jag har avslöjat Tao te ching: Vi ska aldrig tänka tanken att "jag kommer aldrig berätta detta" -vi ska hela tiden svara vår nästa med vårt DJUPASTE svar. Detta är fågeln fenix -den djupaste friheten som existerar. (Beroende på hur nära explosionen vi vågar gå -paradiset!) Jag hoppas vi siktar in oss på den morderna versionen. I realiteten. Ge mänskligheten sig själv.
Intill tidens kant -där vi möter oss själva. Den GENUINA JORDISKA EVIGHETEN -att vara ett med jordens KÄRNA. En tillvaro av rent guld.
Definera JULSTÄMNINGEN (som bara barnen kan se)? Belöningen? Kommer ni ihåg vilka bråddjupa spår det lämnade när vi avslöjade pappa/farfar (aukoriteten) -bakom masken.
Studera Fanny och Alexander. Boktips: "An astrological mandala" -Dane Rudhyar. Esoteriska symboler för människosjälen. Begrundar ni er naturliga studie av livet; er historia -kommer ni se alla samband -när ni öppnar hjärtat, och där släpper rädslan, gradvis. Det finns inget att bevara förutom tiden ni fått. Sakta börjar vi våga använda kapiciteten att tolka vår tolkningsförmåga. Stilla konfrontera hur vi tolkar det som är -här tar hela svaret över vårt väsen, och vi vet vad vi måste göra.
Målet med mitt liv går ut på att bli en Skorpion. Det låter som om det är något jag förhäxats av, kanske är det så. Men det ligger mycket djupare än så. Jag är inte hel utan mitt hem, det är mitt Jag. Min identitet är min närvaro ("Vattumannen" -som jag söker att ÖVERBEVISA -jag känner mig som "The Bourne Identitety!" En utomgjording.) -Men jag har haft för mycket skuldkänslor för att bejaka den. Men jag inser att jag inte har något annat val. Min pappa som förfört mig i hela min barndom med en gåta, avslutade alltid föreställningen och trolleritricket med "-jag lyssnade aldrig, jag ville bara att du skulle vara tyst", jag: "-du bryr dig bara om din egen tillfredställelse?" "jaaa, precis" (rätt!) med att säga "-du väljer själv", min lillasyster avgudar honom -jag såg hans totaliära SOUL för första gången i mitt transtillstånd i december 06, och min mammas renhet -den totala harmonin; min egen befruktelse. Det var en chock att känna deras relation. Sanningen -vi är fullständiga, hur vi än gör.
Karma är de LAG vi är "indelade" i -oss själva i olika tider, och sammanhang. Medialitet och ängladimentionen är eldens rör (föreningen av hus 12 och 1; anden och egot) -det är här vi återuppväcker de döda; men detta bör inte experimenteras flitigt med -innan den inre signalen om att tiden är kommen faktiskt är här; då vi kan återuppväcka de döda -och förena oss.
Jag har i min meditation när jag vidrört mitt råa jag -sett "guldklimpar" blinka till mitt framför där jag vilade ögonen. Jag vet vad detta är. Men det är inte detta som är mitt hjärta -glöm aldrig ert hjärtas flodsignaler, det får inte ske. Allt jag vill är att få EN STUND ifred med min kärlek. Förstörelsen av att "ni upptäcker mig" är för djup för att hanteras. Men jag försöker nu bemästra min skuld. Jag gråter lite varje dag för vad jag gjort -jag har sårat riktiga människor hjärtat utan att de bett om det. De är inte som jag som kan klara av vilka förluster som helst. Jag har flera gånger upplevt synkronicerade känslor/tankevärld med Robbie Williams. Jag vet skillnad mellan inlevelse och inbillning. Inbillningen slutar i abrurda småleenden, det finns inget allvar. Förstod genom vad vi kan kalla för "drömmar (obegripliga sorgfloder)" att jag gick problem med hjärtat när Ulf Lundell skaffade sin tjej. Personligt sett rör det ju mig inte i ryggen. Min självbild är att jag inte känner någonting, jag brukade sitta och gråta över att jag inte hade några känslor som yngre. Det har varit mitt "problem" jag dragits med. Jag vill helst inte gå genom er -men jag måste. Jag VILL få den sanna uråldriga KRITIKEN -DET är "frälsningen"; att få möjlighet att VETA vem jag VERKLIGEN är. Jag vill inte leva i en föreställningsvärld -jag älskar den ädla urskiljningen. Vi kan inte bevisa vår "oskuld" -vilka tror ni att ni är? Detta är upplevelsen av .."sexighet". "Jag är inte oskyldig, men jag är helt ren."
Allt har en mycket djupare innebörd än bara en sadism. Mamma har alltid sagt "-förlåt är det fulaste ord jag vet". Sant. Det finns inget att förlåta. (Samtidigt som hon varje dag "undrar" varför jag hatar henne, som hon säger -hennes förvirring. Hon har alltid skuldbelagt hennes fetma på mig. Precis så sa min favoritlärare i mellanstadiet också, om hans mamma, han berättade alltid alla detaljer om hans liv. Hon var hudterapeut. Observera naturens tema här. Hon dog i cancer sen. Jag har sagt det förut: akta er.)
Jag har avslöjat Tao te ching: Vi ska aldrig tänka tanken att "jag kommer aldrig berätta detta" -vi ska hela tiden svara vår nästa med vårt DJUPASTE svar. Detta är fågeln fenix -den djupaste friheten som existerar. (Beroende på hur nära explosionen vi vågar gå -paradiset!) Jag hoppas vi siktar in oss på den morderna versionen. I realiteten. Ge mänskligheten sig själv.
Intill tidens kant -där vi möter oss själva. Den GENUINA JORDISKA EVIGHETEN -att vara ett med jordens KÄRNA. En tillvaro av rent guld.
Future, baby
Fortsättning (kortfatttat, jag har inte tid):
Vi har gjort en RESA. Vi kommer i framtiden (mycket snart) -kunna återsmälta oss med alla våra INKARNATIONER -bli människan -vandra EVIGA i alla tider, från begynnelsen! Vi kommer kunna vara på flera ställen samtidigt. (Träffade själv hastigt min tidigare inkarnation på psyket feb 07, och har sett Ted Gärdestads energikropp.) Vi existerar i olika tider, även framtid, hela tiden. Vet ni vad "föraningar" är? Begrunda det, och BÖRJA ARBETA!
Jag har aldrig trott på döden, därför aldrig sörjt någons "död" djupt. Om ni vill utvidga ert SINNE: tänk på de män som dött i mellanöstern dagligen, istället för att ägna manisk aktivitet år er boyfriends muskler.
Det jag menar är att vi kommer kunna gå tillbaka till vår heliga barndom. Förtstår ni inte snälla? Vi upplever en djupare lojalitet från våra fiender (medmänniskor) än ni anar.
Ni har inte ens UPPLEVT solnedgången ännu! Jag har fått en kort inblick i den här världen och ..jag säger bara, det finns inget vackrare.
Jag älskar det sista dygnet. Jag vill resa tillbaka till Ryssland. Återuppleva de undermedvetna förälskerna -de sanna, som man inte visste om. Drunkna i Titanic. Injicera polonium. Resa igenom den verkliga pilgrimsresa genom vårt djupa ARV.
ALLA människor är lika stora! Vi är ett komplext mysterium, större än ni någonsin kan föreställa er.
Jag älskar "det verkliga livets" MÖJLIGHETER, men har ingen möjlighet att uppleva det i mitt liv. Jag vill underkasta mig minnesförlusten med stolthet -för att FÖRSTÅ relationens inre genuina sanna väsen, och hemligheterna som rymmer intet, som är överflödiga.
Jag pratar om att människosläktet ska BEMÄSTRA universums tekniker. Vänta inte ut tiden, snälla. Framtidens andlighet -varför är ni så rädda för ER SJÄLVA?
Rememer, VI VET -slopa neurosen! Oroa er inte. Sluta fundera över gårdagens misslyckanden -de existerar inte; de är den möjliggörande strukturen.
(Jag har flera gånger drömt -nattdrömmen alltså, om att jag har sex med mig själv -en klon, men sparkade in mig själv i väggen t.ex, men kunde bara upprätthålla ett avstånd på ca 1,5 meter.)
Johan Ågren, du tror väl på mig? Du behöver inte svara, men jag blir lite orolig -vet ju att du är en mycket klok människa.
Ägna gärna mer uppmärksamhet till Kyreus -det är han verkligen värd.
Detta är min icke-integrerade UR-identitet, där jag kan FÖRSTÅ tidens skeenden. Därför vill jag inte förlora chansen.
Annat exempel från livets utbud själv:
Telepatiskt (skall inte missbrukas) har jag upplevt det kollektivas fredliga medvetande [upphöjd sociofobi] på bussen en gång -jag var ETT med den. Det är att inge andra "ett lugn". Detta var när jag upplevde min tidsresa, kanske pratar om den sen. Det kräver ansvar.
Det är så många röster som vill bli hörda! Att NÅGON ska se det vackra i dem! Det är inga FEL på de människor jag har omkring mig; vi behöver inte lida igenom 51 existenser till. Jag har själv aldrig identifierat mig med "de utsatta" i samhället -jag har haft ett sånt överdrivet argumentationsbehov.
Med universums raffinerande teknik; menar jag t.ex. att vi skulle få möjlighet att hantera klimatet. Jag har själv upplevt MEDVETENHETEN om VÄDERSKIFTNINGARNA -vi styr dem själva förstås.
Den naturliga biologiska klockan. (Några få dagar innan jag åkte till OCD-hemmet.) Att somna in i vakenheten, och födas till egot. Det är naturens SANNA cykel.
Jag sov på balkongen natten jag insåg detta. Neptunus är den totala egoassimileringen av det som ligger BORTOM naturen själv. Det är att känna SAMMA känsla som det iskalla skiftet runt fullmånen. Den inre estetiken mänskligheten delar är estetiskt ofattbar, mer än så. Jag menar allvar. Jag kan inte släppa detta. Den fysiska odödligheten började jag förstå; och sambandet mallan kolhydrater/protein/fett i syntes til YIN och YANG. Jag blev av med min obalanserade rotade sexualitet (upplevde mig själv som sexmissbrukare under en period mellan 11-14) och cykler och ångest när jag övergick till animalisk mat plus nötter/frukt/grönsaker. Jag hade ENORMA blodsockerproblem innan, nu kan jag vara utan mat i flera dagar. I alla fall.. dessa dagar: Håret fick en helt ny formbar struktur och blev lockigt (alltså tillfälligt då.) Min hud fick en vit balanserad färg och transparent "filmliknande" yta -färgerna blev skarpare osv.
Jag upplevde förvirringsliknande tillstånd + illamående, när jag fick i mig vete/annan skit, när jag hade börjar anpassa mig till naturens rytm. Detta är PMS -kaoset ligger i omgivingen. (Vilket jag alltid fattat, eftersom jag blev extremt KREATIV under "pms" förut.) Jag fick mensen synkronicerad med månen, osv. -Vilket rubbades med neuroleptikan, men har återskapats nu. Rubbades gjorde också min "känslighet" för maten, men det har med att göra med att jag har renat mitt omedvetna.
Ja, lycka till.. skulle jag bara säga.
Vi har gjort en RESA. Vi kommer i framtiden (mycket snart) -kunna återsmälta oss med alla våra INKARNATIONER -bli människan -vandra EVIGA i alla tider, från begynnelsen! Vi kommer kunna vara på flera ställen samtidigt. (Träffade själv hastigt min tidigare inkarnation på psyket feb 07, och har sett Ted Gärdestads energikropp.) Vi existerar i olika tider, även framtid, hela tiden. Vet ni vad "föraningar" är? Begrunda det, och BÖRJA ARBETA!
Jag har aldrig trott på döden, därför aldrig sörjt någons "död" djupt. Om ni vill utvidga ert SINNE: tänk på de män som dött i mellanöstern dagligen, istället för att ägna manisk aktivitet år er boyfriends muskler.
Det jag menar är att vi kommer kunna gå tillbaka till vår heliga barndom. Förtstår ni inte snälla? Vi upplever en djupare lojalitet från våra fiender (medmänniskor) än ni anar.
Ni har inte ens UPPLEVT solnedgången ännu! Jag har fått en kort inblick i den här världen och ..jag säger bara, det finns inget vackrare.
Jag älskar det sista dygnet. Jag vill resa tillbaka till Ryssland. Återuppleva de undermedvetna förälskerna -de sanna, som man inte visste om. Drunkna i Titanic. Injicera polonium. Resa igenom den verkliga pilgrimsresa genom vårt djupa ARV.
ALLA människor är lika stora! Vi är ett komplext mysterium, större än ni någonsin kan föreställa er.
Jag älskar "det verkliga livets" MÖJLIGHETER, men har ingen möjlighet att uppleva det i mitt liv. Jag vill underkasta mig minnesförlusten med stolthet -för att FÖRSTÅ relationens inre genuina sanna väsen, och hemligheterna som rymmer intet, som är överflödiga.
Jag pratar om att människosläktet ska BEMÄSTRA universums tekniker. Vänta inte ut tiden, snälla. Framtidens andlighet -varför är ni så rädda för ER SJÄLVA?
Rememer, VI VET -slopa neurosen! Oroa er inte. Sluta fundera över gårdagens misslyckanden -de existerar inte; de är den möjliggörande strukturen.
(Jag har flera gånger drömt -nattdrömmen alltså, om att jag har sex med mig själv -en klon, men sparkade in mig själv i väggen t.ex, men kunde bara upprätthålla ett avstånd på ca 1,5 meter.)
Johan Ågren, du tror väl på mig? Du behöver inte svara, men jag blir lite orolig -vet ju att du är en mycket klok människa.
Ägna gärna mer uppmärksamhet till Kyreus -det är han verkligen värd.
Detta är min icke-integrerade UR-identitet, där jag kan FÖRSTÅ tidens skeenden. Därför vill jag inte förlora chansen.
Annat exempel från livets utbud själv:
Telepatiskt (skall inte missbrukas) har jag upplevt det kollektivas fredliga medvetande [upphöjd sociofobi] på bussen en gång -jag var ETT med den. Det är att inge andra "ett lugn". Detta var när jag upplevde min tidsresa, kanske pratar om den sen. Det kräver ansvar.
Det är så många röster som vill bli hörda! Att NÅGON ska se det vackra i dem! Det är inga FEL på de människor jag har omkring mig; vi behöver inte lida igenom 51 existenser till. Jag har själv aldrig identifierat mig med "de utsatta" i samhället -jag har haft ett sånt överdrivet argumentationsbehov.
Med universums raffinerande teknik; menar jag t.ex. att vi skulle få möjlighet att hantera klimatet. Jag har själv upplevt MEDVETENHETEN om VÄDERSKIFTNINGARNA -vi styr dem själva förstås.
Den naturliga biologiska klockan. (Några få dagar innan jag åkte till OCD-hemmet.) Att somna in i vakenheten, och födas till egot. Det är naturens SANNA cykel.
Jag sov på balkongen natten jag insåg detta. Neptunus är den totala egoassimileringen av det som ligger BORTOM naturen själv. Det är att känna SAMMA känsla som det iskalla skiftet runt fullmånen. Den inre estetiken mänskligheten delar är estetiskt ofattbar, mer än så. Jag menar allvar. Jag kan inte släppa detta. Den fysiska odödligheten började jag förstå; och sambandet mallan kolhydrater/protein/fett i syntes til YIN och YANG. Jag blev av med min obalanserade rotade sexualitet (upplevde mig själv som sexmissbrukare under en period mellan 11-14) och cykler och ångest när jag övergick till animalisk mat plus nötter/frukt/grönsaker. Jag hade ENORMA blodsockerproblem innan, nu kan jag vara utan mat i flera dagar. I alla fall.. dessa dagar: Håret fick en helt ny formbar struktur och blev lockigt (alltså tillfälligt då.) Min hud fick en vit balanserad färg och transparent "filmliknande" yta -färgerna blev skarpare osv.
Jag upplevde förvirringsliknande tillstånd + illamående, när jag fick i mig vete/annan skit, när jag hade börjar anpassa mig till naturens rytm. Detta är PMS -kaoset ligger i omgivingen. (Vilket jag alltid fattat, eftersom jag blev extremt KREATIV under "pms" förut.) Jag fick mensen synkronicerad med månen, osv. -Vilket rubbades med neuroleptikan, men har återskapats nu. Rubbades gjorde också min "känslighet" för maten, men det har med att göra med att jag har renat mitt omedvetna.
Ja, lycka till.. skulle jag bara säga.
............ölö
Återigen, Jimmy, när du endå är på länk, s a s:
Detta är bilden jag får av dig:
Skrev i ett anteckningsblock för över ett år sen den kliniska analysen av din inre obalans (när jag hade min transcendentala upplevelse; penetration av sömnen -och återförenades med min kunskap, och mänsklighetens djupaste värden -ängladimentionen) -eftersom jag alltid tar ansvar för mitt intellektuella sammanhang, och omgivning. Jag är som sagt inuti ett filosofiskt konstant arbete. Plus: Jag förstod att du hade förstått det jag hade förstått, en assimilering av samma kollektiva, samhällsstrukturer.. att verkligen FÖRSTÅ -det kulturella UTANFÖRSKAPET/alienationen!
Denna självhypnotiska analytiska omdefinering av verklighetens fängelsekontext -till rätt sida (detta "trolleri" -"lurande av universum") -utlöstes bland annat genom inspiration av den "sanning" du prostituerade till massan. Jag tyckte tanken om den "inre tomheten" var absurd, men jag provade att testa den, för att förstå.
http://www.filosofiforum.com/phpBB2/viewtopic.php?t=3555
Skrev att jag var ett "stjärndamm" (eftersom jag tyckte ordet var kreativt fint -känns förjävligt att "ta" andras verk så, men..) i min "dagbok" på psyket, med minnet av vad det nu innebar -total själlöshet, den djupaste dunkla smärta jag någonsin upplevt. Jag tycker inte det är roligt.
http://www.filosofiforum.com/phpBB2/viewtopic.php?t=3847
Är det din själs högsta önskan?
Du är mycket obalanserad, Jimmy. Bara några dagar innan jag blev intagen på psyket (och våldtagen, vilket jag berättade för dig) -så fick jag en inre linjär vision om din sexualitetets tomgångskörning (=totalt förfall.)
-Roligt, Jimmy.
Vet du skillnad mellan din djuppsykologiska objektifiering av frihet och kärleken?
Nej, Jimmy -JAG FÖRSTÅR INTE. Jag ber om ursäkt för det. Jag menar det verkligen.
Jag förstår detta. Under hela sommaren och början av hösten var min hjärna passiviserad, och mitt linjära långtidsminne var i uppluckrat/bortträngt (samma sak!) Jag satt inne hela sommaren och läste om psylocybin och lsd flera timmar och dagen. Upprepande, eftersom jag inte hade någon kontakt med mina genuina inre värden. Fantiserade i fram till mitten av hösten på att förgifta de två av läkarna som medicinerade ner mig. (Våldtäktsmannen fick jag inte ens en chans till DIALOG med!) Har funderat på att prostituera mig för att kombinera min opersonliga sexualitet (frihetsuttryck) med kapitalet, överlevnadstekniken.. Men detta är ett dött uttryck/återupprepning av den mentala kreativiteten.
Vi kan inte genom meditationstekniker "bryta igenom" (karman, dvs.) -vi kan bara HAMNA PÅ RÄTT SPÅR. Detta bör ni förstå.
Tydligt uttryck. Facinerande. VILKEN inre outtnyttjad resurs du besitter i fråga om eget inre inflytande Jimmy!
Jag vet att du skrev -i början av januari 07, om hur din frihetskänsla uppenbarade sig. Hittar inte citatet bara. Du skrev om din vision av alla andliga ledare genom tiderna som dött, och att du inte kunde svika mänskligheten när du kommit såhär långt -du blev ÄNTLIGEN befriad från din SKULD!
Detta upplevde du när JAG och du "bytte medvetande" vid en mycket kort period första veckan i januari. Det var den värsta tillvaro jag någonsin upplevt -satt och stirrade på mina lår, med ett energifält av lågor på -sanningen var förbrukad! Min hjärna VAR en blockering; och jag upplevde en "medveten psykos" (i brist på bättre ord) -dvs. jag var för "översmart" för att kunna "ha" och identifiera mig med den. Jag började se verkligheten som ett dataspel, och upplevde mig arresterad inom ett kroniskt flyktbeteende i en desperat eld. Jag duschade konstant, ca 4-5 ggr om dagen i psykets dusch, men använde ingen tvål, eftersom jag instinktivt ville KONFRONTERA mina djupa ärr.
Anledningen till att de körde mig från Ulleråker till Sachska (jobbigt) -var att jag plötsligt drabbades av en inre vision av alla de krig jag existenscykel efter existenscykel ALLTID förlorat "på mållinjen" i -jag sa detta rakt ut, rev sönder ett block där jag hade skrivit "meningen med livet" (som jag fortfarande inte kommer ihåg) -återupplevde himlens sorg över Saddam -som inte fick CHANSEN! Skrek att jag måste låna en dator -för att "berätta om det här". Paniken bestod av att jag BLEV Pluto -och VISSTE att jag aldrig KUNDE DÖ -men tänk om min kropp går sönder, mitt ben går av -evig pina. Jag fick i alla fall VETA mitt sanna namn, när jag reste på mig i total själslig harmoni -i dubbel bemärkelse, av han som skulle ta hand om mig, i bilen på väg till psyket i Sthlm -samt i mp3n som jag lyssnade på samtidigt.
* Formulerade exakta teorier om samhället -vilka jag såg skrivna av dig på forumet då -samtidigt som jag inte kunde logga in på vare sig mina hotmailkonton eller filosofiforum. Kunde logga in på andra sidor -datorn var blockerad. Vilken jälva inre panik. Tvingades till att sitta och "leka" med ett dataspel i engelska, för att de satte mig i bup-skolan (har inte gått i skolan sen i åttan -10.e jan 04 -har inget svar på varför, har aldrig förstått på alla plan.) (Läser aldrig böcker. Vilket du försökte få mig till, i msnkonversationer "-du har mycket att BETA AV, med andra ord.") Min stora omogenhet har varit av en helt annan dimention.
Upplevde en oerhörd mental blockering när jag träffade dig den 13.e dec 07 på stan. Hade ingenting annat att göra än att "spela med", eftersom du inte förstod hur filosofi kunde ha med min psykologiska familjesituation att göra -du "rådde" mig att försöka HITTA ETT SPRÅK för mina känslor. Jag bröt ihop på natten samma kväll -inte för att jag blev sårad alls eller så, utan för att mitt intellekt under natten bestod av tomhet och själslig smärta, som inte var min vanliga. Kändes en "djup förstörelse".
Sen skrev du i ett sms att du hade ljudböcker med "tekniker" för hur man ska hantera maktpersoner inom psykiatrin som du sa att du VISSTE att jag skulle gilla. Sanningen: jag var totalt ointresserad av det. Det värsta, aboslut värsta, jag vet, är när folk försöker "frälsa" mig (för då tror alla att jag tycker synd om mig själv), hatade att bli "tröstad" som barn -varför i HELVETE ska jag bli initierad i en rosa sockerglaumor? Då menar jag tröst som inte är SANN -som den av mina föräldrar. Är livrädd för att andra "bakom ridån" av snällhet (som de kallar för ödmjukhet) -ska hålla på med något "knep" för att "hjälpa mig" i min "jagsvaghet".. det är som att bli masserad av sig själv -intet.
*Varför vill du döda och "bli av med" människor Jimmy? Det går imot mitt förstånd. Det är inte logiskt.
Det var EXAKT detta jag trodde att jag hade lyckats med -som du ser i början av tråden; jag försökte "komma undan" karman. Det som "psykonauter" försöker göra.
Under vilken episod använde du LSD?
Jag är inte paranoid. Vad handlar din ambition till att leda om, när du fortfarande efter så lång tid mental bearbetning i relation till massan (oss) på forumet, INTE har penetrerat innebörden av makt (vill du inte det?) -du letar och letar efter din skugga bara, och kallar detta för kreativitet.
Jag delade många av dina filosofiska teorier som du har publicerat på forumet, från starten till årskiftet 06/07. Jag vet inte var din djupa FÖRSTÅELSE för mänskligheten har tagit vägen. Något har hänt -det enda som har blivit viktigt verkar vara att överbevisa din manlighet. Tror du inte att vi vet vem du är? Fattar du inte att du är Gud, du är Tao, Li, Brahman. Har du sagt till din mamma att hon är det? Varför fattar hon inte? Du "står ju NAKEN för massan, och VET vad kärlek är" -till skillnad från din vän Avantgardet, som du påstår. Avantgardet är MYCKET mer filosofisk än ni förstår. Jag menar det.
Det är såhär jag beter mig mot min familj. Pappa är rädd för mig, och började gråta när jag pratar med honom. Mammas vännina säger att jag är "sjuk" eftersom jag förklarade vad mammas fysiska problem berodde på, dvs. den inre skapandeprocessen. "-Är det hennes fel?" "Livets ord", osv.
Och det värsta "Din mamma älskar ju dig." (Det har hon aldrig sagt till mig i alla fall -jo, två ggr tror jag, under hösten 06.. vilket jag aldrig förlät.. förens jag BESEGRADE henne -som kom springade ikapp mig! (Samma väninna, sol-och-vårare och kleptoman, Tvilling/Jungfru som dragit mig i örat som liten, sa att "vi är så lika, Anna Sara och jag" -och trodde att jag skulle TA LIVET AV MIG!) Det är i alla fall den förklaringen som mamma kör med -eftersom jag frågar varför detta hände -när hon blivit djupt förtvivlad över min utsaga om henne själ. Men mamma -är trogen sin väninna (men pratar om henne till alla de andra).. som mamma påstår "räddade" från "helvetet" när denna väninna blev intagen på psyket (självmordbenägenhet) som 18åring. Min pappa tycker det är den falskaste människa han någonsin träffat -och har tagit över telefonluren och sagt vad han tycker om att mamma pratar om "Anders PARANOIA och ASPERGER"..
Jag har aldrig "älskat min familj".. det är för köttsligt och bilogiskt. Mina syskon är de enda jag brytt mig om, och försöker ge en framtid, men min bror har varit innesluten och går som en hund efter mamma.. lagt på sig en ansvarskuld över det "sexuella" han läste i mina inlägg på forumet som han skrev ut åt mamma. (Han kunde inte mitt lösen till msn, men det hade ju varit jävligt intressant. Han har blockerat mig på msn, men nekar till det. Jag vet inte vad jag ska göra.)
Vilket "gått i arv" till mig.. mamma gick upp som vanligt och "tog ett glas vatten" eftersom jag gick drack en kopp te i köket för två timmar sen. Mamma säger att jag ser likadan ut i ögonen som pappa och hennes döda tvillingsyster som jag "inte får prata om" -alla med "psykiska tillkortakommanden". Mamma börjar 25% av vare möte med att säga "är du paranoid, tror du att jag förföljer dig?" "Jag vet vad det heter, diagnoser, proffessorer, osv, osv, osv". OCH även när jag "argumenterar" -"då hatar du alltså dig själv, jag har ju fött dig". (Jag mindes att jag skapade moder och fader, men när ANDLIGA saker kommer på tal blir hon LIVRÄDD och säger att PSYKITRIN kommer "sticka en spruta i dig" -jag trodde inte ens det var möjligt, det är HON som har upprepat dessa ord. Det är hennes egen dödsrädsla. Jag har i hela mitt vetat att man inte kan dö, så jag "sörjer" liksom inte min mormor, osv. Varför skulle jag bry mig? Det är bara tragiskt ingen fattar ännu.)
Jag har aldrig träffat en sant pålitlig människa i hela mitt liv. Jag undersöker medvetanden för att skaffa mig psykologiskt skydd -men alla vill bara ha något av mig, men blir sårade av att jag inte är intresserad av "fysiskt" sex, eller andra ärenden förutom uppriktigheten.
Detta är bilden jag får av dig:
Skrev i ett anteckningsblock för över ett år sen den kliniska analysen av din inre obalans (när jag hade min transcendentala upplevelse; penetration av sömnen -och återförenades med min kunskap, och mänsklighetens djupaste värden -ängladimentionen) -eftersom jag alltid tar ansvar för mitt intellektuella sammanhang, och omgivning. Jag är som sagt inuti ett filosofiskt konstant arbete. Plus: Jag förstod att du hade förstått det jag hade förstått, en assimilering av samma kollektiva, samhällsstrukturer.. att verkligen FÖRSTÅ -det kulturella UTANFÖRSKAPET/alienationen!
Denna självhypnotiska analytiska omdefinering av verklighetens fängelsekontext -till rätt sida (detta "trolleri" -"lurande av universum") -utlöstes bland annat genom inspiration av den "sanning" du prostituerade till massan. Jag tyckte tanken om den "inre tomheten" var absurd, men jag provade att testa den, för att förstå.
http://www.filosofiforum.com/phpBB2/viewtopic.php?t=3555
Skrev att jag var ett "stjärndamm" (eftersom jag tyckte ordet var kreativt fint -känns förjävligt att "ta" andras verk så, men..) i min "dagbok" på psyket, med minnet av vad det nu innebar -total själlöshet, den djupaste dunkla smärta jag någonsin upplevt. Jag tycker inte det är roligt.
http://www.filosofiforum.com/phpBB2/viewtopic.php?t=3847
Är det din själs högsta önskan?
Du är mycket obalanserad, Jimmy. Bara några dagar innan jag blev intagen på psyket (och våldtagen, vilket jag berättade för dig) -så fick jag en inre linjär vision om din sexualitetets tomgångskörning (=totalt förfall.)
| PopJimmy skrev: |
| KUK I RÖV FORUM |
| PopJimmy skrev: |
| Förut älskade jag att våldta snygga uppsminkade stringblodiner i röven samtidigt som jag slår och spottar dem i ansiktet, men denna tid är över - nu är det jag som är gimp. |
| PopJimmy skrev: |
| Grejen är dock att jag ALDRIG legat med någon annan än den jag varit ihop med, men i båda mina förhållanden, så har tjejerna jag varit ihop med legat med andra killar - även fast de hatar idén. Det är helt sjukt. |
Vet du skillnad mellan din djuppsykologiska objektifiering av frihet och kärleken?
Nej, Jimmy -JAG FÖRSTÅR INTE. Jag ber om ursäkt för det. Jag menar det verkligen.
| Citat: |
| Jag har förresten ett tag funderat på att börja böghora, sälja mig till äldre män. |
Jag förstår detta. Under hela sommaren och början av hösten var min hjärna passiviserad, och mitt linjära långtidsminne var i uppluckrat/bortträngt (samma sak!) Jag satt inne hela sommaren och läste om psylocybin och lsd flera timmar och dagen. Upprepande, eftersom jag inte hade någon kontakt med mina genuina inre värden. Fantiserade i fram till mitten av hösten på att förgifta de två av läkarna som medicinerade ner mig. (Våldtäktsmannen fick jag inte ens en chans till DIALOG med!) Har funderat på att prostituera mig för att kombinera min opersonliga sexualitet (frihetsuttryck) med kapitalet, överlevnadstekniken.. Men detta är ett dött uttryck/återupprepning av den mentala kreativiteten.
Vi kan inte genom meditationstekniker "bryta igenom" (karman, dvs.) -vi kan bara HAMNA PÅ RÄTT SPÅR. Detta bör ni förstå.
| PopJimmy skrev: |
| Jasså du har alltså ett liv? Ja men vi kan väll byta då? Snabb affär? |
Jag vet att du skrev -i början av januari 07, om hur din frihetskänsla uppenbarade sig. Hittar inte citatet bara. Du skrev om din vision av alla andliga ledare genom tiderna som dött, och att du inte kunde svika mänskligheten när du kommit såhär långt -du blev ÄNTLIGEN befriad från din SKULD!
Detta upplevde du när JAG och du "bytte medvetande" vid en mycket kort period första veckan i januari. Det var den värsta tillvaro jag någonsin upplevt -satt och stirrade på mina lår, med ett energifält av lågor på -sanningen var förbrukad! Min hjärna VAR en blockering; och jag upplevde en "medveten psykos" (i brist på bättre ord) -dvs. jag var för "översmart" för att kunna "ha" och identifiera mig med den. Jag började se verkligheten som ett dataspel, och upplevde mig arresterad inom ett kroniskt flyktbeteende i en desperat eld. Jag duschade konstant, ca 4-5 ggr om dagen i psykets dusch, men använde ingen tvål, eftersom jag instinktivt ville KONFRONTERA mina djupa ärr.
Anledningen till att de körde mig från Ulleråker till Sachska (jobbigt) -var att jag plötsligt drabbades av en inre vision av alla de krig jag existenscykel efter existenscykel ALLTID förlorat "på mållinjen" i -jag sa detta rakt ut, rev sönder ett block där jag hade skrivit "meningen med livet" (som jag fortfarande inte kommer ihåg) -återupplevde himlens sorg över Saddam -som inte fick CHANSEN! Skrek att jag måste låna en dator -för att "berätta om det här". Paniken bestod av att jag BLEV Pluto -och VISSTE att jag aldrig KUNDE DÖ -men tänk om min kropp går sönder, mitt ben går av -evig pina. Jag fick i alla fall VETA mitt sanna namn, när jag reste på mig i total själslig harmoni -i dubbel bemärkelse, av han som skulle ta hand om mig, i bilen på väg till psyket i Sthlm -samt i mp3n som jag lyssnade på samtidigt.
* Formulerade exakta teorier om samhället -vilka jag såg skrivna av dig på forumet då -samtidigt som jag inte kunde logga in på vare sig mina hotmailkonton eller filosofiforum. Kunde logga in på andra sidor -datorn var blockerad. Vilken jälva inre panik. Tvingades till att sitta och "leka" med ett dataspel i engelska, för att de satte mig i bup-skolan (har inte gått i skolan sen i åttan -10.e jan 04 -har inget svar på varför, har aldrig förstått på alla plan.) (Läser aldrig böcker. Vilket du försökte få mig till, i msnkonversationer "-du har mycket att BETA AV, med andra ord.") Min stora omogenhet har varit av en helt annan dimention.
Upplevde en oerhörd mental blockering när jag träffade dig den 13.e dec 07 på stan. Hade ingenting annat att göra än att "spela med", eftersom du inte förstod hur filosofi kunde ha med min psykologiska familjesituation att göra -du "rådde" mig att försöka HITTA ETT SPRÅK för mina känslor. Jag bröt ihop på natten samma kväll -inte för att jag blev sårad alls eller så, utan för att mitt intellekt under natten bestod av tomhet och själslig smärta, som inte var min vanliga. Kändes en "djup förstörelse".
Sen skrev du i ett sms att du hade ljudböcker med "tekniker" för hur man ska hantera maktpersoner inom psykiatrin som du sa att du VISSTE att jag skulle gilla. Sanningen: jag var totalt ointresserad av det. Det värsta, aboslut värsta, jag vet, är när folk försöker "frälsa" mig (för då tror alla att jag tycker synd om mig själv), hatade att bli "tröstad" som barn -varför i HELVETE ska jag bli initierad i en rosa sockerglaumor? Då menar jag tröst som inte är SANN -som den av mina föräldrar. Är livrädd för att andra "bakom ridån" av snällhet (som de kallar för ödmjukhet) -ska hålla på med något "knep" för att "hjälpa mig" i min "jagsvaghet".. det är som att bli masserad av sig själv -intet.
*Varför vill du döda och "bli av med" människor Jimmy? Det går imot mitt förstånd. Det är inte logiskt.
| Citat: |
| Ja, jag laborerar med många tankar på hur jag kan "lura livet". Det känns så fel att jag hela tiden ska vara offer och bli lurad av livet. Att verkligen "Lura livet" och göra det mest oväntande, det mest kreativa. |
Det var EXAKT detta jag trodde att jag hade lyckats med -som du ser i början av tråden; jag försökte "komma undan" karman. Det som "psykonauter" försöker göra.
Under vilken episod använde du LSD?
Jag är inte paranoid. Vad handlar din ambition till att leda om, när du fortfarande efter så lång tid mental bearbetning i relation till massan (oss) på forumet, INTE har penetrerat innebörden av makt (vill du inte det?) -du letar och letar efter din skugga bara, och kallar detta för kreativitet.
Jag delade många av dina filosofiska teorier som du har publicerat på forumet, från starten till årskiftet 06/07. Jag vet inte var din djupa FÖRSTÅELSE för mänskligheten har tagit vägen. Något har hänt -det enda som har blivit viktigt verkar vara att överbevisa din manlighet. Tror du inte att vi vet vem du är? Fattar du inte att du är Gud, du är Tao, Li, Brahman. Har du sagt till din mamma att hon är det? Varför fattar hon inte? Du "står ju NAKEN för massan, och VET vad kärlek är" -till skillnad från din vän Avantgardet, som du påstår. Avantgardet är MYCKET mer filosofisk än ni förstår. Jag menar det.
Det är såhär jag beter mig mot min familj. Pappa är rädd för mig, och började gråta när jag pratar med honom. Mammas vännina säger att jag är "sjuk" eftersom jag förklarade vad mammas fysiska problem berodde på, dvs. den inre skapandeprocessen. "-Är det hennes fel?" "Livets ord", osv.
Och det värsta "Din mamma älskar ju dig." (Det har hon aldrig sagt till mig i alla fall -jo, två ggr tror jag, under hösten 06.. vilket jag aldrig förlät.. förens jag BESEGRADE henne -som kom springade ikapp mig! (Samma väninna, sol-och-vårare och kleptoman, Tvilling/Jungfru som dragit mig i örat som liten, sa att "vi är så lika, Anna Sara och jag" -och trodde att jag skulle TA LIVET AV MIG!) Det är i alla fall den förklaringen som mamma kör med -eftersom jag frågar varför detta hände -när hon blivit djupt förtvivlad över min utsaga om henne själ. Men mamma -är trogen sin väninna (men pratar om henne till alla de andra).. som mamma påstår "räddade" från "helvetet" när denna väninna blev intagen på psyket (självmordbenägenhet) som 18åring. Min pappa tycker det är den falskaste människa han någonsin träffat -och har tagit över telefonluren och sagt vad han tycker om att mamma pratar om "Anders PARANOIA och ASPERGER"..
Jag har aldrig "älskat min familj".. det är för köttsligt och bilogiskt. Mina syskon är de enda jag brytt mig om, och försöker ge en framtid, men min bror har varit innesluten och går som en hund efter mamma.. lagt på sig en ansvarskuld över det "sexuella" han läste i mina inlägg på forumet som han skrev ut åt mamma. (Han kunde inte mitt lösen till msn, men det hade ju varit jävligt intressant. Han har blockerat mig på msn, men nekar till det. Jag vet inte vad jag ska göra.)
Vilket "gått i arv" till mig.. mamma gick upp som vanligt och "tog ett glas vatten" eftersom jag gick drack en kopp te i köket för två timmar sen. Mamma säger att jag ser likadan ut i ögonen som pappa och hennes döda tvillingsyster som jag "inte får prata om" -alla med "psykiska tillkortakommanden". Mamma börjar 25% av vare möte med att säga "är du paranoid, tror du att jag förföljer dig?" "Jag vet vad det heter, diagnoser, proffessorer, osv, osv, osv". OCH även när jag "argumenterar" -"då hatar du alltså dig själv, jag har ju fött dig". (Jag mindes att jag skapade moder och fader, men när ANDLIGA saker kommer på tal blir hon LIVRÄDD och säger att PSYKITRIN kommer "sticka en spruta i dig" -jag trodde inte ens det var möjligt, det är HON som har upprepat dessa ord. Det är hennes egen dödsrädsla. Jag har i hela mitt vetat att man inte kan dö, så jag "sörjer" liksom inte min mormor, osv. Varför skulle jag bry mig? Det är bara tragiskt ingen fattar ännu.)
Jag har aldrig träffat en sant pålitlig människa i hela mitt liv. Jag undersöker medvetanden för att skaffa mig psykologiskt skydd -men alla vill bara ha något av mig, men blir sårade av att jag inte är intresserad av "fysiskt" sex, eller andra ärenden förutom uppriktigheten.
Filosofiforumpublicerat
Ja, jag har som från starten vid min vistelse på forumet försökt initiera massan i en upprinnelse till den naturliga religionen. Min egen oro, över att viktiga idéer skall falla sönder är överdriven, och fördunklar på naturliga sätt min tydlighet. Jag är min egen cliffhanger (oemotståndligt överlevnadstips!)
Jag har för stor emotionell obalans för att riktigt kunna organisera mina känslokanaler i syntes till planeringen. Jag tänkte igår t.ex. skriva ett inlägg, för att påbörja -mitt naturliga sammanhang, och vad det verkligen innebär. Hur som helst.
Vi kan börja här. Det har vi alltid kunnat. Ta tillvara på er -låt livet välja, inte ödet! Det är skillnad, olyckligtvis begagnar sig hela mänskligheten till sistnämnda genom sin egen dramatiserade dagdröm.
Skriver ner de 12 kosmiska fälten för tillvarons arketyper, och det skulle vara trevligt om vi kunde vara hur kreativa vi vill, och åter vinna tillgången till kärlekens konst. Missförstå mig inte nu. Kaoset skapas inte när vi gör saker med hjärtat av en "slump". Kaoset skapas när vi gör det vi tror att vi ska göra, genom slumpmässiga okontrollerade tankar. Okej. Tänkte att vem som helst här och nu kunde begrunda ROLLERNA, dels för att urkristalliera alla eventuella vronguppfattningar om "astrologin" -dvs. eventuell TRO på bilden, och inte INDIVIDEN. Man ska ALDRIG i astrologiskt utövande säga att en persons NATUR är en följd av "kartan" -det är att döda universum (ja, bokstavligen!) Istället ska man förstås locka fram det egentliga SKÄLET bakom motivet -detta är himlens öppna system. Det kallas synkronisering. Ni har en fel bild av karmalagen. När vi förnekar vår KOMMUNIKATION med livet upplevs all "vidrig lycka" DRABBA OSS -med sina portar till sanningen.
Väduren: Jagprofilen, pionjären -Yang
Oxen: Kvinnan, naturens resurser -Yin
Tvillingarna: Författaren, budbäraren
Kräftan: Modern, hemmet (självbild), känslor -Yin
Lejonet: Huvudrollinnehavaren -Yang
Jungfrun: Perfektionisten, underhuggaren
Vågen: Partnern, estetiken, relationen -Yin
Skorpionen: Mannen, sadisten, örnen -Yang
Skytten: Gurun, pedagogen, filosofen
Stenbocken: Kronos, föräldern -Yang
Vattumannen: Människan, kompisen, vetenskapsmannen, rebellen
Fiskarna: Poeten, helgonet
I horoskopet är HUSEN "livsrummen"; de metafysiska områdena. Exempelvis är tionde huset/MC = karriären, det nionde huset = sanning, språk och publicitet.. Denna "bubbla" som är unik för personen, är vårt EGNA UNIVERSUM -planeternas fusioner är tidens frekvenser och vibrationer, dvs. MEDVETANDET.
Kom nu med egna konsttolkningar, andlig kritik och omdefinering av egna gamla dömmandemodeller.
http://youtube.com/watch?v=1uKPFBr_Nqc
http://youtube.com/watch?v=Ln8Sj_BDUrs
Jag har för stor emotionell obalans för att riktigt kunna organisera mina känslokanaler i syntes till planeringen. Jag tänkte igår t.ex. skriva ett inlägg, för att påbörja -mitt naturliga sammanhang, och vad det verkligen innebär. Hur som helst.
Vi kan börja här. Det har vi alltid kunnat. Ta tillvara på er -låt livet välja, inte ödet! Det är skillnad, olyckligtvis begagnar sig hela mänskligheten till sistnämnda genom sin egen dramatiserade dagdröm.
Skriver ner de 12 kosmiska fälten för tillvarons arketyper, och det skulle vara trevligt om vi kunde vara hur kreativa vi vill, och åter vinna tillgången till kärlekens konst. Missförstå mig inte nu. Kaoset skapas inte när vi gör saker med hjärtat av en "slump". Kaoset skapas när vi gör det vi tror att vi ska göra, genom slumpmässiga okontrollerade tankar. Okej. Tänkte att vem som helst här och nu kunde begrunda ROLLERNA, dels för att urkristalliera alla eventuella vronguppfattningar om "astrologin" -dvs. eventuell TRO på bilden, och inte INDIVIDEN. Man ska ALDRIG i astrologiskt utövande säga att en persons NATUR är en följd av "kartan" -det är att döda universum (ja, bokstavligen!) Istället ska man förstås locka fram det egentliga SKÄLET bakom motivet -detta är himlens öppna system. Det kallas synkronisering. Ni har en fel bild av karmalagen. När vi förnekar vår KOMMUNIKATION med livet upplevs all "vidrig lycka" DRABBA OSS -med sina portar till sanningen.
Väduren: Jagprofilen, pionjären -Yang
Oxen: Kvinnan, naturens resurser -Yin
Tvillingarna: Författaren, budbäraren
Kräftan: Modern, hemmet (självbild), känslor -Yin
Lejonet: Huvudrollinnehavaren -Yang
Jungfrun: Perfektionisten, underhuggaren
Vågen: Partnern, estetiken, relationen -Yin
Skorpionen: Mannen, sadisten, örnen -Yang
Skytten: Gurun, pedagogen, filosofen
Stenbocken: Kronos, föräldern -Yang
Vattumannen: Människan, kompisen, vetenskapsmannen, rebellen
Fiskarna: Poeten, helgonet
I horoskopet är HUSEN "livsrummen"; de metafysiska områdena. Exempelvis är tionde huset/MC = karriären, det nionde huset = sanning, språk och publicitet.. Denna "bubbla" som är unik för personen, är vårt EGNA UNIVERSUM -planeternas fusioner är tidens frekvenser och vibrationer, dvs. MEDVETANDET.
Kom nu med egna konsttolkningar, andlig kritik och omdefinering av egna gamla dömmandemodeller.
http://youtube.com/watch?v=1uKPFBr_Nqc
http://youtube.com/watch?v=Ln8Sj_BDUrs
